Innan dinosaurierna dominerade jorden, vandrade en fyra meter stor ödleliknande varelse med ett mycket litet huvud runt på superkontinenten Pangea.
Även om det med stor sannolikhet var en amfibie (groddjur), så har det samtidigt varit förfader till dagens däggdjur. Och det levde ett liv vid sjöar precis som vår tids flodhästar.
Det visar en ny studie av fossiler gjord av franska och tyska forskare, som nyligen har publicerats i tidskriften Palaeo Vertebrata.
Växtätare med bladliknande tänder
Amfibiedjuret har fått namnet Lalieudorhynchus gandi och levde för 265 miljoner år sedan, under det som kallas Permperioden och som började för drygt 299 miljoner år sedan och slutade för omkring 252 miljoner år sedan.
Perioden är bland annat känd för uppkomsten av däggdjursliknande kräldjur, kallade synapsida – en utdöd djurgrupp som gav upphov till däggdjuren.
Lalieudorhynchus tillhör mer exakt djurfamiljen Caseidae och den var huvudsakligen växtätare. Det lilla trekantiga huvudet hade stora näsborrar och i munnen en rad bladliknande tänder.
Dess massiva tunnformade kropp innehöll enkla, men stora, matsmältningskanaler för att bryta ned växter, och på sidan av kroppen satt fyra starka ben.
Lalieudorhynchus kan ha haft en livsstil liknande flodhästens, och ha tillbringat en stor del av sin tid i vatten. Det visar undersökningar av "svampiga" ben.
Det tog 20 år att analysera ben
Forskarna har undersökt fossiler av det ovanliga djuret, som först upptäcktes 2001 i Lodève-bassängen i södra Frankrike. Närmare bestämt La Lieude-formationerna som djuret också har namngivits efter.
Där hittade de två stora revben, som båda mätte 60 centimeter på längden. Under ett senare besök stötte de på även ett lårben på 35 centimeter och ett skulderblad på 50 centimeter.
Fossila fynd i Frankrike innehöll revben, skulderblad och lårben från Lalieudorhynchus.
Analyserna av benen har tagit 20 år. Att det har tagit så lång tid beror på att fossilerna var inkapslade i betonghård sandsten, som det tog tid att bryta ned utan skada de sällsynta fynden.
Undersökningarna visade att paleontologerna hade en ny art i händerna.
Illustration av skelettresternas placering inuti kroppen på Lalieudorhynchus.
Hittills har man hittat färre än 20 arter av Caseidae-familjen och de flesta kommer från USA och Ryssland. Därför väckte det uppseende när man slutligen hittade en ny art i södra Europa.
Forskarna markerar att Lalieudorhynchus inte är en saknad länk i den evolutionära härstamningen av däggdjur. Men som en av de yngsta arterna av Caseidaen har den varit en viktig växtätande djurgrupp.
Levde som flodhästar
Forskare tror faktiskt att Lalieudorhynchus har varit Caseidaens evolutionära höjdpunkt, innan djurgruppen dog ut, på grund av dess avancerade levnadssätt i förhållande till andra djurgrupper under urtiden.
Strukturen i Lalieudorhynchus ben visade sig nämligen vara unika när forskarna undersökte dem i ett mikroskop. De är "svampiga" och flexibla.
Lalieudorhynchus kan därför ha levt ett semi-akvatiskt liv, som betyder att den har uppehållit sig i vatten en stor del av tiden, precis som vår tids flodhästar.
Kroppen har vägt flera hundra kilo och vatten kan ha hjälpt den att bära en del av kroppsvikten.
Men flodhästar föredrar att hålla sig nära bottnen av sjöar, medan Lalieudorhynchus har simmat runt i exempelvis jakten på föda.