Tanden grävdes ut i de schweiziska alperna år 1990 och undersöktes på nytt nyligen.
Området där tanden hittades ligger i dag på 2 800 meters höjd men var för mer än 200 miljoner år sedan täckt av havsvatten.
Även om stora delar av tandens spets har försvunnit är själva tandroten dubbelt så stor som vilken annan tand som helst från fisködlefamiljen, enligt forskarna.
Den tidigare rekordinnehavaren av den största tanden var en ichtyosaurie som forskare vid den tiden ansåg vara cirka 15 meter lång – vilket kan göra innehavaren av den nyupptäckta tanden till ett av de största djur som någonsin funnits både på land och i vatten.
Forskare betonar dock att den trasiga tanden lämnar en hel del osäkerheter och att det kan vara svårt att säga om fossilet tillhör en vanlig ichtyosaurie med ovanligt stora tänder eller en gigantsik ichthyosaurie vars kroppsstorlek matchar tandens.
Vattenreptiler vältrade sig efter massutrotning
De enorma ichthyosaurierna dök upp under trias för mellan 200 och 250 miljoner år sedan – kort efter att en massutrotning hade utplånat upp till 96 procent av livet på jorden.
Vattenreptilerna trivdes uppenbarligen i de föränderliga haven och under de första fem miljoner åren exploderade de i storlek, vilket gjorde att de hamnade den absoluta toppen av näringskedjan – vissa av de största helt utan tänder.
Den hittills största av fisködlorna som forskare har hittat med tänder var den så kallade Himalayasurus som upptäcktes i Tibet.
Därför stod forskare inför något av ett mysterium när de plötsligt hade en tand från de schweiziska alperna som var för stor för att passa någon av de kända arterna.
Hittills har de kategoriserat fyndet som en del av den så kallade shastasaurus-familjen. Men enligt forskarna behövs fler fossil för att avgöra om det är en helt ny art som överträffar de andra i storlek:
"Kanske finns det fler rester från de gigantiska havsdjuren begravda under glaciärerna", säger forskningsledaren P. Martin Sander.