Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Evolution

Forskare avslöjar gener från utdöd jätte

En banbrytande ny teknik kastar ljus över 1,8 miljoner år gamla gener i en utdöd noshörning. Tekniken gör det möjligt att kartlägga genernas evolution flera miljoner år längre tillbaka än hittills – och det gäller även generna hos våra egna förfäder. Nu är det bara en fråga om tid innan forskarna löser den största gåtan om människans evolution.

Ghedoghedo

Jurassic Park hade fel: Dna kan inte överleva i miljontals år. Men det kan proteiner. Och det är nästan lika användbart för forskare.

Proteiners sammansättning avspeglar genernas, så att urgamla proteiner kan ge en unik inblick i utdöda djurs och människors gener.

Under de senaste åren har forskare upptäckt proteiner i fossil, som är flera miljoner år gamla – kanske till och med mer än hundra miljoner år gamla. Men hittills har de inte kunnat utvinna tillräckligt mycket för att göra några omfattande analyser.

Nu har en ny teknik löst problemet – och kan snart vända upp och ned på vår bild av människans evolution.

Tänder avslöjar noshörnings förfäder

En internationell forskargrupp, med genetikern Enrico Cappellini i spetsen, har på senare år undersökt ett antal 1,77 miljoner år gamla fossil från Dmanisi i Georgien.

Fossilen – som bland annat kommer från utdöda arter av bisonoxar, vargar och nodhörningar – innehöll proteiner och i synnerhet fossilens tandemalj innehöll stora mängder protein.

Evolution

Forskare har utvunnit proteiner från en utdöd noshörning som troligen tillhör arten Stephanorhinus etruscus. Djuret vägde över tre ton och var två meter högt.

© ROMAN UCHYTEL / SCIENCE PHOTO LIBRARY

Tandemaljen är det hårdaste materialet i kroppen och det lämpar sig utmärkt för att bevara proteiner i miljontals år.

Med hjälp av en teknik kallad tandem masspektrometri kunde forskarna först identiicera små fragment av proteinerna. Och därefter kunde algoritmer sätta ihop fragmenten till längre bitar genom att jämföra med proteiner från nu levande djur.

Celler använder gener som arbetsritning när de skapar proteiner – och proteinernas sammansättning avspeglar därmed genernas. Precis som gener kan proteiner därför användas till att kartlägga djurs släktträd och evolution.

Elektroder identifierar proteiner

Bombardemang, kollisioner och kretslopp. Forskare utsätter de urgamla proteinerna för ett stort antal tester och resultatet är en detaljerad mätning av proteinernas beståndsdelar.

Proteinbitarna från en av de fossila noshörningarna jämfördes med motsvarande proteiner från alla nu levande noshörningar – samt från två andra utdöda noshörningar, vars proteiner känns igen från ett par välbevarade fynd som är mindre än 70 000 år gamla.

Utifrån jämförelsen kunde forskarna rita ett släktträd över noshörningarna.

Släktträdet visade bland annat att den så kallade ullhåriga noshörningen utvecklades från den släkt som den 1,77 miljoner år gamla noshörningen tillhörde.

Och att den gamla noshörningens närmaste nu levande släkting är sumatranoshörningen.

Evolution

Sumatranoshörningen är den minsta nu levande nodhörningsarten. Den är nu kritiskt hotad med mindre än 100 individer kvar i naturen.

© Shutterstock

Proteiner ska avslöja människans direkta förfader

I Dmanisi, där de 1,77 miljoner år gamla fossilen har hittats, har forskare även hittat fossil av den utdöda människoarten Homo erectus – till och med några av de äldsta fossilen av arten utanför Afrika.

Forskarna är i dag oeniga om hur olika medlemmar av Homo erectus världen runt är besläktade med varandra.

Och de är osäkra på vilka av dem som gav upphov till vår egen art, Homo sapiens – om Homo erectus över huvud taget är vår direkta förfader.

Proteinerna från Dmanisis forngamla människor, samt från andra människofossil världen över, kan nu sent omsider ge oss en exakt bild av vår egen historia.

Och den bilden kan sluta med att se helt annorlunda ut än någon av de nuvarande teorierna.

Evolution

Dmanisi i Georgien var hembygden för medlemmar av människoarten Homo erectus. Forskare kan nu undersöka exakt hur arten är besläktad med vår egen art, Homo sapiens.

© Rama

Forskare har tidigare ritat släktträd över djur och människoarter genom att jämföra formen på deras skelett.

Men dna och proteiner kan avslöja en del helt oväntade mönster. Det hände bland annat när genetiska analyser visade att elefanter är relativt nära besläktade med guldmullvadar och jordsvin.

Evolution

Genetiska undersökningar har avslöjat att jordsvinet tillhör elefantens närmaste nu levande släktingar.

© Shutterstock

Nu är förhoppningen att proteiner från urgammal tandemaljl kan leda till liknande revolutioner i vår bild av människans utveckling.

Och metoden har en enorm potential. Tandemalj finns i många fossil, och forskarna kommer nu att kunna kartlägga släktträd för ett stort antal djur och människoarter minst ett par miljoner år tillbaka i tiden – och kanske mycket längre.

Läs också:

Forntidsmänniskor

Forskare löser gåtan: Så erövrade människan jorden

28 minuter
Dinosaurier

Jurassic Park hade fel: Så var rovdinosaurierna i verkligheten

3 minuter
human skull three species
Forntidsmänniskor

Människans stamträd måste göras om

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj