Ända sedan de första fossilerna av flygödlor hittades i slutet av 1700-talet har naturforskarna undrat hur de har uppstått.
Flygödlorna, som även kallas pterosauria, var bortsett från insekter de fösta djuren som utvecklade förmågan att flyga, och det skedde redan för cirka 220 miljoner år sedan.
Men deras förhistoria har hittills legat i mörker, eftersom man aldrig har hittat övergångsformer från föregående djurgrupper som kunde vara deras förfäder.
Förfadern gick på två ben
Flygödlorna och dinosaurierna levde samtidigt, men de är inte nära besläktade, så en förfader måste finnas någon annanstans i livets släktträd.
Nu har en internationell grupp paleontologer slutligen löst mysteriet. 15 års samarbete mellan fem forskargrupper har ringat in flygödlornas förfader.
Forskarna tror att den finns i en djurgrupp som kallas lagerpetidae, som var upp till en meter långa, tvåbenta kräldjur, som levde i den geologiska perioden trias för från 237 till 210 miljoner år sedan.
Balansorgan löste gåtan
Forskarna kom förfadern på spåret genom att skanna brottstycken av ett lagerpetidaekranium, som hittades på 1930-talet och sedan dess har legat i samlingen på University of Texas i USA.
Skanningarna visar att djuret hade ett välutvecklat inneröra, som gav dem enastående balanssinne.
Studier av nyare fossiler från USA, Brasilien, Argentina och Madagaskar har sedan bekräftat forskarnas slutsats.
Dessutom tyder de nya fossilernas lätta och smala ben på att lagerpetidaes skelett hade mer gemensamt med flygödlornas än med dinosauriernas.
Enligt forskarna innebär det att det lilla kräldjuret hade utvecklat några av de viktigaste anatomiska dragen som var förutsättningen för att flygödlorna senare kunde inta luftrummet.