Världens äldsta rovdjur såg ut som en lång havsanemon med en krona av tentakler vid änden. Med dem fångade den in förbipasserande bytesdjur som växtplankton på havsbottnen för drygt 560 miljoner år sedan.
Djuret har fått namnet Auroralumina attenboroughii. Den första delen av namnet är latin för gryningslanterna, som både hänvisar till djurets tidigare liv på jorden och att den ser ut som en brinnande fackla.
Den sista delen av namnet hedrar den engelske naturförmedlaren Sir David Attenborough, som växte upp nära platsen där fyndet gjordes.
En illustratörs förslag på hur Auroralumina attenboroughii kan ha sett ut för 560 miljoner år sedan.
Auroralumina hittades i Charnwood Forest i England, som är känt för sina många fossilfynd.
Forskare från Oxford University och British Geological Survey (BGS) snubblade över fossilet i en 15 år gammal utgrävning, och deras studie har nyligen publicerats i tidskriften Nature Ecology and Evolution.
Äldsta fossilet med nu levande släktingar
År 2007 rensade en grupp forskare en 100 meter kvadratisk stenyta i Charnwood Forest med tandborstar och tryckmunstycken.
Därefter gjorde de en gummiavgjutning av hela ytan, där de fick syn på mer än 1 000 fossiler – bland annat det nyupptäckta rovdjuret.
Mängden av fossiler, inklusive Auroralumina, blev synliga under en stor rensning av en stenyta 2007. Här arbetar geologer med stenytan i Charnwood Forest.
Med utgångspunkt i avgjutningen kunde forskarna bakom den nya upptäckten göra en detaljerad teckning av Auroralumina.
Därefter skannade de in den på en dator för att mäta fossilets fysiska drag och placera djuret i evolutionens träd.
Auroralumani tillhör familjen nässeldjur (cnidaria), även kallade polypdjur – närmare bestämt i undergruppen medusozoa. Den är därmed en tidig släkting till dagens maneter, havsanemoner och koraller.
Det gör Auroralumani till det äldsta djuret hittills med direkta nu levande ättlingar.
Något annat som också har upptagit forskarna är att den 20 centimeter långa Auroralumani har ett hårt exoskelett – mycket likt nutida koraller.
Utmanar rådande evolutionsteori
För att datera Auroralumanis ålder analyserade forskarna mineralet zirkon, som befann sig i de omgivande stenarna. Zirkon är ett litet radioaktivt mineral som fungerar som ett slags geologisk klocka.
Det avslöjar nämligen hur mycket uran och bly stenen innehåller, och utifrån det kan geologer bestämma hur gammal en sten är – i det här fallet 560 miljoner år.
Auroralumani levde därför under det som kallas ediacaraperioden.
Tryck av Auroralumina attenboroughii från fossil hittat i en sten i Charnwood-skogen. Djuret kvävdes sannolikt i ett sedimentskred på undervattenskanten av en vulkan. Till vänster det redan trycket. Till höger en teckning av Auroralumina.
Ediacaraperioden ligger mellan 635 till 538,8 miljoner år tillbaka i tiden, precis före den kambriska perioden, då flercelligt liv på jorden exploderade och som många av de djur vi känner till i dag härstammar från.
Därför överraskade det forskarna att ett komplicerat djur som Auroralumani med skelett och tentakler kan dateras så långt tillbaka som till ediacaraperioden.
Man har länge haft föreställningen att bara extremt primitiva livsformer existerade då – många liknade växter och hade bildats av mjuk vävnad.
Därför utmanar Auroralumani nu teorierna om när mer moderna grupper av djur dök upp på jorden.
"Man antar i allmänhet att moderna djurgrupper som maneter dök upp för 540 miljoner år sedan, under den kambriska explosionen, men detta rovdjur dateras till 20 miljoner år tidigare. Det är den tidigaste varelse vi känner till som har ett skelett", förklarar en av paleontologerna bakom upptäckten, professor Phil Wilby från BGS på institutets webbsida.