Bortglömd kontinent var födelsekanal för Europas däggdjur

En försvunnen kontinent i Medelhavet lade grunden när asiatiska däggdjur började marschera mot europeiska skogar och förändrade vår fauna för alltid.

En försvunnen kontinent i Medelhavet lade grunden när asiatiska däggdjur började marschera mot europeiska skogar och förändrade vår fauna för alltid.

Alexis Licht & Grégoire Métais

Forskare har hittat en bortglömd kontinent under Medelhavet som de har gett namnet Balkanatolien. Därifrån vandrade däggdjur från Asien in i Europa för 40 miljoner år sedan.

En kombination av tektoniska plattrörelser och en globalt sjunkande vattennivå på upp till 50 meter med glaciärformationer utanför Antarktis förde Balkanatolien till havsytan och gjorde att den fästes vid dåvarande Asien, Afrika och Sydeuropa.

I toppen syns hur CNRS-forskargruppens föreställer sig den bortglömda kontinenten Balkanatolien, som för 40 miljoner år sedan var instängd av Asien, Afrika och Europa och porten för asiatiska däggdjur till Europa. Längst ner finns resterna av Balkanatolien, som i dag huvudsakligen består av Balkanhalvöarna och turkiska Anatolien, medan majoriteten av den låglänta kontinenten är täckt av Medelhavet.

© Alexis Licht & Grégoire Métais

Upptäckten av Balkanatolien kan flytta fram förståelsen för Europas djurliv med tio miljoner år i övergången från eocenperioden (55,8 miljoner - 33,9 miljoner år sedan) till oligocenperioden (33,9 miljoner - 23,0 miljoner) år sedan).

Ankom före massutrotning

Övergången mellan de två tidsperioderna och den samtidiga så kallade Grande Coupure-händelsen med massutrotning av europeiska djur och växter för 33,9 miljoner år sedan har annars ansetts vara startpunkten för en massiv invandring av asiatiska gnagare liksom hov- och klövdjur.

Enligt fossilforskning som utförts av geologer och paleontologer, ledda av det franska forskningscentret CNRS, kunde dock asiatiska däggdjur via Balkanatolien vänja sig vid de gamla asiatiska ökenstäpperna till de europeiska skogarna några miljoner år före Grande Coupure ("den stora skärningen").

Här väntade en evolutionär grovsortering i form av klimatförändringar med nedkylning på grund av lågt koldioxidinnehåll i atmosfären, enorma meteorskurar i Sibirien och stora vulkanutbrott, där det återigen var de starkaste som överlevde – och de asiatiska däggdjuren var vinnare.

Fossil ritar kartan

Forskargruppen har kartlagt Balkanatolien genom att granska historiska fossilfynd vid Medelhavet – i vissa fall ända tillbaka till 1800-talet – och jämföra dem med nya upptäckter från innan massutrotningen.

Kartläggningen visar att kontinenten Balkanatolien redan för 50 miljoner år sedan var ett område med ett annat djurliv än i Asien och Europa. Bland annat har forskarna hittat spår av sydamerikanska pungdjur och fossiler av utdöda afrikanska däggdjur.

Ett käkben från en forntida asiatisk noshörning hittades nyligen av CNRS-forskare vid en utgrävningsplats nära den turkiska byn Büyükteflek. Med sina 35-38 miljoner år är benet det äldsta fyndet från ett asiatiskt klövdjur i Anatolien och indikerar en asiatisk faunapåverkan på Europa flera miljoner år tidigare än man först antog.

© Alexis Licht & Grégoire Métais

Efter Grande Coupure koloniserade asiatiska djur Europa i stor skala.

Den efterföljande perioden har exempelvis inneburit fossila spår från Kina till Balkan från ett av tidernas största landdäggdjur, Indricotherium, en hornlös förfader till noshörningen. Med en mankhöjd på 4,8 meter och en vikt på knappt 20 ton var den högre än en giraff och vägde mer än tre elefanter.

Miljontals år av asiatisk invandring innebär att vi i dag har ett stort antal däggdjur i Europa med förfäder i Asien såsom hundar, katter, får och grisar.