För cirka 540 miljoner år sedan ägde det rum en epokgörande händelse i livets historia.
Evolutionen tog plötsligt fart och frambringade under loppet av några miljoner år en mängd olika livsformer – däribland många av de djurgrupper som finns på jorden i dag.
Biologerna har döpt perioden till “den kambriska explosionen” eftersom djurfossil bara väller fram under denna epok.
Livet uppstod före den kambriska explosionen
Fynden betyder dock inte att de kambriska djuren är de äldsta.
Livet uppstod före den kambriska explosionen, men det finns inga fossil från den tiden eftersom djuren fortfarande inte hade utvecklat hårda skal eller skelett som hade kunnat bevaras till i dag.
Det enda biologerna har är avtryck av några maneter och primitiva maskar som är upp till 580 miljoner år gamla. Men nu kan djurlivet spåras ännu längre tillbaka tack vare kemiska fossil.
635 miljoner år – så gamla är de nyfunna spåren av djur på jorden. Djurens historia är därmed cirka 60 miljoner år äldre än vad man hittills trott.
Inlagrade i sten, som är daterade till att vara 635–660 miljoner år, har forskare vid University of California, USA, funnit spår av steroler, en undergrupp av steroider som bara kan ha bildats av djur.
I dag finns dessa steroler uteslutande hos vissa arter av havssvampar, som är en mycket gammal grupp.
Djurlivet genomgick en stor förvandling under den kambriska perioden. Här är fossilet av en trilobit en grupp leddjur, som existerade under kambrium.
Forskarna anser att steroiderna kan ha bildats av havssvampar för minst 635 miljoner år sedan.
De nya fynden visar att djurlivets historia sträcker sig minst 100 miljoner år längre tillbaka än den kambriska explosionen.
Därför måste biologerna också gå ännu längre tillbaka för att hitta den tidpunkt då encelliga organismer började organisera sig i kolonier och utvecklades till mer komplicerade, flercelliga livsformer.