Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Människans utveckling Australopithecus

Människans utveckling på 5 minuter

I dag finns bara vi Homo sapiens kvar, men för bara 14 500 år sedan hade vi sällskap av andra människoarter...

Shutterstock
Människans utveckling Sahelanthropus tchadensis

Människor och schimpanser skildes åt

En nu utdöd apart delades för cirka tio miljoner år sedan i två grupper, som sedan kom att ge upphov till människor och schimpanser. De två grupperna fortsatte att utväxla gener i flera miljoner år, innan de kapade förbindelsen helt för 4–6 miljoner år sedan.

Didier Descouens
Människans utveckling Australopithecus

Apmänniskor reste sig upp

Den tidigaste arten, som utan tvivel tillhör människans utvecklingslinje är den kenyanska Australopithecus anamensis, som levde för mellan 4,2 och 3,8 miljoner år sedan. Arten klättrade troligen i i träd, men kunde även gå på bakbenen.

Shutterstock
Menneskets udvikling Australopithecus aferensis Lucy

Våra förfäder var pysslingar

A. anamensis gav upphov till arten A. afarensis, som bland annat är känd från ett fossil kallat Lucy. Artens medlemmar vägde normalt under 30 kilo, och ansikte och hjärna påminde om schimpansers. De klättrade kanske fortfarande i träd, men hade inga problem med att gå på bakbenen.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo habilis

Hjärnan fick växtvärk

För 2,8 miljoner år sedan uppstod Homo habilis. Arten påminner mycket om sin föregångare A. aferensis, men hjärnan var upp emot 45 procent större. 2,12 miljoner år gamla stenverktyg från Kina kan kanske betyda att en del H. habilis lämnade Afrika.

Rama
Menneskets udvikling Homo erectus

Art uppstod i Afrika eller Asien

H. habilis gav upphov till H. erectus, men om det skedde i Afrika eller Asien debatteras fortfarande. De äldsta fynden av H. erectus från Afrika är två miljoner år gamla, men fynd från Europa och Asien är nästan lika gamla. De flesta forskare håller dock fast vid ett afrikanskt ursprung.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo erectus

Stora hjärnor skapade eld

H. erectus var långt mer människoliknande än sina föregångare. Dess hjärna var långt större och i en del fall nästan lika stor som den moderna människans. Arten var den första att bemästra användandet av eld – det ägde rum för omkring 1,5 miljoner år sedan.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo heidelbergensis

Långlivad art utvecklas

H. erectus existerade ända fram till för cirka 100 000 år sedan, men gav redan för cirka 1,2 miljoner år sedan upphov till H. antecessor. Senare uppstod arten H. heidelbergensis – antingen från H. antecessor eller från H. erectus. De nya arterna uppstod i Afrika eller Europa.

Shutterstock
Menneskets udvikling antecessor heidelbergensis

Två arter kan vara direkta förfäder

H. antecessor eller H. heidelbergensis är toppkandidater som direkta förfäder till vår egen art, Homo sapiens. H. heidelbergensis hjärna var nästan lika stor som vår. H. antecessors hjärna var lite mindre, men dess platta ansikte är förvillande likt vårt.

Nicolas Perrault III & Gerbil
Menneskets udvikling Homo sapiens

Vår art är en blandningsprodukt

De tidigaste H. sapiens dök upp i Afrika för omkring 300 000 år sedan. En del forskare anser att vår arts drag uppstod på flera platser i Afrika och senare blandades när de olika befolkningsgrupperna utväxlade gener med varandra.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo floresiensis

Det vimlade av andra människor på jorden

H. sapiens delade länge jorden med ett flertal andra människoarter. Förutom H. erectus fanns även de asiatiska H. floresiensis och H. luzonensis och afrikanska H. naledi. De var eventuellt samtliga efterföljare till H. habilis eller någon liknande art.

Cicero Moraes et alii
Menneskets udvikling Neandertaler

Nära släktingar var kraftiga

I Europa och Asien levde ytterligare två arter, neandertalarna och denisovamänniskorna. De två arterna utgör vår egen arts närmaste släktingar, men de var kraftigare byggda än vi. Precis som ci uppstod de från H. antecessor eller H. heidelbergensis.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo sapiens

Vår art intog jorden

De första H. sapiens utvandrade troligen redan för över 200 000 år sedan. Men de flesta nu levande icke-afrikaner härstammar från en utvandringsvåg för cirka 60 000 år sedan. I Europa och Asien blandade de sig med neandertalare och denisovamänniskor.

Shutterstock
Menneskets udvikling

VI är de enda som finns kvar

Under vår arts levnadstid försvann de andra människoarterna gradvis. De sista som dog ut var neandertalarna, som försvann för cirka 40 000 år sedan, och denisovamänniskorna, som eventuellt fanns kvar ända fram till för omkring 14 500 år sedan. I dag finns bara en enda människoart kvar, Homo sapiens.

Shutterstock
Menneskets udvikling Homo sapiens

Gåtor blir lösta

Dagens människor är ett resultat av en komplicerad utvecklingshistoria, som forskare konstant skriver om tack vare nya upptäckter. Vill du veta mer om vår arts största gåtor och forskarnas nya lösningar, så läs vidare här.

Shutterstock

Läs också:

Evolution

Livet uppstod i en vattenpöl

13 minuter
orgasme topbillede
Evolution

INTIMZONEN: Forskare löser gåtan om kvinnors orgasm

2 minuter
Evolution

Forskare skriver om livets historia

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj