Människans utveckling på 5 minuter

En nu utdöd apart delades för cirka tio miljoner år sedan i två grupper, som sedan kom att ge upphov till människor och schimpanser. De två grupperna fortsatte att utväxla gener i flera miljoner år, innan de kapade förbindelsen helt för 4–6 miljoner år sedan.

Den tidigaste arten, som utan tvivel tillhör människans utvecklingslinje är den kenyanska Australopithecus anamensis, som levde för mellan 4,2 och 3,8 miljoner år sedan. Arten klättrade troligen i i träd, men kunde även gå på bakbenen.

A. anamensis gav upphov till arten A. afarensis, som bland annat är känd från ett fossil kallat Lucy. Artens medlemmar vägde normalt under 30 kilo, och ansikte och hjärna påminde om schimpansers. De klättrade kanske fortfarande i träd, men hade inga problem med att gå på bakbenen.

För 2,8 miljoner år sedan uppstod Homo habilis. Arten påminner mycket om sin föregångare A. aferensis, men hjärnan var upp emot 45 procent större. 2,12 miljoner år gamla stenverktyg från Kina kan kanske betyda att en del H. habilis lämnade Afrika.

H. habilis gav upphov till H. erectus, men om det skedde i Afrika eller Asien debatteras fortfarande. De äldsta fynden av H. erectus från Afrika är två miljoner år gamla, men fynd från Europa och Asien är nästan lika gamla. De flesta forskare håller dock fast vid ett afrikanskt ursprung.

H. erectus var långt mer människoliknande än sina föregångare. Dess hjärna var långt större och i en del fall nästan lika stor som den moderna människans. Arten var den första att bemästra användandet av eld – det ägde rum för omkring 1,5 miljoner år sedan.

H. erectus existerade ända fram till för cirka 100 000 år sedan, men gav redan för cirka 1,2 miljoner år sedan upphov till H. antecessor. Senare uppstod arten H. heidelbergensis – antingen från H. antecessor eller från H. erectus. De nya arterna uppstod i Afrika eller Europa.

H. antecessor eller H. heidelbergensis är toppkandidater som direkta förfäder till vår egen art, Homo sapiens. H. heidelbergensis hjärna var nästan lika stor som vår. H. antecessors hjärna var lite mindre, men dess platta ansikte är förvillande likt vårt.

De tidigaste H. sapiens dök upp i Afrika för omkring 300 000 år sedan. En del forskare anser att vår arts drag uppstod på flera platser i Afrika och senare blandades när de olika befolkningsgrupperna utväxlade gener med varandra.

H. sapiens delade länge jorden med ett flertal andra människoarter. Förutom H. erectus fanns även de asiatiska H. floresiensis och H. luzonensis och afrikanska H. naledi. De var eventuellt samtliga efterföljare till H. habilis eller någon liknande art.

I Europa och Asien levde ytterligare två arter, neandertalarna och denisovamänniskorna. De två arterna utgör vår egen arts närmaste släktingar, men de var kraftigare byggda än vi. Precis som ci uppstod de från H. antecessor eller H. heidelbergensis.

De första H. sapiens utvandrade troligen redan för över 200 000 år sedan. Men de flesta nu levande icke-afrikaner härstammar från en utvandringsvåg för cirka 60 000 år sedan. I Europa och Asien blandade de sig med neandertalare och denisovamänniskor.

Under vår arts levnadstid försvann de andra människoarterna gradvis. De sista som dog ut var neandertalarna, som försvann för cirka 40 000 år sedan, och denisovamänniskorna, som eventuellt fanns kvar ända fram till för omkring 14 500 år sedan. I dag finns bara en enda människoart kvar, Homo sapiens.

Dagens människor är ett resultat av en komplicerad utvecklingshistoria, som forskare konstant skriver om tack vare nya upptäckter. Vill du veta mer om vår arts största gåtor och forskarnas nya lösningar, så läs vidare här.