Vad kom först, hönan eller ägget? Frågan har ställts i årtusenden - och besvarats med allt från filosofi till dumheter.
Vetenskapen är i grunden säker: Ägg lades långt innan den första hönan började kackla.
Men om vi insisterar på att ägget ska vara ett höns-ägg står vi inför ett huvudbry som fortfarande plågar biologer, paleontologer och genetiker.
Ägget lades miljontals år innan hönan började kackla
När den grekisk-romerska filosofen Plutarchos under 100-talet e.v.t. formulerade frågan jagade han i själva verket ett svar på om universum har en början. Genom upptäckten av stora smällen har svaret
visat sig vara ja.
Därmed har astronomer också fått tid till att undersöka Plutarchos mer bokstavliga fråga.
Astrofysikern Neil deGrasse Tyson kom med sitt försök till svar nästan 2 000 år senare: ”Vad kom först? Ägget - lagt av en fågel som inte var en höna.”
De flesta forskare håller med Tyson eftersom de hittills äldsta fossiliserade äggen är hundratals miljoner år gamla medan de tidigaste kycklingarna pep för ungefär 58 000 år sedan, enligt matematiska modeller.
Senare forskning har dessutom visat att tamhöns, även kända som Gallus gallus domesticus, härstammar från två arter av djungelhönor i Sydostasien – ett resultat som stöder Tysons teori.
Ägg fanns alltså långt före hönsen, såsom vi känner till dem i dag.
Senare forskning har visat att tamhöns, Gallus gallus domesticus, har sitt ursprung ur en korsning mellan två arter av djungelhöns i Sydostasien.
Men med det svaret skulle Plutarchos antagligen ställa en ny fråga: Så vilken kom först, djungelhönan eller ägget?
Dessa frågor kan pågå hela vägen ner genom livets träd – och jakten på det allra första ägget blir återigen gåtfull och teoretisk.
Reptilägg revolutionerade livet
Den typ av ägg som vi dekorerar med till påsk eller förvandlar till en omelett dök senast upp för cirka 312 miljoner år seden bland en grupp forntidsödlor som kallas amnioter. De är förfäder till dagens reptiler, fåglar och däggdjur.
Det nya ägget var ett kvantsprång i evolutionen eftersom det banade väg för starkare och större ägg som till och med kunde läggas på land utan risk för uttorkning.
Det speciella med amnioters ägg är att de innehåller ett membran – amnion (1) – som rymmer fostret (2) och fostervattnet. Dessutom har äggen ett hårt yttre skal (3) som håller kvar vätskan och ytterligare två membran (4). Slutligen innehåller ägget också en luftficka (5), en skyddande vita (6) och en näringsrik gula (7).
Så Plutarchos fråga borde i själva verket vara: Vad kom först, ödlan eller ägget? Men det skulle inte heller ge rätt svar.
För till och med före de tidiga amnioterna la exempelvis fiskar och amfibier geléliknande amfibieägg i vatten.
Äggläggningens evolution har djupa rötter
Alla växter och djur som förökar sig genom parning utvecklar könsceller - eller gameter. För hanen kallas de spermier och för honan äggceller.
Spermier och äggceller bildar tillsammans en zygot – de första cellen i det nya livet, som delar sig och så småningom föds som exempelvis däggdjur eller fåglar.
Fossil av urtidsfisk visar att de troligen la ägg redan för 500 miljoner år sedan.
En studie har visat att strax efter zygotstadiet är fostrets grundplan – huvudets, kroppens och lemmarnas placering – på plats innan det späda livet kapslas in i ett ägg.
Resultatet visar på att ägget är en evolutionär tillsats för att skydda det utsatta fostret hos vissa arter. Så: Hönan före ägget.
Det i sin tur innebär då att svaret på Plutarchos fråga blir att evolutionärt sett kommer ägget före hönan, men biologiskt sett uppstår hönan före sitt ägg.