Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Dna ger denisova ett ansikte

Ett enda lillfingerben har gett amerikanska forskare den genetiska information som de behövde för att skapa det första porträttet av den utdöda människoarten denisova.

Maayan Harel/EPA/Ritzau Scanpix/E. Andrew Bennett et al./AAAS/David Gokhman et al./Cell/Shutterstock

Ett käkben, några tänder och ett lillfingerben.

Det är allt forskarna har att arbeta med, när de försöker skapa en bild av den så kallade denisovamänniskan – en människoart som levde sida vid sida med neandertalarna och vår egen art till för 40 000 år sedan och kanske ännu senare.

Trots det har forskarna vid Stanford University i USA lyckats få fram ett förslag på hur skelettet och kraniet hos denisovamänniskorna såg ut jämfört med benbyggnaden hos neandertalarna och oss själva.

Flera gemensamma drag med neandertalarna

Forskarna undersökte dna från ett lillfingerben från en denisovaflicka, som levde för 40 000 år sedan.

Mer exakt identifierade forskarna de gener som var aktiva hos denisovamänniskorna och jämförde dem med aktiva gener hos vår egen art och neandertalarna.

Denisova liknade neandertalarna mest

1 / 4
1234

Nya dna-undersökningar har avslöjat att denisovamänniskan (til venstre) hade en kranieuppbyggnad som ligger närmare neandertalarnas (längst ned till höger) än vår egen (längst upp till höger).

© Maayan Harel/EPA/Ritzau Scanpix/E. Andrew Bennett et al./AAAS/David Gokhman et al./Cell/Shutterstock

Fingerben avslöjade anatomiska skillnader

Längs dna-strängen sitter speciella molekyler, så kallade metylgrupper, som visar om en gen är aktiv eller ej och det kan ge forskarna en bild av hur kraftig bentillväxten har varit på olika ställen i kroppen.

Utifrån undersökningarna kom de fram till att denisovamänniskorna skilde sig från neandertalare och moderna människor på 56 områden, och 32 av dem har resulterat i anatomiska skillnader.

Dna-undersökningar av ett 40000 år gammalt lillfingerben visar hur kraniet och skelettet har sett ut hos denisovamänniskan.

© Maayan Harel/EPA/Ritzau Scanpix/E. Andrew Bennett et al./AAAS/David Gokhman et al./Cell/Shutterstock

Till exempel hade denisovamänniskorna bredare bäcken och bröstkorg än moderna människor, och de hade smalare och plattare ansikte än neandertalarna.

Däremot var den övre delen av kraniet bredare hos denisovafolket än hos både oss och neandertalarna.

Generellt liknade denisovamänniskornas kranium mest neandertalarnas kranium, som var plattare än vårt med låg panna och kraftiga ögonbryn.

För att testa hur säkra deras resultat var använde forskarna samma metod på dna från schimpanser, och där fungerade metoden för 85 procent av de anatomiska drag som den förutsade.

Läs också:

Evolution

Människans historia skrivs om: Vi kan ha fått en ny förfader

6 minuter
Evolution

Forskare skriver om livets historia

4 minuter
Forntiden

Forskare: Så byggde egyptierna Cheopspyramiden

3 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj