Ett käkben, några tänder och ett lillfingerben.
Det är allt forskarna har att arbeta med, när de försöker skapa en bild av den så kallade denisovamänniskan – en människoart som levde sida vid sida med neandertalarna och vår egen art till för 40 000 år sedan och kanske ännu senare.
Trots det har forskarna vid Stanford University i USA lyckats få fram ett förslag på hur skelettet och kraniet hos denisovamänniskorna såg ut jämfört med benbyggnaden hos neandertalarna och oss själva.
Flera gemensamma drag med neandertalarna
Forskarna undersökte dna från ett lillfingerben från en denisovaflicka, som levde för 40 000 år sedan.
Mer exakt identifierade forskarna de gener som var aktiva hos denisovamänniskorna och jämförde dem med aktiva gener hos vår egen art och neandertalarna.
Denisova liknade neandertalarna mest
Nya dna-undersökningar har avslöjat att denisovamänniskan (til venstre) hade en kranieuppbyggnad som ligger närmare neandertalarnas (längst ned till höger) än vår egen (längst upp till höger).
Platt hjässa
Toppen på kraniet var plattare än hos oss men ungefär som neandertalarnas hjässa.
Låg panna
Pannan var lägre än hos Homo sapiens men liknade neandertalarnas panna.
Stor skallbas
Basen som hjärnan vilar på var större än hos oss men motsvarar neandertalarnas skallbas.
Framskjutande käke
Liksom hos neandertalarna var käken längre än hos Homo sapiens.
Fingerben avslöjade anatomiska skillnader
Längs dna-strängen sitter speciella molekyler, så kallade metylgrupper, som visar om en gen är aktiv eller ej och det kan ge forskarna en bild av hur kraftig bentillväxten har varit på olika ställen i kroppen.
Utifrån undersökningarna kom de fram till att denisovamänniskorna skilde sig från neandertalare och moderna människor på 56 områden, och 32 av dem har resulterat i anatomiska skillnader.
Dna-undersökningar av ett 40000 år gammalt lillfingerben visar hur kraniet och skelettet har sett ut hos denisovamänniskan.
Till exempel hade denisovamänniskorna bredare bäcken och bröstkorg än moderna människor, och de hade smalare och plattare ansikte än neandertalarna.
Däremot var den övre delen av kraniet bredare hos denisovafolket än hos både oss och neandertalarna.
Generellt liknade denisovamänniskornas kranium mest neandertalarnas kranium, som var plattare än vårt med låg panna och kraftiga ögonbryn.
För att testa hur säkra deras resultat var använde forskarna samma metod på dna från schimpanser, och där fungerade metoden för 85 procent av de anatomiska drag som den förutsade.