Prehistoric Planet överträffar fantasin

Spektakulär dinosaurieserie överträffar fantasin

Dinosaurier som du aldrig tidigare har sett dem. I den nya dokumentärserien Prehistoric Planet kommer vi nära inpå verklighetens förhistoriska jättar – och de är så naturtrogna att du nästan kan känna deras fjädrar och fjäll.

Dinosaurier som du aldrig tidigare har sett dem. I den nya dokumentärserien Prehistoric Planet kommer vi nära inpå verklighetens förhistoriska jättar – och de är så naturtrogna att du nästan kan känna deras fjädrar och fjäll.

Prehistoric Planet – Apple TV+

Äntligen hände det. Dinosaurierna väcktes till liv igen. Den nya dokumentärserien Prehistoric Planet ger oss mer än någon annan film eller serie en känsla av att vara i närheten av verklighetens förhistoriska jättar.

Serien har fått dinosaurienördar världen över att jubla.

Och ja, Prehistoric Planets dinosaurier ser inte ut som du är van vid att se dem. Och de beter sig inte som de brukar göra. Men de är äkta vara.

VIDEO: Se trailern till Prehistoric Planet här:

Här får du en uppsjö av anledningar att se serien som har fått dinosaurienördar över hela världen att jubla. Och några enstaka skäl att inte se den.

T. rex var ett muskelknippe

Prehistoric Planet följer vardagen bland ett stort antal arter som levde på jorden under den sena kritperioden före lite drygt 66 miljoner år sedan. Och om djurens utseende förbryllar dig, så beror det på att serien har gjort något som de flesta andra dinosauriefilmer och -serier inte har lyckats med: den har lyssnat till vetenskapen.

Borta är Jurassic Parks magra T. rex – i stället får vi se den massiva muskelknutte som T. rex i verkligheten var.

Borta är de eviga avbildningarna av en Velociraptor i bara mässingen – i Prehistoric Planet får vi se djuret i hela sin fjäderprakt. Och fjädrarna gör inte bara Velociraptor trevligare att titta på – de gör dessutom rovdjuret mycket farligare.

T. rex var en känslig älskare

En T. rex-hane och -hona gnider nosarna mot varandra. Scenariot backas upp av ny forskning.

© Prehistoric Planet – Apple TV+

3 häftiga detaljer

Flygande bebisar och känsliga älskare. Djuren i Prehistoric Planet beter sig kanske underligt – men deras beteende har förankrats i vetenskapen.

I serien ser vi nämligen inte bara forskarnas bästa förslag på djurens utseende, utan även deras beteende. Velociraptors ving- och svansfjädrar hjälpte djuret att styra medan det sprang och hoppade – och i Prehistoric Planet ser vi fjädrarna användas på ett otroligt sätt.

I en halsbrytande scen jagar Velociraptor flygödlor på en nästan lodrät bergsvägg – och det är en fröjd att se.

Serien är fylld med ögonblick som detta. Vi ser 50 ton tunga jättar slåss. Vi ser T. rex simma för livet. Och vi ser behornade dinosaurier kämpa för livet i den arktiska vintern.

Och de datorskapade djuren är så realistiska att du nästan kan känna deras fjädrar och fjäll.

Drömlag ligger bakom serien

Prehistoric Planets kombination av naturtrogna djur och hänförande landskap är ett resultat av ett extraordinärt samarbete. Bakom serien ligger den BBC-grupp som tidigare har gjort serier som "Planet Earth", samt företaget MPC, som även har skapat djuren i Disneys nyinspelningar av "Djungelboken" och "Lejonkungen".

De viktigaste inblandade är dock forskarna. Ett flertal av världens ledande forskare har bidragit – och deras expertis skiner verkligen igenom.

Dinosauren Deinocheirus i Prehistoric Planet

Prehistoric Planets dinosaurier, som Deinocheirus på bilden, ser lite märkliga ut – men de har baserats på den senaste vetenskapen.

© Prehistoric Planet – Apple TV+

Det är just forskarnas tydliga avtryck på serien som gör att Prehistoric Planet urskiljer sig från alla tidigare försök att väcka dinosaurierna till liv, bland annat Jurassic Park.

Dinosaurierna i filmklassikern från 1993 var imponerande – men filmskaparna tog sig många konstnärliga friheter, både med dinosauriernas utseende och deras beteende.

I BBC-serien "Dinosauriernas tid" från 1999 gjordes ett mer hedervärt försök att återskapa dinosaurierna, som påminner om Prehistoric Planet, men som på grund av budget och tekniska begränsningar inte nådde ända fram med den vetenskapliga framställningen.

Prehistoric Planet dras inte av något av de problemen. För första gången någonsin får vi se dinosaurierna som de äkta, levande djur de var.

Men trots kavalkaden av höjdpunkter har hittat två aspekter av Prehistoric Planet som kanske kommer att mötas av kritik. Den ena förlåter vi. Och den andra är i själva verket seriens största styrka.

Djur är inte monster

Den första punkten är att man som tittare inte kan genomskåda vilka delar av serien som baseras på genuin vetenskap, och vilka delar som i stället har fyllts i med kvalificerade gissningar från forskarna. Skaparna har nämligen undvikit att avbryta naturscenerna med forskare som förklarar vetenskapen bakom vad vi ser.

Inklippta intervjuer med forskare skulle troligtvis har förstört illusionen att ha rest i tiden, så det förlåter vi gärna. Och som tur är har Apple TV+ tagit fram extramaterial i form av korta klipp, i vilka forskarna förklarar centrala scener.

Två Dreadnoughtus-hanar kämpar om makten

Två Dreadnoughtus-hanar strider om makten. En del av maktspelet är dock spekulationer.

© Prehistoric Planet – Apple TV+

3 kvalificerade gissningar

Ballonger på halsen och hanar utklädda till honor. Delar av Prehistoric Planet är spekulationer – men alla gissningar bygger på kunskaper om nu levande djur.

En annan möjlig kritikpunkt är seriens ofta långsamma tempo. Till skillnad från andra filmer och serier om dinosaurier har Prehistoric Planet valt att drastiskt minska mängden blodiga strider till döden mellan evigt brölande, aggressiva rovdjur.

Men meden bristen på action kommer att tråka ut en del, kan det också betraktas som seriens största styrka. Verkliga djur undviker nämligen att slåss med livet som insats så långt det går. Och de brölar i regel inte innan de springer efter sitt byte.

Seriens ofta lugnare scener underbygger alltså bara känslan av att vi är i närheten av verklighetens dinosaurier och inte Hollywoods filmmonster.