Ett gigantiskt fjälligt djur patrullerar i det som en gång ska bli Danmark. Den kluvna tungan, som ofta far ut ur munnen, känner vittringen av ett byte. Djuret sätter iväg med en kraftig snärt med stjärten och accelererar.
Djuret skjuter likt en pil genom vattnet, rakt mot en förbipasserande haj. Gapet öppnas på vid gavel och omsluter hajen, som dödas med ett benkrossande bett och sväljs i två munsbitar.
Sextiosex miljoner år senare är en grupp danska fossiljägare i färd med att söka igenom udden Møns Klint. I kalken hittas en av tänderna som dödade hajen. År 2021 avslöjar närmare studier att tandens ägare är en helt ny art i de nordiska vattnen, en uppemot 16 meter lång havslevande ödla av släktet Prognathodon.
Ny rovödla hittad i Danmark
År 2021 avslöjade analyser av två tänder från Møns Klint och Stevns Klint en ny mosasaurieart i nordiska vatten. Djuret, som tillhör släktet Prognathodon, var ett gigantiskt rovdjur som kunde bli uppemot 16 meter långt.
Rovdjuret tillhörde en grupp simmande kräldjur, mosasaurier, som satte skräck i sina omgivningar under den senare delen av den geologiska perioden krita. De är dock långt ifrån de enda monster som har härjat i Norden.
Under de två senaste årtiondena har forskarna hittat en rad fossil som blottlägger en bisarr, bestialisk värld full av långhalsade giganter, vildsinta rovdinosaurier och det mest brutala bettet någonsin.
Ben borrades ut ur havsbottnen
Norden har genomgått radikala förändringar under de cirka 650 miljoner år under vilka djurlivet har utvecklats på jorden.
Under större delen av den geologiska perioden trias för 252–201 miljoner år sedan var planetens landmassor samlade i superkontinenten Pangea. Havsnivåerna var låga, men mot slutet av perioden började Pangea brytas isär, vilket fick vattennivån att höjas.
Tyvärr har de flesta fossil från denna tid försvunnit i vår del av världen.
Stora delar av Sverige och Norge har i dag slitits ner till berggrunden, bland annat för att istidsglaciärer gled fram över marken och avlägsnade de geologiska lager där fossilen förekom.
I Danmark ser problemet helt annorlunda ut. Där ligger lagren på de flesta håll djupt begravda i marken och är omöjliga att komma åt utan omfattande borrningar och utgrävningar.
Därför är det relativt få platser i Norden som kan säga oss något om forntidens djur.
En av dessa få platser är Svalbard i Norge. Där har det äldsta tecknet på större djur i Norden hittats i 240 miljoner år gamla avlagringar. Djuret tillhörde en grupp köttätande fisködlor, så kallade ichthyosaurier.
Fossilfynd från England har visat att fisködlan kunde bli ända upp till 36 meter lång. Därmed överträffar den blåvalen och är det största djur som någonsin existerat.
Norden blev hem för dinosaurier och havslevande ödlor
För 541 miljoner år sedan formligen exploderade antalet djurarter. Det banade väg för åtskilliga monster och giganter, som under de följande årmiljonerna intog Nordens landmassor och vatten.
541 miljoner år sedan
Djurens utveckling tar fart
Under kambriska explosionen dyker åtskilliga nya djurarter upp. Det är nu de första små kräftdjuren, musslorna och maskarna uppstår. Vissa djur är uppemot 20 centimeter långa, vilket var relativt stort för den tiden.
240 miljoner år sedan
Kräldjur dominerar de inre vatten
De äldsta spåren av större rovdjur dyker upp under den geologiska perioden trias. Upp till 36 meter långa delfinliknande fisködlor, ichthyosaurier, med 22 centimeter stora ögon jagar på stora djup i de nordiska vattnen.
190 miljoner år sedan
Dinosaurier härskar på land
I början av den geologiska perioden jura strövar åtskilliga dinosauriearter omkring i det som i dag är Norden. Här finns både behornade och bepansrade dinosaurier, vildsinta rovödlor och långhalsade plateosaurier.
66 miljoner år sedan
Massutrotning banar väg för däggdjur
I efterdyningarna av meteoritnedslaget i Mexiko dör dinosaurier, mosasaurier och många andra djur ut. Däggdjur och fåglar tar över en hel del av de ekologiska nischer som tidigare fylldes av kräldjur.
Sauropoderna, som var extremt framgångsrika, förekom i hela 140 miljoner år.
Kroppen var strömlinjeformad och påminde om en delfins, medan ögonen hade en diameter på 22 centimeter, vilket gjorde att fisködlorna kunde upptäcka bytesdjur på ända ner till 1 600 meters djup.
För 220 miljoner år sedan, under den geologiska perioden trias, börjar de första dinosaurierna dyka upp, däribland Nordens äldsta dinosaurie, som upptäcktes genom en ren lyckträff.
Under oljeborrningar i Nordsjön år 1997 hittade ett arbetslag ett fossil 2,3 kilometer under havsbottnen.
Till en början trodde forskarna att det rörde sig om fossiliserat växtmaterial, men år 2003 granskades fossilet noga och då visade det sig vara benrester från en tvåbent dinosaurie av släktet Plateosaurus, som troligen uppstod för 215 miljoner år sedan.
Fotspår visar skymt av giganter
Samtidigt traskade den cirka åtta meter långa köttätande dinosaurien Grallator giganteus omkring i nordvästra Skåne.
Det avslöjar 32 centimeter långa fotspår som har hittats i ett område med ytterligare dinosauriespår från tidig jura.
Den geologiska perioden jura sträckte sig från 201 till 145 miljoner år sedan, då uppbrytningen av Pangea började ta fart. Havsnivåerna steg ytterligare och vattenmassor vällde in över stora landområden. Det gav upphov till leriga kustmiljöer, där dinosaurierna lämnade efter sig tydliga spår.
I sällsynta fall, om fördjupningarna fylldes med sand, bevarades spåren för att med tiden fossiliseras och framträda som reliefer.
Spår efter tretåiga rovdinosaurier har hittats både i Skåne och på den danska ön Bornholm. Fotspåret på bilden mäter 25 centimeter och kommer från ett uppemot fyra meter långt rovdjur.
Kustlinjen gick även genom Bornholm, vilket är en av anledningarna till att den danska ön i dag bjuder på en rad dinosauriefynd.
Ett 25 centimeter långt fotspår bestående av tre avlånga tår med klor visar att rovdinosaurier levde på ön för 170 miljoner år sedan. Forskarna tror att dinosaurien var fyra meter lång, men det är ingenting jämfört med andra fotspår på Bornholm från samma period.
De är cirka 70 centimeter långa och kommer från en uppemot 25 meter lång långhalsad sauropod.
Även de största landlevande djuren i planetens historia hittade med andra ord till Skandinavien.
Brutal havslevande ödla regerade
Medan dinosaurierna härskade på marken banade de stigande vattennivåerna i slutet av jura väg för fler skräckinjagande havsmonster.
Efter omfattande utforskningar vid Slottsmøyaformationen på Svalbard år 2012 stötte forskare bland annat på fossil av en bastant svanödla, som fick namnet Pliosaurus funkei.
Tre havsmonster regerade Norden
1. Svanödla bet hårdare än Tyrannosaurus rex
För 147 miljoner år sedan simmade den 13 meter långa svanödlan Pliosaurus funkei omkring i nordiska vatten. Bara kraniet mätte två meter och de kraftiga käkarna kunde bita fyra gånger hårdare än en Tyrannosaurus rex.
2. Mosasaurier hade ormmun
Denna mosasaurie, som tillhörde släktet Prognathodon, kunde bli uppemot 16 meter lång. Käkarna var flexibla som en orms, så att munnen kunde slås upp på vid gavel. Detta djur, som levde under den senare delen av den geologiska perioden krita, dog ut för 66 miljoner år sedan.
3. Hajkäkar med 276 sågtänder
Den 18 meter långa och 50 ton tunga forntidshajen megalodon levde för mellan 23 och 3,5 miljoner år sedan, i bland annat danska vatten. Hajens skräckinjagande gap innehöll 276 uppemot 18 centimeter långa sågtandade tänder.
Den havslevande ödlan var 10–13 meter lång och hade fyra fenor. De bakre användes troligen för att ge extra fart, medan de främre användes för att styra.
Till skillnad från de flesta andra svanödlor hade Pliosaurus varken lång hals eller litet huvud. I stället hade den ett två meter långt kranium, det vill säga minst dubbelt så stort som kraniet på en Tyrannosaurus rex.
Forskarna uppskattar att de kraftiga käkarna gav en brutal bitkraft på cirka 140 000 newton, upp till fyra gånger mer kraft än Tyrannosaurus rex käftar kunde prestera.
Bettstyrkan användes troligen för att krossa bläckfiskar med skal, så kallade ammoniter.
140 000 newton var kraften i Predator X bett, 28 gånger kraftigare än en nilkrokodils.
Den brutala havslevande ödlan, som har fått öknamnet Predator X, levde för cirka 147 miljoner år sedan.
Vid det laget började den geologiska perioden jura gå mot sitt slut och havsnivåerna hade stigit så mycket att större delen av Danmark låg under vatten. Det var bara Bornholm som inte täcktes av hav.
Skåne och Bornholm är guldgruvor
Där traskade de sista danska dinosaurierna omkring, bland annat Dromaeosaurides bornholmensis, från vilken man har hittat både tänder och fossiliserad avföring, så kallade koproliter.
Dinosaurien är världens äldsta dromaeosaurie, en snabb rovdinosaurie.
Medan Bornholm är Danmarks guldgruva för fossil, återfinns Sveriges motsvarighet i Kristianstadsbäckenet i Skåne. Där finns avlagringar från den senare delen av den geologiska perioden krita, vilket har lett till flera fascinerande fynd.
Europas första – och Nordens enda – fynd av en behornad dinosaurie gjordes till exempel i Kristianstadsbäckenet.
Dinosaurien tillhörde familjen noshornsdinosaurier, som bland annat omfattar släktet Triceratops. Den svenska dinosaurien var dock betydligt mindre och hade inga stora horn som Triceratops horridus. Leptoceratops, som dinosaurien kom att kallas, hade bara två små horn som stack ut från huvudets sidor.
Fossil av Leptoceratops har hittats i Skåne. Namnet betyder ”tunnhorning”, eftersom den svenska dinosaurien inte var alls lika välutrustad som sin mer berömda släkting Triceratops horridus.
Forskare har hittat både en tand och ett ben från dinosaurien, som levde i Skåne för 80 miljoner år sedan.
Tänderna har hittats vid dåvarande kustområden, vilket har utmanat paleontologernas gängse bild av att behornade dinosaurier enbart förekom i torra områden, långt från kustområden.
Havsmonster patrullerade havet under krita
Havsnivåerna fortsatte stiga, så mot slutet av krita var havet 200–300 meter högre än i dag. Det innebar bland annat att hela Danmark låg under vatten.
Under den senare delen av perioden krita täcktes stora delar av Nordeuropa av vatten, bland annat Danmark, som låg 200–300 meter under havsytan.
Havet myllrade av liv, och för omkring 90 miljoner år sedan inträffade ett tronskifte i Nordens vatten. Sauropoderna försvann och i stället trädde en ny sorts havslevande ödlor in på scenen: mosasaurierna.
De havslevande kräldjuren skilde sig från föregångarna på så vis att de i likhet med ödlor och ormar hade fjäll.
Och precis som ormars var mosasauriens käkar väldigt flexibla, så att munnen kunde gapa över stora byten.
År 2004 hittades en tand från en mosasaurie på Møns Klint i Danmark. Först trodde forskarna att den kom från arten Mosasaurie hoffmanni, som man har hittat flera exemplar av.
Men när en annan tand hittades på Stevns Klint år 2019 inleddes ett större detektivarbete. År 2021 kunde forskarna slutligen offentliggöra att tänderna tillhörde en helt ny art i de nordiska vattnen, den uppemot 16 meter långa Prognathodon.
Interaktiv grafik: Kom nära mosasaurien
Mosasaurien, som befann sig i toppen av näringskedjan, åt allt från fiskar och hajar till krokodiler, ammoniter och mindre artfränder.
Meteor banade väg för monsterhaj
När en meteor kolliderade med jorden för 66 miljoner år sedan blev det startskottet för dramatiska omvälvningar i djurlivet.
På marken togs kräldjurens dominans över av däggdjuren, medan valar och hajar tog över toppen av havets näringskedja från de havslevande ödlorna.
Det innebar dock inte slutet för monstrens välde.
För mellan 23 och 3,5 miljoner år sedan var Norden hem för den största och mest skräckinjagande haj som någonsin har existerat: megalodon.
Hajen kunde bli uppemot 18 meter lång och väga 50 ton. Dessutom hade den en ryggfena hög som en fullvuxen människa. Dess 3,4 meter breda gap hade 276 stycken 18 centimeter långa sågtandade tänder.
Megalodon är det senaste av Nordens jättemonster, men troligen långt ifrån det sista som forskarna kommer att hitta spår av. Monstren som hittills har identifierats utgör bara en bråkdel av hundratals miljoner år av djurliv.
Med all sannolikhet väntar nya, bisarra giganter bara på att upptäckas på Svalbard, i Skåne eller i Danmark.