De flesta känner till teorin om att dinosaurierna dog ut för drygt 66 miljoner år sedan. Då träffade en jättemeteor jorden och utlösta en global vinter, under vilken stoft och damm kvävde atmosfären.
Färre är nog bekanta med den mer mystiska utplåningen av stora kräldjur för omkring 202 miljoner år sedan, som banade väg för dinosaurierna.
Vad som orsakade utplåningen och varför dinosaurierna kunde överleva har länge förundrat paleontologer. En studie, baserad på utgrävningar från nordvästra Kina, har kanske svaret.
De första dinosaurierna på Pangaea
De första dinosaurierna tros ha dykt upp på sydliga breddgrader under Triasperioden för 231 miljoner år sedan. Då var det mesta av allt land samlat i superkontinenten Pangaea.
Vid den tiden dominerade enorma kräldjur som de krokodilliknande phytosaurierna och de små tvåbenta lagerpetiderna i tropiska och subtropiska områden.
Dinosaurierna var dock på framfart och arter rörde sig långt norrut för omkring 214 miljoner år sedan.
Ett fossil av Sinosauropteryx innehöll pigmentfickor kallade melanosomer, som ger forskarna en idé om vilken färg dinosauriens fjädrar hade.
Extrem kyla banade väg
Den nya studien från utgrävningarna i Kina föreslår att denna varma era präglades av korta perioder med extrem kyla.
Dinosauriernas förmåga att anpassa sig till kylan gjorde att de kunde överleva de perioderna, medan en stor del av planetens övriga arter gick under.
De flesta dinosauriefossiler, som har hittats, kommer från de nordliga breddgraderna.
Där har man bland annat hittat dinosauriefotspår i Junggarbassängen i den kinesiska regionen Xinjiang, som visar att dinosaurierna vandrade längs kustlinjer i dessa områden.
I samma område har man hittat dinosauriefossiler med fjädrar.
I Junggarbassängen hittade forskare även småsten och grus i orörda och fina sediment, som egentligen inte hörde hemma där.
Småstenarna har förts bort från sjöstränderna av istäcken, innan de har fallit till bottnen efter att isen har smält. Stenresterna visar att områdena har drabbats av extremt kyla.
Forskarna tror att de korta kalla perioderna beror på samma vulkaner som har värmt upp planeten genom att släppa ut stora mängder koldioxid.
Då har de också kastat ut massiva mängder aerosoler i form av sot och stoftpartiklar i atmosfären, som har varit kraftigare än koldioxidutsläppen.
Det har blockerat solljuset, kylt ned planeten och skapat perioder med is.
De nordlige områdena frös därmed regelbundet till och skapade ett klimat som dinosaurierna stortrivdes i.
Under triasperioderna var de flesta kontinenter förenade i Pangaea, men dinosauriefossiler har bara hittats på de markerade platserna vid höga breddgrader. Junggar, i dag i Kina, är markerat med rött.
Fjäderdräkt har polstret
Massutplåningen för 202 miljoner år sedan tros därför ha orsakats av stora vulkanutbrott, som spydde ut växthusgaser i atmosfären och värmde upp planeten.
Samtidigt skapade en balndning av giftigt vatten och luft samt moln av aerosoler ett ogynnsamt klimat med kyla och mörker, som tilltog allt mer och varade länge.
Nyckeln till dinosauriernas överlevnad och framgång ligger i utvecklingen av fjädrar. Det finns tecken på att de hade dem från början, och att de inte utvecklades senare, som man tidigare har trott.
Fjädrarna har fungerat som ett skydd mot den massiva kylan.
Det gjorde dinosaurierna redo att ta över planeten, när tre fjärdedelar av de övriga arterna utplånades under de allt brutalare vulkanutbrotten, som skapade massiva vintrar.
Den första förstenade fjädern tillhörde ödlefågeln Archaeopteryx, som var stor som en korp och svävade mellan träden.