Dinosaurierna doftade förföriskt

För att lära sig mer om dinosauriernas sexliv har paleontologerna därför studerat deras närmaste nu levande släktingar.

Fåglar har en lång rad parningsritualer, som att exempelvis sjunga, visa upp fjäderprakt och att skrapa med klorna i marken i en sorts kurtisdans.

År 2016 kunde en internationell forskargrupp avslöja att de hade hittat tecken på just en sådan dans bland dinosaurier. Forskargruppen hade hittat 60 skrapspår från tretåade dinosaurier i familjen av så kallade theropoder, som bland andra omfattar T. rex, Velociraptor och flera moderna fåglar.

Men sedan dess har det varit lugnt på sexfronten för dinosaurieforskarna. Fram till nu.

Könsöppning överraskar

I Liaoning-provinsen i nordvästra Kina har paleontologer hittat några av världens mest uppseendeväckande dinosauriefossiler – bland annat Sinosauropteryx, den först upptäckta fjäderklädda dinosaurien.

Provinsen dolde även ett fossil av dinosaurien Psittacosaurus, som var nära besläktad med den ikoniska Triceratops och som har legat till öppen beskådan i mer än ett årtionde på Senckenberg Museum i Frankfurt.

År 2016 undersökte forskarna fossilet närmare. Och de belönades rikligt. Fem år senare kunde de offentliggöra en banbrytande modell av hela dinosauriens kropp i tre dimensioner.

Modellen hade de skapat bland annat utifrån färgerna och formerna på fossilets välbevarade fjäll och rekonstruktionen avslöjade en öppning på undersidan av svansroten.

Fjällen vid öppningen avviker både i form och pigmentering från de kringliggande fjällen. Allt tyder på att öppningen är en så kallad kloak – en öppning till både urin, avföring och mest anmärkningsvärt: sexuell aktivitet.

Öppningen påminner om kloaken hos några nu levande djur, men hamnar ändå i en helt egen kategori.

Och detta har man inte sett tidigare, förklarar Jakob Vinther, som är huvudförfattare till den vetenskapliga artikeln om det uppseendeväckande fyndet.
"Det mest intressanta är att den här dinosaurien befinner sig mitt emellan krokodiler och fåglar", säger han.

Psittacosaurus kloak har varit iögonfallande och har troligen använts, precis som hos några nu levande fåglar, till att blotta sig för en potentiell partner, som forskarna själva beskriver fenomenet.

Kloaken är dessutom utrustad med en sorts könsläppar, som hos krokodiler täcker över doftkörtlar. Därför tror forskarna att dinosaurieorganet har utsöndrat feromoner och doftämnen precis som de efterföljande kräldjuren.

Doftsignaler kan bland annat ha talat om huruvida honan hade ägglossning eller varnat för smittsamma tarm- och könssjukdomar.

Med andra ord har kloaken varit en knutpunkt i Psittacosaurus sexliv. Kanske har flera av de andra dinosaurierna varit utrustade med liknande öppningar – och de största har sannolikt dolt enorma penisar.

Stor dinosaurie = stor penis

Strutsar och krokodiler har penisar inuti sina kloaker, medan mindre fåglar och kräldjur saknar externa könsorgan och i stället pressar sina kloaker mot varandra i så kallade kloakkyssar.

Psittacosaurus-kloaken var ett mellanting mellan arterna och därför kan den vara ett tecken på att kloakkyssar och penetrering med penisar har existerat sida vid sida bland dinosaurierna.

Men dinosauriernas kroppar liknar ingenting som existerar i dag.

Forskarna vet exempelvis fortfarande inte hur djuren har kunnat genomföra parningsritualen utan att komma till skada. Dinosauriesex med nära kroppskontakt har på grund av de stora djurens vikt, svängande svansar och dödliga taggar på ryggen varit ett riskabelt projekt.

Därför spekulerar forskarna kring huruvida hanarna helt enkelt var välutrustade för att undvika alla dessa sexuella fallgropar. I stället för att bestiga honan bakifrån kan hanen ha ställt sig en bit bort, från ett avstånd där penisen själv varit lång nog att söka sig fram till honans kloak.

Fenomenet kallas distansparning och finns även i dag bland arter som har extraordinärt långa penisar.

Exempelvis rör sig små kräftdjur kallade rankfotingar inte utanför sitt skal när de parar sig. Däremot är hanarnas penisar så långa att de kan nå fram till honorna i närheten. Penisarna kan vara mer än tio gånger så långa som själva kroppen.

Även om dinosauriernas nu levande släktingar inte är lika välutrustade som rankfotingarna, så finns det flera arter med absurt långa penisar, vilket stöder forskarnas teori om dinosauriernas potens.

Strutsar kan exempelvis ha en penislängd på upp emot 40 centimeter. Sett i förhållande till resten av kroppen motsvarar det en penis på 30 centimeter hos en genomsnittlig man.

Om dinosauriernas penisar påminner om strutsens så visar det inte bara att de var långa, utan även att dinosaurierna avslutade själva parningsakten på kort tid.

Medan strutsar inte har något problem med att få erektion, kan de sällan hålla den i mer än ett par sekunder. Till skillnad från däggdjur som erektion när blod tränger in i penisen, förses strutsens penis med lymfvätska när djuret blir uppeggat.

Eftersom lymfvätska inte kan hållas under lika höga tryck som blod blir erektionen slakare och mer kortvarig.

Samma mekanism gör sig gällande hos alla penisbärande fågelarter och det kan vara en fingervisning om att dinosauriernas parningsakt inte heller var särskilt långvarig.

Fåglarna ärvde nämligen högst sannolikt de beaktansvärda, men mindre välfungerande, penisarna från en gemensam dinosaurieförfader från kritaperioden.

Trots att allt fler pusselbitar till dinosauriernas sex nu börjar dyka upp, visar det banbrytande kloakfyndet att dinosaurierna förmodligen har fler hemligheter kring sitt sexliv än vi trodde.

"Vi har hamnat i en unik situation, då det inte finns någon modern analogi för vad det är vi ser. Den här dinosaurien prålade med sin ändalykt, vilket vi inte ser hos de närmaste nu levande släktingarna, men hos några primater, exempelvis babianer, och salamandrar. Därför har vi fått inblick i en ny värld och kan se att det vi kanske hade gissat på – baserat på deras moderna släktingar – inte är fallet", förklarar Jakob Vinther:
"Dinosaurier var unika och gjorde saker på ett unikt sätt."