Dinosaurier gick på händer
Dinosauriernas suveräna tungviktare, de så kallade sauropoderna, gick tungt på marken. Några var 40 meter långa och vägde upp emot 100 ton.
Vikten bars upp av kraftiga, stolpformade ben, men deras gångart måste ha varit långsam och bestått i att de flyttade ett ben i taget i små steg.
Därför var det ett mysterium när paleontologer 2007 hittade en rad fotspår av sauropoder nära staden Austin i Texas, USA.
Fotspår enbart från sauropoders framben har förvirrat forskarna.
Sauropoderna gick på händer
Varje fotavtryck var upp emot 70 centimeter i diameter, så djuren har varit gigantiska, men det märkliga var att det var stort avstånd mellan avtrycken. Ännu mer mystiskt var det att spåren uteslutande hade satts av djurets framben.
Nu har forskare från Purdue University samt två naturhistoriska museer i USA hittat en förklaring. De menar att sauropoderna faktiskt har “gått på händerna”, men att det har skett i vatten.
Teorin är att dinosaurierna har satt spåren på flod- eller sjöbotten där vattnet har nått dem till skuldrorna. Frambenen har de använt til att stampa av mot bottnen, medan bakbenen har släpat genom vattnet bakom dem.
Sauropoder var både land- och vattendjur
De stora dinosaurierna rörde sig lättare och elegantare i vatten än på land.
-
På land:
Små steg, då sauropoden troligen enbart har flyttat ett ben i taget.
-
I vatten:
Långa steg med frambenen, medan bakbenen inte har rört vid bottnen.
Både vatten- och landdjur
På ännu djupare vatten har sauropoderna troligen inte alls rört bottnen. Trots sin enorma vikt kan de ha varit utmärkta simmare, eftersom de rörde sig väl i vattnet.
De hade stora lungor och dessutom luftfickor i skelettet, som har hjälpt till att hålla dem flytande.
Forskarna anser till och med att sauropoderna har uppehållit sig så mycket i vatten att de har varit lika mycket vattendjur som landdjur.
