66 miljoner år

Dinosaurieägg höll precis på att kläckas
Den lilla oviraptorosaurien var redo att sticka hål i ägget, men hann aldrig av okänd anledning. Det 27 centimeter långa fostret är en nära släkting till fåglarna och ligger i samma böjda form som även ses hos fågelfoster.
145 miljoner år

Den större fisken åt den mindre
Flygödlan Rhamphorhynchus (till vänster) hade precis svalt en fisk (pil), då den fångades i vingbenet och drogs ner i vattnet av en större fisk. Fisken, en Aspidorhynchus, gapade dock för mycket – ödlan blev dess sista fångst.
67 miljoner år

Liten parasit dödade T. rex
Flera T. rex-fossiler har hål i käken, något som kan ha sitt ursprung från en parasit. Hålen påminner om de som finns i näbbar på parasitangripna fåglar. Enligt en forskare kan parasiten ha gett T. rex sår i mun och svalg, vilket ledde till att den slutligen svalt ihjäl.
248 miljoner år

Unge fångades i födelsekanalen
Något gick fel när en fisködla skulle födas, eftersom både mamma och unge dog. Fossilet visar att den cirka en meter långa ichthyosaurien (fisködlan) hade fött den första ungen, medan den andra (bilden) var halvvägs genom födelsekanalen. Den tredje väntade fortfarande på att födas.
250 miljoner år

Det omaka paret flyttade ihop
Thrinaxodon var en föregångare till däggdjuren, ungefär lika stor som en räv. På många fossil ligger den hoprullad i ett hål, men denna Thrinaxodon hade sällskap i grottan av en padda (överst) som vanligtvis skulle vara dess byte. Det omaka paret dog sida vid sida.
48 miljoner år

Orm dog med magen full
För 48 miljoner år sedan åt en leguan en insekt. Det blev dess sista måltid, för kort därefter hamnade leguanen i magen på en orm. Men inte heller ormen lyckades smälta sin mat förrän den kvävdes eller förgiftades vid en vulkansjö med farliga ångor.
71-75 miljoner år

Jägare och byte kämpade in i det sista
Den blixtsnabba velociraptorn (till höger) har hittat ett offer, men bytet – en protoceratops med den karakteristiska kragen bakom huvudet – biter sig fast i rovdjurets arm. Kampen avgjordes aldrig, kanske för att de stridande föll i vattnet eller begravdes i sand.