Shutterstock

10 myter om T-rex

Var Tyrannosaurus rex i verkligheten en blind, fjäderklädd kyckling som levde av självdöda djur och inte kunde springa snabbare än en människa? Forskarnas frågor runt kritatidens kung har länge varit många – men nu skiljer vi myt från sanning.

Myt 1: Snabbhet

Var lugn. Han är långsam.

© Shutterstock

Myt: Du kan inte fly från en T-rex

Långa ben och extremt stora lårmuskler. T-rex ser ut att vara byggd för att vara snabb och därför har en del forskare dragit slutsatsen att jätten kunde komma upp i en imponerande hastighet på 72 kilometer i timmen. Men nya studier bromsar in farten markant.

Med hjälp av datorsimuleringar kan forskare nu ta med ett flertal faktorer i beräkningen som inte har ingått i tidigare studier. Och skelettbenens bärförmåga har i synnerhet visat sig begränsa hastigheten.

Dagens rovdjur kommer upp i betydligt högre ­hastigheter än T. rex. Lejon spurtar i väg i nästan 60 kilometer i timmen och geparden har världsrekordet med cirka 105 kilometer i timmen.

© Shutterstock

Engelska forskare kom 2017 fram till att det sex till tio ton tunga rovdjuret skulle ha brutit sina ben om det sprang. T-rex var tvungen att alltid ha minst en fot i marken och dess topphastighet hamnade på bara 27 kilometer i timmen.

Det innebär att en olympisk sprinter med en hastighet på upp till 38 kilometer i timmen lätt kunna springa ifrån den och att de flesta skulle kunna cykla ifrån den.

Som tur var för T-rex hade de stora växtätare som levde i dess närhet troligtvis samma begränsningar. Flera studier tyder på att köttätarens potentiella bytesdjur definitivt inte klarade några höga hastigheter och kanske inte kunde komma upp i mycket mer än 15 kilometer i timmen.

MYTEN OM T-REX SNABBHET ÄR: FALSK

Ny forskning: T. Rex gick lika långsamt som människor

4,6 km/h. Det var T. Rex favorittempo – en hastighet som de flesta människor lätt kan hålla jämna steg med.

Med hjälp av nya metoder har forskare från Vrije Universiteit Amsterdam och Utrecht Universitet räknat ut vilket promenadtempo Tyrannosaurus rex kände sig mest bekväma med.

I stället för att fokusera på dess ben, har de nederländska forskarna valt att för första gången utgå från T. Rex svans.

Samma vetenskap bakom hammocken och hängbron
Slutsatsen grundas på den vetenskap vi känner igen från hängbroar och hammockar. För precis som en hammock gungar fram och tillbaka, svängde svansen på en T. Rex upp och ned när dinosaurien gick.

Och precis som vi måste gunga i takt med svängningarna om vi vill gunga högre i en hammock, gällde det för en T. Rex att svänga svansen snabbare om den villa ölka gånghastigheten.

För att kunna räkna ut den frekvens, med vilken en Tyrannosaurus rex svans naturligt svänger – det vill säga dess egenfrekvens – har forskarna därför skapat en 3D-modell av svansen.

På så sätt har de nederländska forskarna kunnat räkna ut i vilken hastighet en T. rex använder minst energi i sin rörelse – och den hastigheten visade sig alltså vara 4,6 km/h.

Detta tempo är avsevärt lägre än tidigare forskning har uppskattat, men ligger på samma nivå som hos många andra djur.

Myt 2: Fjädrar

Ett uppseendeväckande fynd år 2012 gav upphov till teorin om att T rex var iförd en praktfull fjäderdräkt.

© Damir G. Martin/Oliver Larsen

Myt: T-rex var täckt av fjädrar

Såg T-rex ut som en gigantisk kalkon? När forskare 2012 hittade ett fossil av Yutyrannus – en nio meter lång och kraftigt behårad släkting till T-rex – började flera paleontologer undra om inte även T-rex var täckt av långa, hårliknande fjäll.

Hittills har forskare inte hittat någon fossil av T-rex som har varit tillräckligt välbevarad för att besvara frågan.

Men ett nyupptäckt T-rex-skelett från Montana i USA kastar nytt ljus över saken.

Fynd av T. rex-hudavtryck har visat att rovdjuret hade fjäll på större delen av kroppen.

© Peter Larson

Några få förstenade avtryck av djurets yta – de flesta inte större än ett frimärke – låg nära intill benen i nacken, ryggen och svansen. Avtrycken visar samma sak: Fjäll. Varje fjäll är inte mer än en cirka en millimeter i diameter, så på håll såg huden förmodligen ut att vara läderaktig snarare än fjällig.

Avtrycken visar att T-rex helt saknade fjädrar på större delen av kroppen. Precis som dagens elefanter hade den stora dinosaurien förlorat den isolering som dess förfäder troligen hade. Forskare kan dock inte utesluta att den hade fjädrar på vissa områden av kroppen.

MYTEN OM FJÄDRAR ÄR: FALSK

Myt 3: Käkstyrka

Käkarna slog ihop med mer än 3,5 tons kraft och krossade bytesdjurens ben som om det var flisved.

© Shutterstock

Myt: Bettet kunde krossa en bil

Inte ens bakom en vägg av stål skulle du vara säker, för T-rex käkar är bland de kraftigaste som någonsin har existerat.

Bytesdjurens ben pulvriserades när T-rex satte tänderna i dem. Den slutsatsen drog amerikanska paleontologer 2017 efter att ha skapat den hittills mest verklighetstrogna digitala rekonstruktionen av den stora köttätarens käkar.

De tog först CT-bilder av kraniet och använde därefter datorprogram för att lägga till virtuella muskler. Musklernas form och styrka modellerades noggrant efter djurets nu levande släktingar, fåglar och krokodiler.

De digitala käkarna hade en bitkraft på inte mindre än 34 522 newton, motsvarande ett tryck på drygt 3,5 ton, vilket är mer än dubbelt så mycket som käkarna hos dagens största kräldjur, deltakrokodilen. Samtidigt kunde trycket på enskilda tänder nå upp till 30 ton per kvadratcentimeter.

© Claus Lunau

Strategiskt bett knäckte ben

Det kraftiga bettet kombinerat med massiva, spetsiga tänder skulle ha gjort det möjligt för T-rex att bita igenom karossen på en bil.

I stället använde den sin förmåga till att krossa ben så att den kom åt näringsrik märg och viktiga mineraler. Den teorin underbyggs dessutom av fossil av rovdjurets avföring, som är fylld med hundratals små benflisor.

MYTEN OM KRAFTEN I KÄKEN ÄR: SANN

Myt 4: Diet

Kraftfulla käkar och ett välutvecklat luktsinne gjorde tyrannosaurien till en perfekt asätare. Men T. rex nöjde sig inte med självdöda djur.

© Shutterstock

Myt: T-rex åt bara kadaver

Flera forskare tror att dinosauriernas inte jagade. T-rex var enligt dessa forskare för långsam för att fånga egna byten, samt att dess goda luktsinne och kraftiga käkar gjorde den perfekt anpassad för att sniffa sig fram till och förtära kadaver.

Men teorin håller inte. För det första skulle det ha varit för svårt för det stora djuret att överleva på bara kadaver. De flesta nu levande kadaverätare fäller även byten för att få tillräckligt med kalorier.

I svanskotan från Edmontosaurusen (A) hittade forskarna en T. rex-tand (röd cirkel) inuti benet (B).

© Robert DePalma/PNAS

För det andra har forskare hittat en T-rextand i en svanskota från den växtätande Edmontosaurus. Svanskotan har läkt efter bettet, därmed vet man att T-rex angrep medan växtätaren var vid liv.

MYTEN OM ATT T-REX ÅT KADAVER ÄR: FALSK

Myt 5: Små armar

T. rex arma var kraftiga men bara omkring en meter långa.

© Black Hills Institute/Ritzau

Myt: Miniarmarna var odugliga

En gigantisk åtta ton tung och tolv meter lång köttätare hade armar som inte var större än en människas.

Forskare har i mer än ett århundrade grubblat över vad T-rex använde sina anmärkningsvärt små armar till. Men de har fortfarande inte lyckats hitta en vettig förklaring till deras funktion.

Därför menar flera forskare nu att det stora djuret inte alls använde sina armar.

Deras teori går ut på att djurets käkar vid någon tidpunkt helt övertog armarnas roll som vapen och verktyg. Därefter utvecklades huvudet med tiden och blev allt större och kraftigare, medan armarna långsamt krympte.

3 felaktiga teorier

Forskare har haft flera teorier om vad tyrannosaurusen använde sina små armar till. Dåliga teorier har det visat sig.

© Claus Lunau

Använde sig T-rex av sina armar när den skulle resa sig upp? Troligen inte. Allt tyder på att den utan problem klarade uppgiften enbart med hjälp av sina kraftiga ben – precis som hos dess nu levande släktingar, fåglarna.

© Claus Lunau

En av de första teorierna om armarnas funktion var att de användes till att hålla fast magen under parning. Problemet är att djuren väger över sex ton, så minsta rörelse kunde ha dragit de små armarna ut led.

© Claus Lunau

Kanske använde T-rex sina armar till att såra bytesdjur. Armarnas korta räckvidd skulle göra det besvärligt. Och den skada de kunde vålla är försumbar i jämförelse med vad dess käkar kunde åstadkomma.

Men de extrema proportionerna gällde tydligen bara vuxna individer.

Fossilen av en 13-årig T-rex avslöjar att armarna hos unga djur var längre i förhållande till kroppen. Det är därför möjligt att armarna var användbara tidigt i livet – kanske för att fånga byten – men miste sin funktion när djuren blev äldre och bytte till en jaktstrategi med huvudet som det primära vapnet.

Forskare vill nu ta reda på om de vuxna djurens armar hade någon funktion genom att skanna armbenen och söka efter tecken på stress efter användning – eller tecken på att de inte användes.

MYTEN OM OBRUKBARA ARMAR ÄR: DELVIS SANN

Myt 6: Dålig syn

Forskere har tidligere trodd at T. rex hadde dårlig syn selv om øyeeplene var hela 15 centimeter i diameter.

© Shutterstock

Myt: T-rex hade dålig syn

”Den kan inte se oss om vi sitter stilla.”

I filmsuccén Jurassic Park lyckades huvudpersonerna gömma sig mitt framför näsan på en blodtörstig T-rex, för att den tydligen inte kunde se sitt byte om det inte rörde på sig. Men den teorin håller inte forskarna med om.

T-rex hade ovanligt stora ögon – av ögonhålornas storlek att döma var ögongloberna nästan 15 centimeter i diameter. De största ögonen hos nu levande landdjur sitter på strutsen och är bara fem centimeter.

T-rex hade skarp syn och såg färger

Rovdjuret var stort och förhållandevis sofistikerat. Storleksförhållandet till människans öga är någorlunda korrekt.

Skarp syn

Ett stort öga innebar många sinnesceller och därmed ett synintryck i hög upplösning.

1

Fler färger

Precis som fåglar hade T-rex troligen fyra sorters celler för färgsinnen – vi har bara tre.

2

Framåtriktad syn

T-rex ögon pekade mer framåt i jämförelse med många andra rovdinosauriers ögon. Ögonens synfält överlappade varandra så att rovdjuret kunde uppfatta djup.

3

Människoöga

T-rex ögonglob var omkring 15 centimeter i diameter. Människans är omkring 2,5 centimeter.

4
© Jirehdesign.com

Stora ögon betyder i regel bra syn och forskarna har räknat ut att T-rex såg upp till 13 gånger skarpare än människor.

En del nu levande kräldjur kan ha svårt att se stillasittande byten, men det beror på att de har dåligt djupseende och alltså inte kan urskilja bytet från bakgrunden. T-rex ögon var däremot idealiskt placerade för att ge rovdjuret utmärkt djupseende.

MYTEN OM DÅLIG SYN ÄR: FALSK

Myt 7: Utrotning

T. rex var en av de sista överlevande dinosaurierna, men fick till sist se sig besegrad – av damm.

© Shutterstock

Myt: Meteorit utplånade T-rex

De dinosaurier som till slut gav upphov till T-rex klarade sig i mer än 160 miljoner år, medan flera andra dinosauriegrupper kontinuerligt gick under – däribland de taggiga stegosaurerna och de skräckinjagande spinosaurerna.

T-rex överlede ända fram till den katastrofala händelse som utplånade de sista dinosaurierna – bortsett från fåglarna.

Se hur det gick till: Så dog dinosaurierna ut.

Forskare diskuterade länge orsaken till massutplåningen som dödade 75 procent av jordens arter. Men en gigantisk 180 kilometer bred och 20 kilometer djup meteoritkrater rätade ut frågetecken.

Kraterns ålder sammanfaller exakt med åldern på de sista skeletten av T-rex. Meteoriten hade en diameter på omkring tio kilometer, och dammet från dess kollision med jorden blockerade solljuset i flera år så att växter strök med och jordens ekosystem kollapsade.

MYTEN OM EN DÖDANDE METEORIT ÄR: SANN

Satellitbilder visar kratern efter en enorm meteorit som slog ned i havet utanför dåtidens Mexiko.

© SPL

Myt 8: Aggressivitet

T. rex-tonåringar bet varandra hårt i huvudet, avslöjar avlånga hål i kraniet (röd markering).

© Joe Peterson/NIU

Myt: T-rex var aggressiv

Dinosauriernas kung var en slagskämpe. Kraniet från en halvvuxen T-rex är genomborrat av en rad avlånga hål och CT-bilder har avslöjat att hålens form helt och hållet passar tänderna från en jämnårig artfrände.

Fyndet visar att jätten började bli våldsam redan vid tidig ålder. Detta visar också att djuren klarade sammandrabbningarna. Den unge T-rex överlevde slagsmålet – men dess nos läkte snett.

Andra skelett av T-rex uppvisar också brutna revben och tecken på infekterade sår, så allt tyder på att rovdjuret levde ett våldsamt liv och sällan blev äldre än 30 år.

MYTEN OM AGGRESSIVT BETEENDE ÄR: SANN

Myt 9: Storlek

T-rex och Spinosaurus var jättar båda två. Men vilken av dem var störst?

© Shutterstock

Myt: Ingen rovdinosaurie var större än T-rex

T-rex var länge känd som den största rovdinosaurien någonsin, men när den sydamerikanska jätten Giganotosaurus hittades 1995 förlorade T-rex sin titel.

Ett par år senare stal afrikanska Spinosaurus titeln. Spinosaurus var över 15 meter lång och hade ett två meter högt segel på ryggen.

Spinosaurus levde för 100 miljoner år sedan i floderna i nutidens Nordafrika och har aldrig sett skuggan av en T-rex, som levde i Nordamerika för 65 miljoner år sedan. Men det behöver man ju inte bry sig om på filmduken. /Jurassic Park III

Nya metoder att beräkna dinosauriers vikt utifrån datormodeller eller mätningar av lårbenet har dock återinställt T-rex på förstaplatsen.

Med en vikt på nästan nio ton är T-rex mer än två ton tyngre än sina konkurrenter.

Den stora skillnaden beror på att T-rex är bredare och kraftigare byggd än andra stora rovdinosaurier.

MYTEN OM T-REX SOM DINOSAURIERNaS KUNG ÄR: SANN

Myt 10: Parning

Precis som dagens krokodiler hade T. rex känselknoppar på nosen (röd markering). Det gav sannolikt kärlekslivet en extra dimension.

© Shutterstock

Myt: T-rex var en öm älskare

Världens mest dödliga käkar var lika finkänsliga som dina fingertoppar.

Undersökningar av en av T-rex närmaste släktingar, Daspletosaurus, visade 2017 att huvudena på de stora rovdjuren var välutrustade med sinnesnerver. Massvis av små porer i kraniet, kring munnen och på nosen, ledde ut nervändarna till huden – precis som hos dagens krokodiler.

Celler känner av världen

Under hudytan på både forntidens stora rovdinosaurier och dagens krokodiler döljs finkänsliga sinnesceller, som bland annat kan uppfatta vibrationer i vatten.

Precis som oss har krokodilerna sinnesceller som kallas Merkelceller. Vi använder dem bland annat till att
känna hörn och kanter på ett objekt.

1

Djupare in i huden sitter Pacinis kroppar. Krokodilerna använder dem eventuellt till att känna om strukturen
på en yta är ojämn eller slät.

2

Långt inne under hudens yta sitter finkänsliga nervändar som eventuellt hjälper krokodilerna att uppfatta små vibrationer i vattnet.

3
© Claus Lunau

Nervernas exakta funktion kommer vi kanske aldrig att få veta, men motsvarande strukturer i nosarna på många nu levande djur kan registrera temperatur, kemiska ämnen och beröring.

Forskare har därför föreslagit att T-rex kan ha använt känsligheten till att kontrollera om dess ägg hade rätt temperatur. Kanske var den till och med så känslig att den hjälpte ungarna ut ur äggen.

I dag gnider en del krokodiler sina nosar som förspel till parningen och det är möjligt att T-rex gjorde detsamma.

MYTEN OM EN KÄSNLIG DINOSAURIE ÄR: SANN