En grupp engelska och franska arkeologer var på jakt efter inskriptioner i ett gammalt stenbrott i Hatnub i Egypten när de av en slump gjorde ett ännu viktigare fynd.
Under lös sand och stenblock hittade de en ramp som för 4 500 år sedan användes för att transportera upp stora stenblock ur brottet.
Rampens ålder betyder att tekniken sannolikt också har använts vid byggandet av den 146 meter höga Cheopspyramiden i Giza.
Arbetarna drog i var sin riktning
När arbetarna drog åt två håll längs rampen kunde de stora stenblocken släpas uppför stigningar på hela 20 procent.
De främre grupperna rörde sig uppför trapporna längs rampen.
De bakre grupperna rörde sig nedför trapporna längs rampen.
Stolparna längs rampen fungerade som block.
Brant ramp och stolphål löser gåtan
Pyramiden byggdes omkring 2560 f.Kr., och det var tidigare en gåta hur egyptierna bar sig åt.
Beräkningar har visat att det var möjligt att släpa upp stenblocken för ramper med en lutning på tio procent, men det skulle i gengäld innebära att man var tvungen att samla ihop betydligt mer material för att bygga ramperna än till själva pyramiden.
Rampen i stenbrottet är mycket brantare med en lutning på hela 20 procent och den flankeras av två rader av trappsteg.
På båda sidorna av rampen har man hittat spår av stolphål, vilket gett grogrund för en ny hypotes: En släde med ett stenblock har dragits upp med rep av flera grupper arbetare.
Via branta ramper försedda med trappsteg drog egyptierna upp flera ton tunga stenar ur stenbrotten. I mitten anas ett hål för en stolpe som fungerade som block.
Framför släden har arbetarna rört sig uppför trapporna och dragit i rep som varit väl fästa direkt på stenblocken.
De bakre arbetarna har däremot rört sig nedför trapporna och även dragit upp stenblocken, eftersom deras rep lagts runt stolpar högre upp.
Stolparna har alltså antingen själva fungerat som block eller så har det suttit egentliga block på dem. Om det senare är fallet betyder det nya fyndet att uppfinningen av systemet med block är 2000 år äldre än vad arkeologer hittills har trott.
Artikeln utgavs första gången 2019.
