Vart tog det vita hundbajset vägen?

När jag var barn låg det ofta vitt, krackelerat hundbajs längs vägrenen. Vart har det tagit vägen?

© Shutterstock

Kritvitt och intorkat. Så såg hundens avföring ofta ut förr i tiden.

I dag ser man sällan det vita hundbajset och förklaringen är helt enkelt att hundens kost har förändrats.

Det bleka bajs som låg kvar på gräsmattor och trottoarer på 1970-, 1980- och 1990-talen, berodde på hundfodrets höga av kalciumhalt. På den tiden tillsattes hundfoder stora mängder benmjöl, som är rikt på kalcium, därför att det var ett billigt sätt att mätta hundarna.

Kalcium är ett viktigt näringsämne, men det finns gränser för hur mycket kroppen behöver. För mycket kalcium i blodet kan bland annat leda till njursten, benskörhet och hjärtproblem. Därför slutar kroppen att ta upp mineralet när kalciumdepåerna är påfyllda.

Det stora mängderna benmjöl i hundarnas foder ledde till ett överskott av kalcium, som bara gled rakt igenom hundarnas tarmsystem och tömdes ut i slutändan.

Solen skapade intorkade avföringsskelett

Efterhand som det nylagda och fuktiga hundbajset torkade i solen och bröts ned, blev bara de hårda kalciummineralerna kvar, vilket resulterade i de krackelerade, vita klumparna man såg så ofta före millennieskiftet.

I dag ser man sällan det vita hundbajset, eftersom hundfodret innehåller mindre benmjöl. Fodret har i stället blivit rikare på fibrer, vilket har lett till fräschare hundbajs – och inte minst friskare hundar.