De avsvimmade getterna är en särskild stam av tama getter, som vetenskapligt kallas myotoniska getter. De kallas också nervösa, stelbenta eller epileptiska getter. Vid en plötslig rörelse, som gör getterna rädda, kan de stelna och falla ihop på sidan och se ut som om de svimmar. Vid närmare kontroll ser man dock att de inte förlorat medvetandet. Det är bara deras muskulatur som för en stund har gått i baklås. Efter några sekunder kan de som regel resa sig upp igen och springa iväg. Man skulle mycket väl kunna tro att getterna spelar döda för att förvirra eventuella fiender, men så är inte fallet. I stället är det frågan om en ärftlig muskelåkomma, som har bevarats i avelsarbetet med dessa getter.
Åkomman beror på mutationer i de gener som kodar för kloridkanaler i muskelcellernas membran. Mutationerna gör att kanalerna förlorar sin funktionsduglighet, så att det skapas en obalans i koncentrationen av klorid på de båda sidorna om membranen. Därför blir membranen mer känsliga för aktivering av muskeln, och det ger en större risk för att muskeln inte återgår till sitt avslappnade läge efter att den har dragit sig samman. Det leder till en stel och fastlåst muskel, som har förlorat sin funktion. När geten blir skrämd, stiger dess stressnivå, och dess muskler aktiveras lättare. Den kortvariga stressen innebär att dess muskler låser sig.