Varför rider vi inte på zebror?
Zebran tillhör hästfamiljen, men jag har aldrig sett någon rida på en zebra – hur kommer det sig?
Vi rider på hästar, åsnor, mulor, kameler och elefanter, men inte zebror. Och det har sina skäl.
Zebror är mindre än hästar och skulle ha svårare att orka bära vikten av en människa utan att skadas. Det avgörande skälet är dock att zebror är betydligt svårare att tämja.
För att överleva bland savannens rovdjur som lejon, hyenor och geparder har zebror utvecklat en extrem försiktighet och tar till flykt vid minst lilla varningssignal.
Zebrans välutvecklade perifera syn – det vill säga synintryck i utkanten av synfältet – direkt uppfattar om någon försöker smyga sig på dem. Dessutom har zebran blixtsnabba reflexer, så att den kan undvika exempelvis lejonbett eller lassokast.
Kraftfullt bett släpper inte taget
Zebror är dessutom temperamentsfulla och mycket aggressivare än hästar. Lyckas de inte undkomma ett angrepp försvarar de sig med en dödlig spark.
Kommer rovdjur eller människor ännu närmare riskerar de att få känna av zebrans kraftfulla bett, som det kan vara svårt att ta sig loss från.
Zebra släpar djurskötare efter sig
En djurskötare i en kinesisk djurpark hade kommit lite för nära en zebra och drogs genom dammet.
Zebran har en tendens att låsa fast sitt bett, vilket djurskötare i flera djurparker har fått erfara.
Även om zebror är omöjliga att tämja, så har man i sällsynta fall lyckats använda dem som dragdjur. På 1800-talet väckte den välbeställde Walther Rothschild uppseende när han körde genom Londons gator i sin karet, dragen av fyra zebror.
Den engelske rikemannen, Walther Rothschild, körde ofta sin zebradragna vagn genom Londons gator.