Unik varelse väckt till liv efter 30 år
Trögkrypare kan överleva både nedfrysning, kokning och extremt tryck. Och nu har de små varelserna slagit ett nytt rekord.
Trögkrypare är världens mest sega djur
De är gulliga och liknar ungefär en korsning mellan en dammsugarpåse och en gummibjörn. Men man har länge vetat att man inte ska underskatta trögkrypare.
Trots sitt joviala utseende och en storlek på max 1½ millimeter, har trögkrypare visat sig kunna klara extrema förhållanden: Nedfrysning, uppvärmning, radioaktiv strålning, extremt tryck och vakuum är bara några av de strapatser trögkrypare har tagit sig igenom med sitt diminutiva liv i behåll.
Men nu har trögkryparna överraskat igen. Forskarna har tinat upp en trögkrypare som har legat nedfryst i 30 år. Och inte nog med att trögkryparen levde och mådde bra: Den producerade dessutom ägg och fick ungar. Trögkryparnas rekord har hittills varit tio års nedfrysning.
I ett enda gram mossa kan det leva 20?000 trögkrypare. De flesta arter är också i det närmaste osynliga för blotta ögat och de största mäter bara 1,5 millimeter. Foto: Science Photo Library
Fyndet på Antarktis
En novemberdag 1983 samlades två trögkrypare in på Showa stationen på Antarktis, och tillsammans med ett trögkryparägg förvarades de i en frys vid minus 20 grader.
Mer än 30 år senare, i mars 2014, tinade forskare från det japanska institutet för polarforskning upp djuren. Det ena exemplaret klarade inte upptiningen och dog, men den andra trögkryparen piggnade till och var på benen efter ett par dagar. Den var faktiskt vid så god vigör att den inom kort hade producerat 19 ägg, av vilka 14 blev friska ungar.
Det nedfrysta ägget tinades upp och efter kort tid kläcktes av trögkryparunge, som senare producerade 15 ägg, varav 7 växte upp till friska ungar.
Trögkrypare är levande döda
Trögkryparnas överraskande förmåga att klara extrema förhållanden beror på att de kan gå igenom en process som kallas kryptobios. I det tillståndet drar trögkryparna in sina åtta ben, så att de ser ut som en tunna, och stänger av livs- och ämnesomsättningsprocesser till 0,01 procent av det normala. De går i dvala.
Men när de yttre förhållandena tillåter, vaknar de, sticker ut benen och återupptar sina liv.
Exakt vad det är som gör att trögkryparna kan gå i kryptobios vet forskarna ännu inte. Men man hoppas att mer kunskap kan ge ökad förståelse för livet, och om man kan lära sig trögkryparnas knep, kan det kanske också leda till nya framsteg inom till exempel nedfrysning av mänskliga organ.
Här lever trögkrypare
På botten av sjöar.
I havet, på ned till 4,7 kilometers djup.
I atmosfären, på upp till 10 kilometers höjd.
På toppen av världens högsta berg. De har hittats på upp till 6,6 kilometers höjd, men kan också överleva på toppen av Mount Everest.
I öknen, bland annat i uttorkade saltsjöar i Sahara
På Antarktis, på Grönlands inlandsis och på glaciärer.
I takrännor, strandsand och mossa.
Det här klarar trögkryparna
I dvaltillståndet kan trögkryparna överleva extrem påverkan:
1?000 gånger mer strålning än människor
Nedfrysning till -270 grader och uppvärmning till 151 grader celsius.
Högt tryck – upp till 6?000 atmosfär
Lågt tryck, till exempel i yttre rymden.
Vakuum
Trögkrypare har existerat i en halv miljard år
Det är inte så många som har sett en trögkrypare, eftersom det vanligtvis kräver ett mikroskop. De minsta av de mer än 1?000 kända arterna av trögkrypare blir inte mer än 0,05 millimeter långa, medan jättarna kan bli 1,5 millimeter långa.
Trögkrypare tillhör därmed de minsta flercelliga djuren på jorden. De är så små att de inte behöver speciella organ för att transportera runt syre i kroppen, utan kan förse cellerna med syre genom att helt enkelt låta syret tränga in genom huden.
Trögkrypare lever på många platser, bland annat i mossa och lav, där de skaffar sig näring genom att utsuga växt- och djurceller.
Man räknar med att trögkrypare har existerat i cirka 540 miljoner år – drygt 300 miljoner år innan de första dinosaurierna gick på jorden.
Du kan också testa dina kunskaper om trögkrypare och andra extrema överlevare
De tre främre benparen använder trögkryparen till att krypa framåt. De två bakbenen fungerar som backväxel och broms.
Missa inte århundradets upptäckt – följ med oss ut till forskarnas frontlinje!
Få 3 nr av Illustrerad Vetenskap för 79,00. Klicka här.