När solens strålar skiner skoningslöst från en molnfri himmel och sätter din inre termostat under press, så jobbar tusentals svettkörtlar över hela din kropp med att frisätta värmen.
Men det gäller inte hundar. Med bara svettkörtlar under tassarna och på nosen måste våra fyrbenta vänner använda andra metoder för att göra sig av med överskottsvärmen.
På bilder tagna med värmekamera är hundens tunga röd eftersom den är varm. Det är genom tungan som en stor del av kroppsvärmen leds ut.
Flämtande räddar hunden från värme
På hundar sitter alla svettkörtlar runt tassar och nos, men körtlarna är för små för att hunden ska bli av med överskottsvärmen. Därför flämtar hunden med tungan hängandes utanför.
Fukten på tungan avdunstar och kyler ned hunden. Samtidigt bidrar den snabba andningen till att också vatten från lungornas yta avdunstar, vilket också bidrar med kyla.
Men trots frekvent flämtande kan hundar få problem när det är riktigt varmt på sommaren. Plattnosade raser har svårt att flämta ordentligt och få tillräckligt med luft över tungan, och alla raser riskerar att förlora för mycket vatten från tungan när det är hett ute.
Och nu har engelska forskare från Nottingham Trent-universitetet tittat närmare på vilka hundraser som har svårast att klara temperaturökningarna.
I en ny, stor studie har forskarna gått igenom data från mer än 900 000 veterinärbesök under 2016. Och slutsatsen är tydlig: en del hundar klarar hettan markant sämre än andra – samt att i synnerhet vikt, ålder, ras och kranieform ser ut att vara avgörande.
Kortnosade raser lider i värmen
Siffrorna i studien visar bland annat att:
- Totalt 390 hundar hade haft så kallade värmerelaterade sjukdomar under perioden, medan 56 av hundarna avled av värmen.
- Stora hundar över 50 kilo klarar sig tre gånger sämre i värmen än hundar under 10 kilo.
- Hundar över tolv år löper större risk att bli sjuka i värmen.
Forskarna upptäckte också att specifika raser förekommer oftare i statistiken: de kortnosade hundarna, som engelsk och fransk bulldogg, är dubbelt så utsatta som exempelvis beaglar eller border collie. Allra värst är det för rasen chow-chow, som bland annat är känd för sin stora, lösa päls.
Hundrasen chow-chow, som bland annat är känd för sin karaktäristiska blå tunga och sin stora, lösa päls, är enligt forskarnas studie den ras som är mest utsatt i värmen.
Resultat överraskar forskare
Bulldoggen har även i tidigare försök visat sig vara extra värmekänslig. Men forskarna kom också fram till mer överraskande resultat.
Den nya studien visar bland annat att en golden retriever löper 2,7 större risk att bli sjuk av värmen än exempelvis en labrador "trots att de har samma storlek", som forskarna själva skriver i studien. Än mer överraskande är det att den så kallade Greyhound löper 4,26 gånger större risk att bli sjuk i hettan än en labrador.
Överavlade hundar kan varken andas, bitas eller springa
Inom flera hundraser har intensiv avel pressat hundens anatomi långt bortom vad som är hälsosamt. Stora hundraser blir till exempel lätt överhettade – speciellt hundar med hämmad andning – och löper ökad risk för skelettcancer.
Små hundar har i gengäld svårt att hålla värmen och problem med knän och höfter som lätt går ur led. Pekingeser, bulldoggar och andra raser med förkortade nosar har svårt att springa för att de inte får tillräckligt med syre.
Bulldoggar har så svårt att andas och hålla sig svala att den nederländska kennelklubben 2014 införde ett krav för avelsbulldoggar: De måste kunna gå en kilometer på tolv minuter och därefter reglera andning och normalisera kroppstemperaturen inom loppet av högst 15 minuter.
Käken på denna hundtyp är för kort för tänderna. Ögonhålorna kan bli så små att hundens ögon lätt faller ut. Ögonen samt hudvecket över bulldoggens näsa måste rengöras regelbundet, och de flesta kullar förlöses med kejsarsnitt eftersom valparnas huvuden är för stora för mammans kropp.
15 000 år sedan: Urvargar tämjs
En utdöd typ av varg slog sig ned med människan för cirka 15 000 år sedan. Vargkranier har långa och starka käkar till att döda bytet.
1860: Tjurhund i arbete
Bulldoggen hjälpte till med att hantera tjurar. Näsan är tillbakadragen så att hunden kan andas fritt, även om tänderna sitter i en tjur.
1906: Kraniet kortas ned
Bulldoggen avlas nu till husdjur, och rasens drag överdrivs. Dess huvud blir bredare än det är långt. Underbettet förstoras.
2004: Extremt underbett
Fokus på underbettet och det kraftiga hudvecket över näsan har givit hunden ett bett som inte längre kan användas för att hålla fast en tjur.
