Massmördaren
Effektiv mördarmaskin har funnits i miljontals år
De första spindelarterna uppstod för mer än 300 miljoner år sedan, och i dag lever mer än 48 000 arter på jorden. Bara Antarktis är i dag helt fritt från spindlar.
Och vi ska vara glada för trädgårdens åttabenta seriemördare, eftersom de kraftigt reducerar antalet mygg och flugor kring våra bostäder.
Läs även allt om spindlar i Sverige här
År 2017 publicerade två europeiska forskare en studie av hur mycket världens totala bestånd av spindlar sätter i sig varje år. Resultatet var svindlande högt – någonstans mellan 400 och 800 miljoner ton insekter.






Spindeln är en effektiv mördarmaskin
Med känsliga sinnen, klistrigt nät och förlamande gift är spindeln gjord för att snabbt och effektivt fånga in och avliva smådjur.
Sprucket skelett skärper sinnena
Långa sinneshår på benen och mikroskopiska parallella sprickor i spindelns exoskelett, kallade sensilier, fångar upp minsta beröring, vibration och luftströmning.
Giftkrokar bedövar och dödar offret
Bytet bedövas eller dödas med gift som sprutas in i offret genom de två kanylformade giftkrokarna. Eftersom spindlar bara kan inta flytande föda, pumpar spindeln i matsmältningsenzymer i bytet.
Åtta ögon ger supersyn
De flesta spindelarter har åtta ögon och därmed både vid och skarp syn. Speciellt hoppspindlarna har välutvecklade ögon och kan beräkna avståndet till ett möjligt byte på ned till en millimeter.
Spinnvårtor producerar sju sorters silke
Nästan alla spindlar har tre uppsättningar spinnvårtor, och många arter kan skapa sju olika sorters silke. Trådarna används i spindelns nät och till att spinna fast bytet med när det har landat i nätet.
Kemisk attraktion ökar klättringsförmågan
Tack vare kuddar av hår på fötterna kan spindlar klättra på alla ytor. Håren är spaltade i så tunna trådar att så kallade van der Waals-bindningar uppstår mellan molekyler i spindelns ben och i underlaget.
En stor del av spindlarnas framgång beror på deras förmåga att spinna spindelnät. Spinnvårtorna på bakkroppen producerar totalt sju sorters silke och kan spinna en tråd för alla ändamål.
Mest uppenbart är de imponerande fångstnäten, som kan ha en diameter på upp till 25 meter.
Trådarna kan också användas som smörgåspapper när bytesdjur ska packas in, spinnas till äggsäckar så att nästa generation är skyddad, och till att skicka ut dofthormoner i riktning mot potentiella partner.
Nätkastaren
Skrämmande spindel regerar i mörkret
Ouppmärksamma insekter är dödsdömda, när en nätkastande spindel dinglar över dem med ditt fyrkantiga fiskenät.
Precision är avgörande för spindelns jaktlycka, och den konstruerar därför en riktpunkt av små, vita avföringsklickar. När en insekt förflyttar sig in över riktpunkten, sträcker spindeln ut sitt nät så att det blir två–tre gånger större. Därefter kastar den sig mot insekten och omfamnar den.

De flesta arter av nätkastande spindlar är 1,5–2,5 centimeter långa och lever i skogar runt ekvatorn.
Nätkastaren jagar på natten och frossar på allt från myror och skalbaggar till syrsor och andra spindlar. Tack vare ett par jättestora ögon är dess mörkerseende cirka tolv gånger bättre än människans.
Fiskaren
Jaktspindeln använder giftkrokar som fiskespö
Spindelns meny innehåller inte bara insekter och andra småkryp. En del arter ger sig ut på regelrätta fisketurer – bland annat kärrspindlar, som kryper upp på stenar vid vattenkanten och lägger sig på lur.
Om en liten fisk simmar förbi slår kärrspindeln sina giftkrokar i det intet ont anande bytet och drar upp det ur vattnet.
Vill du veta mer om giftiga spindlar? Läs här om världens giftigaste spindlar.

Fiskeri är vanligt bland jaktspindlar, som kan fånga upp till sex centimeter stora fiskar.
Forskare har länge vetat att en del spindlar kan fiska, men ny forskning visar att fenomenet är utbrett över hela världen.
336 arter av rovspindlar och fem andra familjer av vattenälskande spindlar ger sig regelbundet ut på fisketurer för att skaffa föda. Fiskarna är vanligtvis mindre än spindlarna själva och 2–6 centimeter långa.
Lurpassaren
Döden väntar under luckan
Minörspindeln tillhör naturens mest avancerade lurpassande jägare. Den gräver en cirka 15 centimeter djup grop, som den fodrar med silke och täcker med en liten tätt vävd lucka.
Därefter spinner minörspindeln ett antal snubbeltrådar runt gropen och lägger sig på lur under luckan.

Luckan över falluckspindelns grop är ofta täckt med sand eller mossa, så den smälter in i omgivningarna.
När ett bytesdjur vidrör snubbeltrådarna far minörspindeln blixtsnabbt upp ur gropen, lyfter framkroppen och hugger sina stora, sylvassa giftkrokar i den förbipasserande.
Giftkrokarna bryta igenom de hårdaste insektssköldarna och när bytet har förlamats, släpas det med ned i gropen.
Chockgaranti: Se minörspindeln fara ut ur sin grop
De kraftigt byggda minörspindlarna blir omkring fyra centimeter långa och lever primärt i tropikerna.
Minörspindeln lägger mycket arbete på sin grop och stannar därför i det området i hela sitt liv. Den skyddade tillvaron gör minörspindlarna till den överlägset längst levande spindelarten.
Världens äldsta spindel var en 43 år gammal minörspindel, som forskarna följde från 1974 tills den dödades av en geting 2018.
Käftsmällaren
Förlängda käkar spetsar artfränder
Archaeidae, ibland kallad pelikanspindeln, lägger inte tid på att sätta spindelnätsfällor. Den söker i stället upp andra spindlar och genomborrar dem med sina förlängda käkar.
När ett byte är inom räckhåll för pelikanspindeln, skjuter den ut sina förlängda käkar och spetsar offret med giftkrokar i ändarna.
Pelikanspindeln har fått sitt namn just på grund av att de förlängda käkarna. När spindeln inte jagar vilar käkarna längs halsen med giftkrokarna vända ned mot marken, så att spindelns profil påminner om pelikanens.

Pelikanspindeln är slående lik den stora vattenfågeln, när den vilar sina långa käkar längd halsen.
På natten genomsöker de åttabenta mördarna skogen efter spindelnätspår från andra spindlar. De luktar och känner sig fram till säkringstrådar från spindelnät. Så snart de har fått vittring på en tråd lägger de sig på lur.
En del väntar i timtal på exakt rätt tidpunkt att slå till, medan andra slår lätt på tråden, så att trådens ägare tror att den har fått napp och kommer farande. Därefter lyfter pelikanspindeln käkarna cirka 90 grader och hugger dem rakt in i bytet.

Med sina förlängda käkar spetsar pelikanspindeln andra spindelarter.
Hittills har 90 arter av pelikanspindlar upptäckts i Sydafrika, Australien och Madagaskar.
Den äldsta pelikanspindeln hittades i en 165 miljoner år gammal bärnsten och är förvillande lik sina nu levande släktingar, vilket är ett tecken på att jaktstrategin inte har krävt många justeringar.
Dragkämpen
Spindelnät fungerar som slangbella
Den nordamerikanska spindeln Hyptiotes cavatus använder sig själv och sitt nät som en slangbella. Spindeln spänner ut sitt trekantiga nät och håller det stramt. När ett bytesdjur vidrör trådarna, skjuts både spindeln och nätet blixtsnabbt framåt.

Kun hyönteinen osuu verkkoon, hämähäkki päästää irti ankkurilangasta ja kiristyneeseen verkkoon kasautunut energia vapautuu.
Hyptiotes kan hålla spindelnätet utspänt i timtal, medan den väntar på ett byte. Vid avfyring kan nät och spindel accelerera med mer än 770 m/s2, vilket är omkring 70 gånger så snabbt som en Tesla Model S och cirka 80 gånger snabbare än jordens gravitationsacceleration.
I det ögonblicket är slangbellsspindeln världens snabbaste spindel och hastigheten ökar sannolikheten för att bytet klistras fast.
Flygande spindelnät överraskar bytet

Spindeln spinner en triangel
Ett antal huvudtrådar utgör nätets fundament. Mellan dem spinner spindeln klistriga, tvärgående trådar och fäster huvudtrådarna med en ankartråd, så att nätet utgör en triangel.

Nätet spänns ut
Spindeln drar sig baklänges mot hörnet av nätet och drar ut trådarna. Sedan klipper den av ankartråden och håller nätet som en spänd fjäder.

Nät och spindel susar mot bytet
När en insekt vidrör nätet, släpper spindeln ankartråden och den ansamlade energin friges. Avskjutningen slungar både spindeln och nätet mot bytet i upp till 2,15 m/s.
Hemligheten bakom de svindlande hastigheterna ligger i nätet, som är extremt elastiskt och därför kan ansamla stora mängder spänningsenergi. För att dra ut sitt spindelnät backar Hyptiotes längs en ankartråd, som är bunden vid en gren, och drar med sig nätet.
Användning av ackumulerad spänningsenergi för att producera en blixtsnabb rörelse som övergår normala fysiologiska begränsningar, har iakttagits bland andra djur. Loppor använder spänningsenergi till sina otroliga hopp, och mantisräkor använder den till snabba och slagkraftiga slag, som krossar sköldar och skal.
Men medan de övriga djuren laddar upp spänningsenergi inuti kroppen med hjälp av muskelsammandragningar, är slangbellsspindeln den enda som likt människor ackumulerar energi i externa instrument för att öka kraften.
Mästerhopparen
Explosiva bakhållsangrepp
Hoppspindlarna har i stort sett avskaffat alla former av nät och trådar bortsett från en livlina, som de alltid använder. De har i stället utvecklat en av de mest atletiska jaktformerna bland spindlarna.
Med en storlek av cirka 10 millimeter är hoppspindlarna små, rörliga djur, som jagar på till exempel murar och trädstammar. När en hoppspindel har upptäckt ett byte, stannar den.
Som en katt smyger den sig långsamt närmare, innan den stampar av i ett enda blixtsnabbt hopp och landar ovanpå det intet ont anande bytet. Hoppspindeln har så god kontroll över hoppet att den kan utföra det, medan den sitter på en lodrät yta.

Bakbenen sträcks ut med stor kraft och skjuter i väg hoppspindeln i upp till 80 km/h.
En del arter av hoppspindlar kan hoppa upp till 25 kroppslängder och har så mycket kontroll över hoppet att de kan utföra det från en lodrät yta.
Cowboyen
Lassosvingande spindel osar sex
Bolaspindeln tillbringar dagarna kamouflerad till fågelbajs på ett blad, men när mörkret faller visar den sin förmåga som cowboy.
På undersidan av bladet spinner spindeln först en säkringstråd och slänger därefter ut en kraftig tråd ur spinnvårtorna med sina bakben. Vid trådens ände sitter en klibbig kula som fungerar som en liten lasso.

Bolaspindeln är uppkallad efter det argentinska kastvapnet bolan, som består av ett rep med stenfyllda skinnpåsar vid ändarna.
Bolaspindeln hänger med lasson i ena benet och kan kasta det med förbluffande hög hastighet och precision. För att locka till sig bytet imiterar spindeln malhonans feromoner.
Den luftburna sexdoften är oemotståndlig för malhane och när de svärmar tillräckligt nära, svingar bolaspindeln sin klistriga lasso och halar in fångsten.
Vill du veta mer om världens, kanske mest ikoniska spindel? Läs här om svarta änkan.
Se bolaspindeln dra mängder av mal i döden
Bolaspindeln är en girig jägare och använder ett urval av feromoner för att locka olika arter av nattfjärilar inom räckhåll.