Fågelspindel i Sverige

Här är den enda fågelspindeln i Sverige

Det finns bara en fågelspindel i Sverige och även om den inte ser så mycket ut för världen, så är det klokt att inte plocka upp den. Lär dig mer om tapetserarspindeln här.

Det finns bara en fågelspindel i Sverige och även om den inte ser så mycket ut för världen, så är det klokt att inte plocka upp den. Lär dig mer om tapetserarspindeln här.

Shutterstock

Den enda fågelspindeln i Sverige

Tapetserarspindeln är den enda fågelspindeln i Sverige. Fågelspindeln lever i större delen av Europa, med Skåne och Blekinge som den nordligaste gränsen, eftersom spindeln behöver värme för att överleva.

Det första svenska fyndet av fågelspindeln gjordes 1957. Eftersom denna fågelspindel bara förekommer i Skåne, klassas den som kraftigt utrotningshotad.

Tapetserarspindeln förekommer bara på varma och ostörda sluttningar med sandig jord. I Skåne har den hittats på Stenshuvud, Kullaberg och i Skäralid, och i Blekinge har den dykt upp i Karlskrona.

Tapetserarspindeln

Det finns bara en fågelspindel i Sverige och det är tapetserarspindeln. Här ser du en hona, som är något ljusare i färgen än hanen.

© Shutterstock

De flesta förknippar ordet "fågelspindel" med en stor och kraftig spindel.

Tapetserarspindeln är förvisso kraftigare än exempelvis den större husspindeln, men den är underordnad i storlek. Den större husspindeln är den största spindeln i Sverige med sina upp emot tolv centimeter. Det kan jämföras med tapetserarspindelns 2,5 centimeter.

Känns igen på sina enorma käkar

Fågelspindeln i Sverige har trots allt ett skrämmande vapen. Den har nämligen enorma käkar, som kan bli upp till fem millimeter och i dessa käkar sitter två kraftiga giftkrokar, som är riktade framåt vid bett. Det är dessa giftkrokar som är fågelspindelns kännetecken.

Trots att bettet inte är farligt för människor, så är det kraftfullt och känns därför ordentligt om du plockar upp den och blir biten.

Vill du veta mer om svenska spindlar ska du läsa vår artikel om spindlar i Sverige.

Tapetserarspindeln i mossa
© Shutterstock

Fakta om tapetserarspindeln

  • Latinskt namn: Atypus affinis
  • Kännetecken: Kraftiga giftkrokar. Både hanen och honan är mörka i färgen, hanen dock något mörkare än honan.
  • Livsmiljöer: Europa. Danmark anses vara den nordligaste gränsen för den lilla värmekrävande fågelspindeln. I Sverige finns tapetserarspindeln därför bara på soliga platser, exempelvis på kustsluttningar söderut.
  • Storlek: Upp till 2,5 centimeter med benen inräknade.
  • Giftig: Ja. Tapetserarspindeln är utrustad med kraftiga giftkrokar, med vilka den genomborrar och förgiftar sitt byte. Fågelspindeln är dock inte farlig för människor, men om du blir biten så känns det ordentligt.
  • Diet: Tapetserarspindeln äter insekter som flugor, gråsuggor, skalbaggar och gräshoppor.
  • Förväntad livslängd: Hanarna lever i upp till fem år, medan honorna kan leva ända upp till tio år.

Den enda fågelspindeln i Sverige lever större delen av sitt liv under jord i 30-40 centimeter djupa tunnlar.

Vid tunnelns mynning sticker det upp ett spindelnät som fungerar som en fälla. När ett byte promenerar in i nätet och fastnar, skickas det ned vibrationer till spindeln som skjuter ut ur sitt underjordiska bo, hugger tänderna i bytet och drar ned det genom tunneln.

Därefter täcks hålet med ett nytt spindelnät.

Gamla honor har flera liv på samvetet

Som många andra spindlar äter honan också gärna hanen efter parningen.

Hanen blir könsmogen efter fyra år, då den - ofta i oktober - lämnar sitt bo för att söka upp en maka. Om han hittar det han söker gräver han ned sig i hennes håla.

Efter parningen stänger honan ofta till sin håla innan hanen kan komma undan, så att parningen blir hans sista insats i livet.

Eftersom honorna kan bli upp till tio år gamla och kan para sig många gånger under livets lopp, har de flesta flera liv på sitt samvete.

När honans ägg kläcks och de små fågelspindlarna är redo att lämna boet kryper de ut i ljuset och sprids för vinden med så kallade flygtrådar.

Det är en speciell transportform som många spindlar använder sig av för att säkra tillräcklig spridning av arten. Det sker genom att de unga spindlarna sätter sig på en gren, ett grässtrå eller någon annan högt liggande punkt.

Sedan ställer de sig med bakkroppen uppe i vinden och börjar spinna en tråd. Snart är tråden så lång att vinden kan lyfta både den och spindeln. På så sätt kan spindeln sväva långa distanser i jakten på ett nytt hem, nästan som om den flög med en fallskärm.