shutterstock

5 myter om spindlar

Avrivna könsorgan, långa giftkrokar och dödliga älskogsbett – spindlarnas bisarra parningsriter och kannibaliska tendenser har hjälpt till att ge det åttabenta djuret dåligt rykte. Vetenskapen berättar här vad som är sant och falskt om djuret många älskar att hata: Spindeln.

Myt 1: "Spindlar kan överleva i din dammsugarpåse"

Dammsugaren är en snabb lösning för att bli av med krypande gäster i hörnen på vinden, men spindeln kan mycket väl överleva den turbulenta rutschkanan ner i dammsugarpåsen och klättra upp igen.

Först måste leddjuret stå emot det undertryck som dammsugaren skapar för att suga upp smuts genom slangen – och det är inga problem.

Nasa har vid flera tillfällen skickat iväg spindlar på framgångsrika expeditioner i det låga trycket utanför jordens atmosfär, bland annat år 2011 då två exemplar av spindelsläktet Nephila trivdes så bra under en 45 dagar lång rymdexpedition att de började spinna nät liknande dem på jorden.

© NASA

Nästa utmaning för spindeln kan bli förlorade och förstörda lemmar efter den omtumlande färden genom slangen, men även det går att lösa. En särskild läkningsprocess, autotomi, gör att leddjuret kan ersätta skadade ben med nya.

Spindeln gör sig av med ett ben genom att stänga av blodtillförseln med särskilda muskler. När benet har dött och fallit av behöver spindeln bara vänta till nästa ömsning. Till skillnad från människor har spindeln sitt skelett utanpå kroppen, vilket innebär att den måste göra sig av med hela det yttre skelettet och bilda ett nytt när den växer.

Om spindeln överlever turen ner i påsen kan den sänka ämnesomsättningen och klara sig utan mat i upp till 200 dagar.

Myten om dammsugarpåsen är: DELVIS SANN

Läs även allt om spindlar i Sverigehär

Myt 2: "Alla spindlar spinner nät"

Spindeln är känd för sitt nät, men vissa arter använder helt andra metoder för att fånga sina byten.

Alla spindlar spinner inte intrikata nät för att fånga sitt byte. Ett exempel på det är en hoppspindel som lever på drygt 6 000 meters höjd mellan Himalayas bergstoppar.

Hoppspindeln kastar sig över sitt byte.

© Shutterstock

När insekter förs med av vinden och svävar uppåt längs berget är hoppspindeln beredd att kasta sig ut från bergssidan för att fånga dem i luften, enbart säkrad av en tunn silkestråd.

Det karska hoppet kan sträcka sig ända upp emot 50 gånger spindelns egen kroppslängd. Ett annat exempel är så kallade ­vargspindlar som i stället för att spinna nät aktivt jagar och fångar sitt byte på marken.

En enda spindel kan spinna sju olika trådar

Tack vare åtskilda körtlar kan en och samma spindel bilda ända upp till sju olika silkestrådar som används på olika sätt.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Cylinderkörteln:

Bildar ett tåligt silke som används som en skyddande säck runt äggen.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Flagellformade körteln:

Bildar de innersta och mest elastiska silkestrådarna, som fångar bytet.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Aggregatkörteln:

Bildar ett extremt klibbigt silke som håller fast bytet i nätet.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Lilla ampull­körteln:

Bildar en stabil silkestråd som utgör nätets bärande trådar.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Stora ampull­körteln:

Bildar den säkerhetslina som spindeln använder för att fira sig upp och ner.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Pyriforma ­körteln:

Bildar det silke som håller fast spindelnätet mellan exempelvis grenar.

Sådan spinder edderkoppen sit spind
© Oliver Larsen

Aciniforma ­körteln:

Bildar det silke som används för att packa in bytesdjur likt matpaket.

Myten om nät är: FALSK

Myt 3: "Spindlar är aggresiva"

Avslitna könsorgan, långa giftgaddar och dödsbringande älskogsbett – spindlarnas bisarra parningsakter och kannibaliska tendenser har bidragit till att ge det åttabenta leddjuret rykte om sig att vara aggressivt.

Senare studier har dock även visat på motsatsen.

Amerikanska forskare vid Cornell University i New York har exempelvis studerat två arter av så kallade amblypyger, som går på bara sex av sina åtta ben.

Vissa spindelarter kan leva i stora familjer där man hjälps åt att fånga föda.

© Virginia Settepani/Spiderlab Aarhus Uni

Det första benparet har i stället utvecklats till ett känselorgan som de kan använda för att smeka varandra och visa omsorg.

Andra forskare har sett exempel på att en viss art inom familjen sammetsspindlar kan leva i komplexa familjegrupper med upp till 100 medlemmar i samma bo. Där hjälper de varandra att fånga mat och föda upp ungarna.

Myten om aggression är: DELVIS FALSK

Myt 4: "Du äter åtta spindlar varje år"

Sömnljud och rörelser skrämmer oftast bort spindlar.

© Shutterstock

”När man ligger och sover kan spindlar och andra insekter krypa in i munnen på en.”

Är det verkligen sant?

En av de seglivade myterna om spindlar är att man sväljer minst åtta stycken om året.

Exakt hur denna myt har uppstått är oklart, men ur vetenskapligt perspektiv verkar den inte rimlig. Spindlar vistas normalt antingen i sitt nät eller på ostörda platser, där de kan jaga sitt byte i lugn och ro.

Samtidigt är storleksskillnaden mellan människor och spindlar så markant att vi i det närmaste bara ingår i landskapet för dem, och därmed inte är någonting som de aktivt söker upp.

Även om en spindel skulle råka hamna på en sovande människa framstår det som högst osannolikt att den skulle bli svald.

Sömnljud, snarkningar och rörelser skulle troligen skrämma bort det åttabenta djuret, och en spindel som kryper runt i ansiktet hade nog räckt för att väcka de flesta av oss. Om man tar allt detta i beaktande är risken att man ska råka svälja en spindel försvinnande liten.

Myten är: FALSK

Myt 5: “Deras spindelnät är starkare än stål”

Både stål och kevlar är starkare än spindelnät. Men kombinationen av ­elasticitet och styrka gör att nätet är svårt att efterlikna.

I silkeskörtlar på spindelns bakkropp bildas de fibertrådar som det starka nätet utgörs av.

© Stephen Dalton/NaturePL

Trots att ett spindelnät är så tunnt är det väldigt starkt, men starkare än material som stål och kevlar är det inte. Spindelnätets dragstyrka är en gigapascal medan stål och kevlar har en dragstyrka på 1,6 respektive 3,6 gigapascal.

Spindelnät är dock betydligt mer elastiskt, vilket är en av anledningarna till att forskare världen över just nu arbetar med att försöka efterlikna de starka fibrerna i laboratoriemiljö.

Om man lyckas med det hoppas man kunna ersätta allt från stötfångare till skottsäkra västar med artificiellt silke, eftersom just kombinationen av elasticitet och styrka gör det väl lämpat för att absorbera energi och bromsa föremål.

Forskarna hoppas också att det konstgjorda silket i framtiden kan användas som ett miljövänligt, ­biologiskt nedbrytbart alternativ till oljebaserad plast.

Vill du veta mer om världens, kanske mest ikoniska spindel? Läs här om svarta änkan.

© Oliver Larsen

Elastisk och stark

Proteinerna i silkesfibrerna har form av både spiraler och plattor. Det är en förklaring till silkets elasticitet och styrka. Spiralerna gör nämligen att silkesfibrerna kan ge efter i utdraget tillstånd, medan plattorna bevarar styrkan i både slappt och utdraget tillstånd.

Myten om superstarkt spindelnät är: DELVIS SANN