Otaliga studier har de senaste årtiondena visat hur även ett litet intag av alkohol kan lämna allvarliga spår både i vår hjärna och kropp.
Ändå är promillen fortfarande en djupt förankrad del av den mänskliga kulturen och har varit det i tusentals år.
Men varför är vi så glada i de jästa dryckerna?
Nu har några forskare kanske hittat svaret – hos en grupp av gyllene spindelapor i toppen av Panamas tropiska regnskogar.
Urin avslöjar aporna
Genom att övervaka apornas intag av mat under en längre period upptäckte forskarna nämligen att aporna dagligen kalasar på jästa palmfrukter med en viss etanolhalt.
Dessutom spårade forskarna speciella nedbrytningsämnen från alkoholen i apornas urin. Och det avslöjar att alkoholen från den fermenterade frukten tas upp och används i apornas kroppar – och alltså inte bara går rakt igenom systemet.
Så påverkar alkohol din egen hjärna
Selv et enkelt glas eller to påvirker hjernen og dermed kroppen. I løbet af få minutter efter første skål vil alkoholen gradvist begynde at sløve hjernen på samme måde som bedøvelsesmidler.
Forskare hittar slutgiltiga bevis
Historier om exempelvis schimpanser som njuter av övermogen frukt med hög halt av alkohol har tidigare florerat i forskarkretsar.
Men den nya studien är, enligt forskarna, den första som en gång för alla bevisar att aporna regelbundet intar den berusande kemiska föreningen – helt utan mänsklig inblandning.
Forskarna tror att aporna berusar sig på den fermenterade palmfrukten därför att de innehåller fler kalorier än den ofermenterade. Och fler kalorier betyder förstås mer energi.
Upptäckt blåser liv i gammal teori
Därför blåser upptäckten i Panamas tropiska skogar också liv i en gammal hypotes känd som "den berusade apan-teorin".
Teorin presenterades för första gången av biologen Robert Dudley år 2000.
Och den handlar om att apors dragning till både lukten och smaken av etanol är en evolutionär fördel, som gör det lättare att skaffa mogen, energirik frukt innan några andra djur kommer och lägger beslag på den.
Samma dragning har, enligt hypotesen, ärvts ned till vår egen arts dna, där den stortrivs än i denna dag. Dock utan de kalorimässiga och evolutionära fördelarna från den övermogna frukten.