Intelligens är en besvärlig faktor som är väldigt svår att definiera.
Trots många års studier av människor råder det fortfarande osäkerhet om vad intelligens egentligen är och om det över huvud taget är möjligt att göra en samlad bedömning av den. I dag talar många forskare i stället om flera olika typer av intelligens.
Att studera djurs intelligens bjuder på lika många problem. Inte minst för att det är svårt att bedöma exakt vad det är ett djur gör när det reagerar på en utmaning.
Apor använder redskap
Petar fram Insekter
Schimpanser och andra apor kan använda grenar när de ska leta efter föda. En smal pinne är ett bra redskap för att peta fram myror eller termiter ur små hålor.
Stenar som nötknäckare
Kapucinapor, som lever i Central- och Sydamerika, använder ofta stenar för att knäcka skalet på nötter. De lägger nöten på ett hårt underlag, exempelvis en stor sten eller en träbit, och slår sedan stenen mot nöten.
Stenar krossar musselskal
Makaker i bland annat Thailand använder små och stora stenar för att knäcka skalet på musslor och ostron. De kan även använda stenar för att krossa skölden på krabbor.
När forskarna ska uppskatta djurs intelligens måste de därför ofta undersöka dem utifrån kriterier som används för att bestämma intelligens hos människor. Det innebär parametrar som förmågan att lösa uppgifter, samarbeta, tänka abstrakt samt att tänka framåt i tiden.
Att undersöka djurs intelligens är svårt eftersom många av djurens komplicerade handlingar i själva verket är instinktiva, alltså inprogrammerade i deras gener, så att de inte behöver ”tänka” på dem. Några av de bästa exemplen på komplicerade, instinktiva handlingar utförs av sociala insekter när de bygger sina stackar och kupor.
Utbrytarkung och burköppnare
Bläckfiskar visar att även ryggradslösa djur kan vara intelligenta. I akvarier är det allmänt känt att bläckfiskar är riktiga utbrytarkungar. De måste stängas in ordentligt för att de inte ska rymma. De kan även öppna burkar med skruvlock och dra upp korkar ur flaskor. Bläckfiskarna vet dessutom när det är lönt att göra en insats. Om man fyller en glasbehållare, som inte kan öppnas, med räkor och sänker ned den i ett akvarium med bläckfiskar inser erfarna bläckfiskar snabbt att det inte tjänar något till att försöka. Därefter ignorerar de räkorna. Unga bläckfiskar bankar emellertid på burken tills de är totalt utmattade. Beteendeforskare har kommit fram till att bläckfiskar har en intelligensnivå som en katt eller kanske till och med som en hund.
Samarbete
Förmågan att samarbeta har alltid betraktats som ett tecken på högt utvecklad intelligens och har uppfattats som ett av de viktigaste skälen till att människan har uppnått så mycket. Även många djurarter kan samarbeta. Lejon jagar exempelvis gemensamt medan sociala insekter som myror, bin och termiter samarbetar om stora byggprojekt, yngelvård och jakt. En lång rad fågelarter samarbetar också för att sköta sina ungar och vissa jagar även i flock, exempelvis galapagosvråkar, som har en tydlig arbetsfördelning. Kråkor kan plundra fiskelinor genom att en eller två fåglar turas om att dra upp linan och hålla fast den så att den inte glider tillbaka, medan andra försöker få upp fisken på land.
Matematiskt sett kan vi människor bevisa att det effektivaste sättet att dela upp en yta är att dela den i sexkanter, precis som bin delar upp sina bikakor. Bina gör det emellertid enbart för att det är arbets- och materialbesparande.
Trots svårigheterna med att bedöma intelligensen har forskare klarlagt att vissa djur är betydligt mer intelligenta än andra. I täten återfinns de stora aporna och små tandvalar, exempelvis delfiner, men även kråkfåglar och papegojor har visat sig vara duktiga på problemlösning och på att förstå abstrakta begrepp.
Ugglor är korkade
Ugglor har i många århundraden använts som symbol för klokhet och visdom. Det måste dock i första hand bero på deras ansiktsuttryck, för i själva verket är de inte särskilt smarta. Många beteendeforskare har studerat ugglor och de har inte hittat minsta tecken på någon särskild intelligens. Ugglor är exempelvis svåra att dressera, de har ganska dåligt minne och de kan inte lära sig särskilt komplicerade saker. Om man jämför ugglors förmåga att lösa uppgifter med exempelvis kråkfåglar eller papegojor får ugglorna betydligt sämre resultat.