Hybrider, som korsningar mellan olika arter kallas, är sällsynta i naturen. Bland fiskar, som släpper ut sperma och ägg fritt i vattnet, är de dock förhållandevis vanliga – exempelvis mellan rödspätta och skrubba.
Under normala omständigheter garanterar dock både djurens biologi och deras beteende att två olika arter inte slösar energi på att para sig. Skulle två djur av varsin art ändå para sig, är chansen till befruktning dessutom väldigt liten.
Lejon och tigrar är bland de djur som kan skaffa unga med varandra trots att de tillhör olika arter. Om fadern är ett lejon och mamman en tiger - som här - blir resultatet ... en liger.
Vissa arter är dock så nära besläktade att det kan bli en livsduglig avkomma av en korsning, men i naturen bidrar geografin i regel att de inte parar sig ofta lever nämligen inte nära besläktade arter i samma område. I fångenskap kan djur från vitt skilda områden av jorden dock komma att leva sida vid sida, och då finns det möjlighet till ”onaturliga” korsningar.
Tigrar och lejon föder tigoner
En av de äldsta kända korsningarna är mulan. Den är ett starkt och vänligt djur, som man därför har avlat fram i århundraden. En mula är en korsning mellan en åsnehingst och ett häststo. Det kan dock vara vissa problem förenade med att föda upp mulor. Endast var tredje gång lyckas befruktningen. Mulorna själva är sterila.
I djurparker och zoologiska trädgårdar har man korsat lejon och tigrar. Korsningarna kallas liger eller tigon, en sammanskrivning av de båda djurnamnen. Om pappan är ett lejon kallas avkomman liger. Är han en tiger kallas den tigon. Det finns en rad liknande korsningar, till exempel mellan häst och zebra, i vissa fall till och med mellan djur, som genetiskt sett avviker mer än tio procent från varandra.
Människor och schimpanser avviker endast två-tre procent från varandra, och bortser man från den etiska aspekten, borde en korsning dem emellan därför vara teoretiskt möjlig.