Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Slidnäbb
© Shutterstock
Djur - Överlevnad

Uppfinningsrika djur lever i karg isöken

Genomsnittstemperaturen är –57 °C, men högst specialiserade djur trotsar Antarktis kyla. En del överlever på en kost av sälavföring och andra har specialtänder som fungerar som en finmaskig sil.

Det största landdjuret är en insekt

Belgica Antarctica
© Richard E. Lee Jr

Äkta landdjur – arter som tillbringar hela livet på land – finns det inte många av på Antarktis. Det största är faktiskt ett litet vinglöst svidknott, som blir högst sex millimeter långt. Det är dessutom den enda insekten på Antarktis.

Svidknotten lever ett kort liv som vuxna i tio dagar mitt på sommaren – men lever som larver under isen i två år. De skyddar sig mot kylan genom att samla socker ämnen i cellerna, som förhindrar isbildning.

Svidknotten är så anpassade till livet i kylan att de dör om temperaturen ökar till tio grader.

Havsgrisen utnyttjar havsbotten

Havgris
© David Wrobel/Seapics

Födan finns inte bara i de övre delarna av havet kring Antarktis. Även havsbotten är rik på näring – vilket utnyttjas av havsgrisen. Det 20 centimeter långa djuret ingår i familjen sjögurkor, och i stora flockar finkammar havsgrisarna havsbotten och tuggar sig igenom de övre lagren, precis som daggmaskarna på land.

Havsgrisarna lever av de organiska ämnen som finns i bottenmaterialet eller som fallit ned till botten – xempelvis kadavret av en val.

Havsgrisarna ser dessutom till att recirkulera näringsämnena, så att de fortsätter i ett kretslopp i stället för att gå till spillo på havets botten.

Antarktis sopfågel överlever på avföring, kräk och moderkakor

Skedenæb
© Rick Price/Getty Images

Med sin tjocka, snövita fjäderdräkt liknar slidnäbben stora, tjocka duvor. Men den vita fågeln beter sig annorlunda – den är Antarktis svar på asgamen.

Slidnäbbar är skickliga flygare, men kan varken simma eller dyka efter föda eftersom de saknar simhud. I stället har de rollen som sopgubbar på den iskalla konti nenten. De städar upp när en säl har fött sin unge och äter blod, moderkakor och andra lämningar efter födseln.

Skulle de stöta på färsk sälavföring så äter de den också. I pingvinkolonierna äter slidnäbbarna de krossade äggen och döda ungarna med lika stor iver – eller pingvinernas uppkräkta maginnehåll – och vid forskningsbaser lever de på skräp och annat mänskligt avfall.

I ett område som Antarktis är den här sortens djur extremt viktiga. Kylan bevarar kadaver och annat avfall och nedbrytningen tar därför lång tid.

Slid näbbarna ser till att nedbrytningen går väsentligt fortare.

Läs också:

Bilar

Vetenskapens dom: Hur miljövänlig är elbilen?

12 minuter
Människan

Forskare: Nytt piller ska stoppa jetlag

10 minuter
Solen

Vad händer om solen släcks?

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj