Däggdjur har flera strategier för att överleva vinterns kyla och brist på föda. En del äter sig feta på hösten, en del samlar ihop matförråd och andra går i ide.
Men den mest extrema strategin tillämpar näbbmöss av arten Suncus etruscus. Ny forskning visar att när kylan sätter in, krymper den sin hjärna för att spara energi.
På vintern krymper näbbmusen det hjärncentrum som behandlar sinnesintryck från morrhåren. Det minskar i volym med 28 procent från sommaren (gult) till vintern (blått).
Biologer från Humboldtuniversitetet i Berlin, Tyskland har tidigare upptäckt att en annan art av näbbmusen krymper både kropp och hjärna när vintern kommer, för att sedan växa till normal storlek igen till våren.
Forskarna skulle sedan undersöka om detsamma gällde hos Suncus etruscus, och hur den styr sin årsrytm. De tog därför hjärnbilder av tio näbbmöss under ett helt år, under vilket mössen hölls i burar med växelvis tolv timmars ljus och tolv timmars mörker.
Komplext samspel styr hjärnminskningen
Försöket visade att hjärnorna krympte om vintern, trots att mössen inte märkte av årstiderna. Därefter upprepade forskarna försöket, men med den skillnaden att de begränsade mössens tillgång till föda under sommaren.
Då krympte mössens hjärnor även under den perioden. Sammantaget visar försöken att mössens årsrytm både bestäms av deras inre klocka och av yttre förhållanden som brist på föda.
Med en matchvikt på 1,8 gram är näbbmusen Suncus etruscus världens lättaste däggdjur. Under våren, sommaren och hösten äter den sin egen vikt åtta gånger om dagen för att överleva. På vintern, då det är svårt att hitta föda, blir den tvungen att minska energiförbrukningen.
Ytterligare försök avslöjade att det inte är hela hjärnan som krymper, utan bara ett specifikt lager i hjärnbarken. Lagret behandlar sinnesintryck från morrhåren, som är musens viktigaste redskap i jakten på insekter och maskar.
42 procent – så mycket ökar antalet neuroner i ett av näbbmusens hjärncentrum när den har klarat sig igenom vintern.
Minskningen på hela 28 procent ger god energibesparing på vintern, när musen ändå inte har någon anledning att använda sig av sina jaktsinnen.
Under våren ökar antalet hjärnceller igen med omkring 42 procent. Bildandet av nya hjärnceller i så stor omfattning har aldrig tidigare skådats hos ett vuxet däggdjur.
