På Galapagosön Fernandina har biologer hittat ett exemplar av en jättesköldpadda som de trodde dog ut för 115 år sedan.
Sköldpaddan hittades 2019 och nu har forskare från Yale publicerat dna-proverna. Det handlar verkligen om arten Chelonoidis phantasticus, som senast observerades 1906.
Sköldpaddan är en vuxen hona, men biologerna har troligen även spår från andra individer. Det betyder att beståndet kanske kan återuppbyggas.
Hittills har biologerna trott att jättesköldpaddor bara kan uppstå på öar, där de inte har fiender eller konkurrenter. Det stämmer dock inte, enligt ett nytt stamträd som skapats utifrån fossil.
Det visar att jättesköldpaddor uppstått många gånger under evolutionen och ofta på fastlandet i Afrika, Asien och Sydamerika.
Jättesköldpaddor uppstod på fastlandet. Det visar ett nytt stamträd som forskarna har tagit fram utifrån sköldpaddsfossil.
Två snabba om sköldpaddor
Stora sköldpaddor har supergener
Forskare har kartlagt gener från sköldpaddan Lonesome George, som vid cirka 100 års ålder dog år 2012. Den levde på ön Pinta och var den siste av sin art.
Undersökningen visar att jättesköldpaddors gener ger dem ett starkt immunförsvar, reparerar dna-skador väldigt väl samt hämmar växt av cancerceller.
Forskare ger ungar ett försprång i livet
Biologer från den amerikanska delstaten Georgia har visat att uppfödning av goffersköldpaddor kan rädda det vilda beståndet.
Forskarna samlade in och ruvade fram 145 ägg, födde upp ungarna tills de var ett år och satte ut dem i naturen. Ett år därefter var 70 procent fortfarande vid liv.