Ögon för alla tillfällen

De har tusentals enskilda ögon, kan se bytets urin på marken och upplever världen i ränder. Ingenting undgår djurrikets skarpaste blick när byten ska infångas och rovdjur ska undvikas.

De har tusentals enskilda ögon, kan se bytets urin på marken och upplever världen i ränder. Ingenting undgår djurrikets skarpaste blick när byten ska infångas och rovdjur ska undvikas.

Jonathan Lewis/Getty Images

Trollsländan har 80 000 ögon

Trollsländans ögon upptar det mesta av dess huvud och insekten har den mest avancerade versionen av en sammansatt syn. Detta är inte så konstigt: Vart och ett av de två stora ögonen består av upp till 40 000 små separata ögon. De rekordmånga ögonen ger trollsländan den skarpaste synen av alla insekter – och det behöver den.

Trollsländan är en av insektsvärldens snabbaste flygare och om den ska ha en chans att upptäcka och fånga ett byte i farten behöver den ett snabbfokuserande seende. De sammansatta ögonen lämpar sig perfekt för den uppgiften.

Varje fasett i trollsländans ögon har en lins som fokuserar ljuset och skapar en egen bild. Via nervfibrerna sätts de samman i djurets hjärna till en samlad bild.

© Claus Lunau

Den största fördelen med den sammansatta synen är att den är extremt känslig för rörelse. Varje bild som trollsländan ser är sammansatt av 80 000 små bilder, och den uppfattar direkt om någonting flyttar sig bara en aning i en av bilderna. Den kan dessutom vrida sitt huvud i alla riktningar, vilket gör att det inte uppstår några döda vinklar.

Jättebläckfiskens ögon ser rovdjur i det mörka havet

Stora och avancerade ögon varnar jättebläckfiskar för fiender.

© T. Coex/AFP/Ritzau Scanpix

Jättebläckfiskar lever i havsdjupets kompakta mörker och har löst ljusproblemet genom att utveckla extremt stora ögon. Ögonen har ofta en diameter på cirka 30 centimeter, vilket är större än en fotboll.

Trots storleken kan ögonen inte ta in tillräckligt mycket ljus för att bläckfiskarna ska kunna urskilja mindre djur på de djup där de normalt befinner sig.

©

Avancerade ögon guidar i djuphavets mörker

Jättebläckfiskarnas ögon är avancerade och uppfattar även ytterst små rörelser i mörkret.

Effektivt ljusupptag

Med en diameter på upp emot 30 centimeter har ögat en näthinna stor som ett A3-papper, vilket medför ett enormt ljusintag.

Kulformad lins

Bläckfiskars lins är i det närmaste kulformad och ögat fokuserar genom att flytta linsen fram och tillbaka.

Polariserat ljus

Ögat uppfattar polariserat ljus istället för färger, vilket korrigerar svängningarna i de infångade ljusvågorna.

Flera fokuspunkter

Bläckfiskars ögon har flera fokuspunkter som gör att de snabbt kan uppfatta olika rörelser.

Inga blinda fläckar

Ögats ljuskänsliga celler pekar mot linsen, vilket gör att bläckfiskar inte har några blinda fläckar i ögonen.

Bläckfiskarna kan dock se större djur och känna igen både artfränder och de få fiender bläckfiskarna har (som bland annat omfattar de nästan 20 meter långa kaskeloterna).

Ljusförstärkare hjälper katter att se i mörker

Kattens ögon har ett speciellt skikt som reflekterar de mest ljuskänsliga cellerna. Det ger dem en utmärkt nattsyn.

© Shutterstock

Oavsett hur ljuskänsliga och lättmottagliga ett nattdjurs ögon är kan de aldrig vara 100 procent effektiva. En del av ljuset passerar helt enkelt genom ögat utan att träffa de ljuskänsliga cellerna.

Därför har många djur utvecklat ett reflekterande skikt längst bak i ögat. Hos ryggradsdjur kallas detta tapetum lucidum.

© Velirina/Thinkstock

Om ljus passerar genom näthinnan träffar det skiktet längst bak i ögat och reflekteras så att de ljuskänsliga cellerna får ytterligare en chans. Det minskar synskärpan till viss del, men är trots det värdefullt för så olika djur som katter och hajar.

Det reflekterande skiktet är orsaken till det välkända fenomenet att många djurs ögon ser ut att lysa i mörker. Katten är ett klassiskt exempel men fenomenet återfinns även hos exempelvis nattsvärmare.

Bromsen ser världen i ränder

Falkblicken visar musens urin

© Shutterstock

Tornfalken är expert på att sväva i luften samtidigt som den söker efter möss på marken. När den har hittat sitt byte dyker falken ner i ett blixtsnabbt angrepp och slår klorna i sitt offer.

Länge trodde biologerna att rovfågeln hittade mössen för att den såg dem från luften. Men nu har forskare upptäckt att tornfalkens ögon kan se den ultravioletta delen av färgspektrat och att mössens avföring och speciellt deras urin lyser starkt i UV-ljus.

Receptorer ser UV-ljus

/ 3

Ljus reser genom ögat

Ljuset kommer in genom linsen och fokuseras på näthinnan längst bak i ögat.

1

Celler fångar UV-ljus

De specialiserade ljuskänsliga cellerna uppfattar exempelvis UV-ljus och synbart ljus. Cellerna skickar signalen till synnerven.

2

Urinet blir synligt

Synnerven skickar meddelande till fågelns hjärna som tolkar signalerna och skapar en bild, som också innehåller UV-ljus.

3
© Claus Lunau

Tornfalken har fler ljuskänsliga celler i sina ögon än människor och de är specialister på att uppfatta olika våglängder.

När tornfalken ser ner på landskapet uppfattar en del av cellerna det lysande spåret på marken som avslöjar var mössen har varit.

Ju färskare urinspåren är, desto starkare lyser de. På så sätt kan tornfalken kan räkna ut i vilka områden det är störst sannolikhet att de ska hitta sin nästa måltid.

© Shutterstock

Det vi ser

© Shutterstock

Det Falken ser

Stora ögon ger apa nattsyn

Spökapans ögon är så stora att det inte är möjligt för den att vrida dem.

© Barbara Strnadova/Ritzau Scanpix/Shutterstock

Trots att det sydostasiatiska spökdjuret är ytterst litet, bara 10-15 centimeter långt, har det ovanligt välutvecklad syn. Ögonen kan bli upp till två centimeter i diameter och tar upp större delen av djurets lilla huvud.

De är dessutom orörliga – det finns helt enkelt inte plats bakom ögonen för de muskler som kan styra en sådan rörelse. Ögonens enorma storlek beror på att spökdjuret är ett nattdjur.

Ju större ett öga är, desto mer ljus kan det släppa in från omgivningen. Spökdjurets ögon är så stora att den nästan kan se normalt även på natten.

De extra stora ögonen kräver att en väsentlig del av djurets hjärna är upptagen med att behandla synintrycken från ögonens synnerver.

Ögon håller vakt över och under vattnet

Fyrögonfisken håller ögonen på fiender i vattnet och i luften.

© Nature Picture Library

Många djur är anpassade till att fungera i två miljöer – exempelvis luft och vatten – men få klarar att leva i båda samtidigt.

Den ljusa fyrögonfisken lever i sjöar och vattendrag i Mellanamerika och har fått sitt namn eftersom dess ögon är tudelade. Den har ovala linser som delas av en vågrät pigmentrand.

Ljus från ögats båda delar träffar var sin näthinnedel vilket gör att fisken kan skapa två olika bilder samtidigt. Fisken simmar alltid med ögonen precis vid ytan, så att den ser vad som sker både över och under vattnet.