Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Mygga sticker människa

Den stora mygguiden: Vad älskar – och vad hatar – myggor?

Myggen svärmar på sommarnätter och kan förvandla alla trevliga utomhusvistelser till ett kliande helvete. Men du är som tur är inte helt hjälplös mot myggans blodtörstiga snabel.

Shutterstock

Med en matchvikt på 2,5 milligram och en topphastighet på två kilometer i timmen låter inte myggan som något stort hot.

Ändå är den lilla insekten en av människans största plågoandar. Myggan älskar nämligen att dricka sig mätt på vårt blod, och i varma områden kan den närkontakten överföra livshotande sjukdomar som exempelvis malaria och denguefeber.

På nordeuropeiska breddgrader är myggan dock främst en plåga för att den ger röda, svullna och inte minst kliande myggbett. Illustrerad Vetenskap förbereder dig för myggsäsongen och svarar på några av de vanligaste frågorna om myggor och myggbett.

Hur sticker en mygga?

När en mygghona ska utveckla ägg behöver den blod. Myggan har en så kallad sticksnabel, som består av en skida som omsluter sex flexibla nålar, även kallade stiletter.

Myggan pressar och vibrerar med huvudet, så att nålarna borrar sig in i huden.

Myggans stiletter blir synliga när myggan sticker och borrar sig ned i huden.

Nålarna har olika uppgifter. Två nålar är utrustade med små tänder som skär genom vävnad, medan två andra nålar drar isär vävnaden.

Den femte nålen är försedd med receptorer, som kan leta sig fram till en blodådra. Det är också den nålen som myggan använder till att suga upp blod med hjälp av muskelpumpar. De skapar ett undertryck, så att blodet rinner upp genom snabeln, in i myggans matsmältningssystem och ger näring till myggans ägg.

Den sjätte och sista nålen använder myggan till att spotta in en cocktail av 100 olika ämnen under vår hud. Ämnena består främst av enzymer som ser till att blodet inte stelnar, samt att området bedövas medan myggan sticker.

Det tar omkring tre minuter för en mygga att äta färdigt och en måltid blod kan ge näring till upp emot 200 myggägg.

VIDEO: Forskare avslöjar myggbett under huden

År 2013 filmade franska forskare ett myggbett under huden på en mus. På videon syns musens genomskinliga celler, som myggans flexibla och förgrenade snabel puttar åt sidan i jakten på en saftig blodådra.

Vad attraherar myggor?

En svärm av myggor som intar terrassen kan verkligen förstöra en trevlig sommarkväll. Och har du mer otur än de som sitter omkring dig vad gäller antalet kliande myggbett, så finns det en naturlig förklaring. För även om myggan inte är kräsen, så har den faktiskt sina favoriter.

Enligt Jonathan Day, insektsforskare vid University of Florida, är omkring 20 procent av befolkningen speciellt välsmakande för myggorna.

Myggorna använder sina antenner, fyllda med hundratals olika sensorer, till att välja ut de mest attraktiva offren, och sensorerna kan spåra upp doftämnen och utandningsämnen som koldioxid och aceton på ända upp till 50 meters avstånd.

Lyckligtvis är du inte helt hjälplös mot myggorna, för med god hygien och ljusa kläder kan du maskera dig för myggans törstiga snabel. Myggor attraheras bland annat av:

  • Färger
    Myggans synsinne fungerar bäst sent på eftermiddagen, när ljuset inte är så skarpt. Mörka färger som svart, mörkblått och rött urskiljer sig och uppfattas lättare av myggorna.

  • Koldioxid
    Halten av koldioxid i utandningsluften har en attraherande effekt på myggor. Hög ämnesomsättning ökar produktionen av koldioxid.

  • Värme
    Kroppstemperaturen spelar en roll. Ju mer värme kroppen avger, desto mer attraktiv är den för myggorna.

  • Storlek
    Stora människor får ofta fler myggbett, eftersom de har fler celler och därmed bildar mer koldioxid och värme.

  • Aceton
    Myggor dras till aceton, som de sniffar upp i utandningsluften från speciellt diabetiker, fastande personer och de som äter få kolhydrater.

  • Gravida
    Gravida kvinnor får dubbelt så många myggbett som icke gravida. Det kan bero på storleken, men även på att gravida kvinnor bildar mer kroppsvärme och utsöndrar speciella doftämnen som attraherar myggor.

  • En särskild blodgrupp
    Myggor attraheras av speciella blodgrupper. Studier har visat att myggor i genomsnitt landar nästan dubbelt så många gånger på personer med blodgrupp O som på personer med blodgrupp A.

  • Svett
    Svett och den mjölksyra som bildas i musklerna under motion, attraherar också myggorna.

  • Svettiga fötter
    Myggor älskar smörsyra, som bildas när fotsvett kommer i kontakt med fotens naturliga bakterier.

Mygga sitter på en blomma
© Shutterstock

Vad äter mygghanen?

Blod är mycket näringsrikt och innehåller både fett och proteiner – viktiga ämnen för mygghonan, som lapar i sig det för att kunna producera stora mängder ägg.

Till skillnad från mygghonan suger mygghanen aldrig blod, och hos många arter kan de inte ens göra det. Hanarnas snabel är inte byggd för att sticka hål på hud och blodådror som honornas. Mygghanar är därför fredliga växtätare som uteslutande lever av näringen från blommornas nektar och fruktsaft.

För övrigt leder en myggas höga surrande inte alltid till ett myggbett. Hos en del myggarter surrar bara mygghanarna, medan de blodtörstiga mygghonorna är helt ljudlösa.

Vad ogillar myggor?

Människans kamp mot mygg går många år tillbaka. De gamla egypterna gned in sig med växtoljor för att slippa undan myggplågan, medan indianerna bland annat tände bål och smorde in huden med örter.

I dag fortsätter kampen och även om forskare fortfarande söker efter det perfekta myggmedlet, så har vi förstått mer om vad som kan skrämma bort myggorna från vår bara hud – och vad som inte kan det.

Här är vetenskapens dom över olika medel mot mygg.

DEET mot mygg

DEET (dietyltoluamid) är ett insektsmedel som utvecklades av den amerikanska armén på 1940-talet. Det kom ut på marknaden 1957 och har sedan dess använts som ett medel mot olika insekter, bland annat myggor och fästingar.

DEET har utsetts till det mest effektiva medlet mot myggor. Studier har visat att myggmedel med 23,8 procent DEET skyddar mot mygg i upp till fem timmar, medan ett mer naturligt medel mot mygg inte skyddade i mer än 20 minuter.

Man sprayar myggmedel mot myggor på huden

Myggmedel med DEET är mest effektiva mot myggbett.

© Shutterstock

Trots att DEET har funnits på marknaden i många år, har det varit en gåta varför det fungerar så bra mot mygg.

För några år sedan var förklaringen att DEET kunde maskera koldioxid från vår utandning, men senare studier visar att DEET faktiskt stör de doftreceptorer som myggan använder för att lukta sig fram till oss.

Trots att DEET är effektivt mot mygg, så är medlet kontroversiellt. Tidigare forskning har bland annat kopplat DEET till förgiftningar, neurologiska rubbningar, ökad risk för testikelcancer och skadlig inverkan på djur och miljö.

Nyare studier visar dock att om man använder DEET rätt är risken för förgiftning och neurologiska rubbningar minimal. Dessutom har studien som visade ett sammanfall mellan testikelcancer och DEET varit omdiskuterad, eftersom resultaten enligt den amerikanska hälsomyndigheten CDC är bristfälliga.

Det råder dock i allmänhet konsensus kring att DEET i höga koncentrationer kan vara skadligt för fiskar och insekter som lever i vatten.

Myggmedel med DEET finns att köpa i Sverige, men är exempelvis olagliga att köpa och använda i Danmark.

B-vitamin mot mygg

Enligt ett gammalt råd håller B-vitamin myggorna borta. En stor amerikansk studie har dock slutligen påvisat att B-vitamin inte har någon avskräckande inverkan på myggor.

Gin och tonic mot mygg

Håll myggorna borta med en uppfriskande gin och tonic. Det låter nästan för bra för att vara sant – och det är det också.

Myten om gin och tonic som ett medel mot mygg är dock inte gripet helt ur tomma luften. På 1800-talet använde européerna ämnet kinin – det som ger den tonic dess bittra smak – för att behandla och förebygga den myggburna sjukdomen malaria.

Kinin - bark

Kinin kommer från barken på Kinaträdet.

© Shutterstock

I rätt mängder kan kinin döda malariaparasiten i ett tidigt stadium. Därför drack européerna kininpulver utblandat i vatten – och senare med socker för att mildra smaken. Historien säger att det var början till det tonicvatten vi har i dag.

Kinin används fortfarande mot malaria, men eftersom det är förknippat med många biverkningar är det ofta den sista utvägen, när traditionella malarialäkemedel inte har någon verkan, på grund av exempelvis resistens. I de fallen krävs det mycket mer än ett glas tonic.

Moderna tonicvatten innehåller mycket begränsade mängder kinin. För att uppnå en verksam effekt mot malaria, måste du dricka vad som motsvarar 50 gin och tonic-drinkar.

Myggljus mot mygg

Doftande myggljus har placerats på många trädgårdsbord i kampen mot myggbett. Men även om citronellaolja, fänkålsolja och eukalyptusolja har en viss avskräckande effekt på myggor, så gäller det bara när de smörjs in på huden – och då fungerar det ändå bara en kort stund.

I en amerikansk studie av olika myggmedel kunde myggljus med citronellaolja inte hålla myggorna borta. Det såg tvärtom ut som om fler myggor attraherades av ljuset.

Vitlök mot mygg

Trots att vitlök kan ha en kraftig doft, så är det tyvärr inte tillräckligt för att skrämma i väg några myggor.

Enligt en amerikansk studie från University of Connecticut Health Center hade intaget av vitlök ingen effekt på hur ofta försökspersonerna blev stuckna av myggor.

Vad hjälper mot myggbett?

Ett gammalt råd säger att du ska suga ut giftet ur myggbettet för att slippa klåda. Men även om metoden kan ha någon verkan mot geting- och bistick, så finns det inga bevis för att det fungerar på ett myggbett. Myggan sprutar heller inte in något gift när de har snabeln i din blodådra.

När du blir stucken av en mygga spottar den in en speciell blandning av enzymer i dig. Hos de flesta myggarter är det enzymer som har en bedövande och antikoagulerande verkan. Den större vårmyggan har dock även en dos histamin i sitt spott, och det är just den signalsubstansen som tycks orsaka det kliande myggbettet.

Histamin skapar reaktion

Histamin spelar bland annat en roll i vårt immunförsvar, där det har till uppgift att skydda kroppen mot främmande ämnen. Det är histaminet som får oss att exempelvis nysa, klia eller gråta för att avlägsna det främmande ämnet från kroppen.

Därför ingår histamin också vid allergi och överkänslighet, när våra immunceller överreagerar på en allergen, exempelvis damm eller pollen, och utsöndrar stora mängder histamin, som förvärrar symtomen.

Även om det hittills bara har bevisats att den stora vårmyggan har histamin i sitt spott, så är det inte den enda myggan som kan ge kliande myggbett. För när en annan stickmygga spottar ned i vår hud, upptäcker våra immunceller det främmande ämnet och skickar signal om att frisätta histamin. Histaminet skyndar till myggbettet, där det kan binda sig till så kallade H-receptorer som aktiverar histaminets effekt – exempelvis klåda.

För en del människor upphör klådan efter ett par timmar, medan andra kan ha kliande och svullna myggbett i flera dagar.

Första gången du blir stucken av en mygga kommer du inte att känna av något, eftersom kroppen inte känner igen myggans cocktail av enzymer ännu. Men nästa gång du blir stucken är ditt immunförsvar redo med det tunga artilleriet.

Myggbett på ankeln

En del människor kan reagera kraftigt på myggbett.

© Shutterstock

Antihistaminer kan lindra myggbett

Antihistaminer kan som tur är blockera H-receptorerna, så att histaminets effekt minskas. Därför är antihistaminer också det bästa vapnet mot ett myggbett, när du väl har blivit stucken.

Om du är extra känslig för myggor, kan det vara en god idé att ta antihistamin ett par timmar innan du exempelvis ska ut i skogen. Och blir du stucken, så kan du fortsätta att ta antihistaminer under några dagar efteråt.

Försök har också visat att klådstillande gel kan ha en effekt på myggbett, jämfört med ingen behandling alls och placebobehandling.

Får du klia på ditt myggbett?

Det är frestande att ge efter och riva med naglarna över myggbettet, men det är bäst att låta sticket vara.

När du kliar på myggbettet kan du nämligen öka inflammationen i området, vilket kan förvärra klådan. Och om du dessutom råkar klia hål på myggbettet kan det bli infekterat.

Video: Så överlever myggor en regnskur

Trots att en mygga väger 50 gånger mindre än en regndroppe, så kan myggan överleva mötet med även en tung regnskur. Till följd av myggans låga vikt utlöses så lite energi vid kollisionen med en vattendroppe att droppen förblir intakt och inte tappar fart. I stället förenas myggan med droppen och dras med i fallet. På ett ögonblick arbetar myggan sig fri med ben och vingar och flyger vidare.

Läs också:

Blåvalen dyker.
Valar

Blåvalen är besläktad med älgen

8 minuter
Insekter

Varför sticker myggor alltid samma offer?

2 minuter
Parning

Vilka arter kan få ungar med varandra?

2 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj