Vanliga getingar och bålgetingar tillhör en familj av getingar som går under det latinska namnet Vespidae. Det finns totalt cirka 5 000 arter av getingar över hela världen, inklusive vanlig geting (ofta bara kallad geting) och bålgeting.
Getingar är bevingade insekter som lever antingen ensamma eller i kolonier beroende på vilken art de tillhör. Både den vanliga getingen och bålgetingen är sociala och lever i kolonier.
Här kan du lära dig mer om den vanliga getingen Vespula Vulgaris och den stora bålgetingen Vespa Crabro.
Innehållsöversikt
Hur ser getingar ut?
Vanlig geting
Vanlig geting är den insekt som man vanligtvis kallar för geting när man ser den svärma runt i sommarlandskapet.
Den vanliga getingen är främst känd för sina starka gula och svarta färger som signalerar fara för alla insektsätande rovdjur.
Getingen har sex ben, två vingar och stora, svarta ögon. Bakkroppen är svart- och gulrandig, och mellan ögonen har Vespula Vulgaris en svart fläck som liknar ett ankare.
Getingarten Vespula Vulgaris kan kännas igen på den svarta fläcken i pannan som liknar ett ankare.
På bakkroppen sitter också en giftig gadd som getingen använder för att döda insekter. Till skillnad från bin tappar getingen inte sin gadd och dör när de sticker. De kan därför sticka otaliga gånger.
Vanlig geting kan bli mellan 10 och 19 millimeter lång och är därför en relativt liten insekt.
Getingens färger skickar en tydlig signal till andra rovdjur att de inte ska sätta tänderna i den giftiga insekten.
Fakta om vanlig geting
- Latinskt namn: Vespula Vulgaris.
- Kännetecken: Gula och svarta ränder på bakkroppen och en ankarliknande fläck mellan ögonen.
- Längd: 10-19 millimeter.
- Flygtid: Maj till september.
- Livslängd: Hanar lever i några dagar och dör efter parning. Arbetande honor lever i några veckor, medan drottninghonor övervintrar och lever i ett år.
Bålgeting
Bålgetingen, Vespa Crabro, är den största getingarten som finns i Europa.
Drottningen kan bli upp till 35 millimeter lång. Arten är alltså betydligt större än vanlig geting.
Bålgetingen är av släktet Vespa, som alla är stora getingar. Den härstammar från Sydostasien, men återfinns i dag i stora delar av Europa.
Förutom storleken kan man se skillnad på vanlig geting och bålgetingen genom att titta på getingarnas färger.
Bålgeting, Vespa Crabro, är större och rödare till färgen än vanlig geting, Vespula Vulgaris .
Bålgetingen är mer rödorange till färgen än vanlig geting, och speciellt bakhuvudet och den främsta delen av bakkroppen är mer röda än gula.
Vingarna på bålgetingen är också mer rödbruna än på en vanlig geting.
Bålgetingen kännas igen på sin större storlek och rödaktiga färgen.
Fakta om bålgetingen
- Latinskt namn: Vespa Crabro
- Kännetecken: Framkroppen och första delen av bakkroppens är rödorange.
- Längd: 18-24 millimeter. Drottningen kan bli upp emot 35 millimeter.
- Flygtid: Maj till september.
- Livslängd: Hanar och arbetarhonor dör på senhösten, medan drottninghonor övervintrar och lever i ett år.
Både vanliga getingar och bålgetingar kan sticka en människa med sitt gift om de känner sig hotade.
Även om det är mer sannolikt att du blir stucken av en vanlig geting, eftersom den är mer aggressiv, finns det faktiskt större anledning att frukta ett stick från en bålgeting.
Sticket från en bålgeting är mer smärtsamma och innehåller mer gift än sticket från en vanlig geting.
Även om det gör ont att bli stucken av både vanlig geting och bålgetingen är båda sticken i de allra flesta fall ofarliga.
Du kan läsa mer om symtom efter stick och när du ska ringa 112 längre ner i artikeln.
Vill du läsa mer om djuren i den svenska naturen? Läs då också artiklarna farligaste djuren i Sverige, ormar i Sverige och spindlar i Sverige.
Hur lever getingar?
Sociala getingar som vanlig geting och bålgeting lever i kolonier där de tillbringar våren och sommaren med att bygga ett gediget getingbo.
Ingångshålet till ett getingbo är alltid placerat längst ner i boet.
Både bålgetingar och vanliga getingar bygger ofta sina bon i ihåliga träd, i väggar eller underjordiska håligheter. Det viktigaste är att boet är skyddat från regn och rovdjur och att det finns tillgång till trä.
Getingboet består nämligen av avgnagt trä, som när det blandas med getingens saliv förvandlas till en klibbig pappersmassa som kan formas till ett getingbo.
Till att börja med består kolonin bara av getingdrottningen, som ensam bygger det första lilla getingboet. Där lägger hon ägg som ska förvandlas till arbetsgetingar, som ska hjälpa henne att expandera kolonin.
Getingar matar sina larver med kött och bygger bon åt dem av avgnagt trä.
Under våren är drottningens viktigaste uppgift att skapa en stor koloni av arbetargetingar, men när sensommaren närmar sig är det dags för generationsskifte.
Då börjar drottningen utveckla nya drottningar och hanar (drönare) som kan befrukta drottningarna. De befruktade drottningarna övervintrar mellan löv, i vedstaplar eller andra ställen där de kan hålla sig undan frosten.
Resten av flocken dör, och ansvaret för nästa års koloni överlåts enbart på de befruktade getingdrottningarna.
Vissa getingarter bygger bo under marken där de lever under hela säsongen.
Vad äter getingar?
Getingen är ett rovdjur
Till skillnad från honungsbin, som livnär sig på nektar från blommor, är getingar rovdjur. Getingen matar sina larver med en proteinrik kost från insekter, som de dödar med sitt gift.
När bytet väl har förts hem till getingboet tuggas köttet ordentligt innan det serveras till larverna. I utbyte mot köttet kräks larven upp en sockerrik vätska som getingen äter upp.
Under sommaren matar getingarna sina larver med kött så att de kan förvandlas till stora och starka individer. Under denna period kommer getingen försöka kasta sig över dina grillade korvar.
Senare på sommaren är de fullvuxna getingarna även intresserade av söta saker som juice, frukt och sylt som fungerar som bränsle för vingarna.
Under denna period kan särskilt vanlig geting vara väldigt närgående medan bålgetingen vanligtvis är mer återhållsam.
Getingar äter söta saker som frukt för att få energi att jaga kött till sina larver.
Hur farliga är getingar?
Getingar är i princip inte farliga om man undviker att komma i deras väg. Faktum är att de är ganska bra att ha i huset, eftersom de håller nere populationen av skadeinsekter.
Däremot kan de attackera om de känner att deras koloni är hotad, säger Lars Vilhelmsen, entomolog och docent på Statens Naturhistoriske Museum i Danmark:
"Getingar är rovdjur, och därför använder de i första hand sitt gift för att sticka och förlama sitt byte. Men de kan också använda giftet för att försvara sig, och de gör det särskilt om du kommer för nära deras bo.”
Det är i synnerhet vid en viss tid på året som man bör var noga med att inte komma för nära de giftiga getingarna.
”Sensommaren är en kritisk tid för getingar. Det är då de behöver vara redo med nya drottningar, det vill säga könade individer som kan para sig. Det är vad de arbetar för att uppnå under hela säsongen. Det är därför de är extra noggranna med att försvara sig under denna period”, förklarar han.
Blir du stucken av en geting kan det vara skillnad på sticket beroende på vilken sorts geting som har stuckit dig.
Bålgetingen innehåller mer gift än vanlig geting, och stick från bålgetingar kommer därför vanligtvis att vara mer smärtsamma. Å andra sidan sticker bålgetingen sällan jämfört med vanliga getingar.
Getingar försvarar sig i flock
För att försvara sig mot utomstående fiender som hungriga fåglar eller människor, som inte vill dela hem med dem, har getingen ett överlägset vapen: Giftgadden.
Getingen använder sin spetsiga gadd för att paralysera sitt byte eller försvara sig om den känner sig hotad.
Om du närmar dig ett getingbo kan getingarna samlas för att attackera. Försök därför aldrig att ta bort ett bebott getingbo utan skyddsdräkt.
"Precis som andra sociala insekter utsöndrar getingen larmferomoner om de känner sig hotade. Det gör att de blir väldigt exalterade och snabbt kan samlas för en gemensam motattack", säger Lars Vilhelmsen.
Getingar kan också sticka vid middagsbordet och är som tidigare nämnts extra aggressiva under sensommaren när getingboet har upplösts och getingarna är på jakt efter sött bränsle som juice och frukt.
Hur undviker man att bli stucken av geting?
Getingar sticker inte ut ur det blå. Därför är det bästa rådet om du vill undvika att bli stucken av en geting: Undvik att komma i vägen för dem.
Getingar är inte efter dig, utan snarare det du har på bordet.
Se därför till att ha lock på kakor och läskburkar så de inte kan gömma sig där. Och om getingen närmar sig ska du undvika att slå efter den, sitt istället stilla och vänta på att den ska flyga iväg.
Getingar kan också gömma sig i gräset, så om du vill vara säker på att slippa bli stucken är det bra att ha skor på utomhus.
Ett getingstick svullnar ofta upp, kliar och gör ont, men de milda symtomen avtar vanligtvis efter några dagar.
Vad gör du om du blir stucken?
Om du blir stucken av en geting kan du uppleva symtom som:
- Lokal smärta
- Svullnad
- Klåda och rodnad runt stället där du blev stucken.
Dessa symtom går över av sig själva och de allra flesta kommer inte att uppleva allvarligare symtom.
Vissa personer kan dock vara allergiska mot getingstick, som vid bistick, och i det här fallet är det viktigt att agera.
Däremot är det ytterst få som är allergiska mot getingens gift, konstaterar Lars Vilhelmsen:
”Ett getingstick innebär en cocktail av gifter som nervgifter och cellgifter som man kan få en allergisk reaktion av. Den allergiska reaktionen är en överreaktion hos immunförsvaret vilket kan leda till en anafylaktisk chock och kraftig hjärtklappning. Det är något man kan dö av, men det händer ytterst sällan”.
Om svullnaden sprider sig bortom stället där getingen stack, eller om du blir yr, får huvudvärk och kräks är det ett tecken på en allergisk reaktion.
Vid en allergisk reaktion kommer dessa symtom några minuter efter sticket, och då ska du ringa 112. Blir du stucken i munnen eller halsen ska du också uppsöka läkare omedelbart.
Väl hos läkaren kommer den allergiska reaktionen att behandlas med antihistamin.