Här är de vanligaste fjärilarna i Sverige

Text:

Publicerad den 16.07.21

Lästid: 13 Minuter Spara

Fjärilar i Sverige

Vid en första anblick kan det vara svårt att se skillnad på de bevingade varelserna, men med lite kunskaper om fjärilar i Sverige är det plötsligt lättare att skilja på praktfjärilar och vitfjärilar, blåvingar och guldvingar.

De färgstarka vårens budbärare kallas även dagfjärilar, eftersom de är aktiva om dagen, till skillnad från svärmarna.

Här är fjärilfamiljernas kännetecken

Dagfjärilarna delas in i sex familjer bestående av:

Riddarfjärilar
Vitfjärilar
Praktfjärilar
Juvelvingar
Metallmärken
Tjockhuvuden
Riddarfjärilarnas latinska namn är Papilionidae. De känns igen på sina mörka vingar med band eller fläckar i antingen vitt, gult, orange, rött, grönt eller blått. En del arter i familjen har bakvingar som liknar svalstjärtar.
Vitfjärilarnas latinska namn är Pieridae. De flesta fjärilarter i familjen känns igen på sina vita eller gula vingar.
Praktfjärilarnas latinska namn är Nymphalidae. Praktfjärilarna omfattar mer än 6000 arter, som inte nödvändigtvis liknar varandra. Gemensamt för praktfjärilarna är dock att de bara har fyra funktionsdugliga ben.
Juvelvingarnas latinska namn är Lycaenidae. Bland juvelvingarna finner man både mindre guldvinge, som ofta uppträder i varma färger, samt juvelvingarna, som känns igen på sina blåaktiga vingar.
Metallmärkenas latinska namn är Riodinidae. Arter i denna familj har ofta många olika färger och unika vingformer.
Tjockhuvudenas latinska namn är Hesperiidae. Namnet kommer sig av att fjärilarna i denna familj har ett stort huvud med brett avstånd mellan antennerna.

Totalt finns det mer än 150 000 fjärilsarter i världen. I Sverige finns det drygt 2 800 arter, varav vissa fjärilar är mer sällsynta än andra.

De 10 vanligaste fjärilarna i Sverige

Her er de sommerfugle, du med stor sandsynlighed kan møde i den danske natur:

Citronfjärilen
Tistelfjärilen
Amiralfjärilen
Nässelfjärilen
Påfågelögat
Kålfjärilen
Aurorafjärilen
Puktörneblåvingen
Slåttergräsfjärilen
Mindre guldvinge

Se hur fjärilarna ser ut och lär dig mer om dem i den här artikeln.

Citronfjärilen

Latinskt namn: Gonepteryx rhamni
Familj: Vitfjärilar
Vingspann: 54-64 millimeter
Flygperiod: Mars till oktober.

Citronfjärilen tillhör gruppen vitfjärilar och känns igen på sin bleka, citrongula kulör och den lilla spetsen på vingarna.

Hanen har en kraftigare gul färg än honan, men både honan och hanen har en orange fläck mitt på vingen.

Citronfjärilen lever i större delen av Europa och Nordafrika och till och med överleva en vinter med minusgrader i Sibirien.

Redan från mars månad kan du se de övervintrade fjärilarna, medan den nya kullen dyker upp först i juli.

Du kan hitta citronfjärilen i skogar, buskage eller trädgårdar, där de njuter av nektar från alla maskrosor.

Tistelfjärilen

Latinskt namn: Cynthia cardui
Familj: Praktfjärilar
Vingspann: 58-74 millimeter
Flygperiod: Maj till oktober.

Tistelfjärilen hör till gruppen praktfjärilar.

Tistelfjärilen känns igen på sina orange-bruna vingar och svarta vingspetsar med vita fläckar. Tistelfjärilens vackra färger ramas in av en vit linje längs vingkanten.

Tistelfjärilen lever över hela världen, med undantag av Antarktis och Sydamerika. Därmed är den världens vanligaste fjäril.

Fjärilens utbredning beror på att det är en flyttfjäril, vilket innebär att den pendlar flera tusentals kilometer om året mellan varmare och kallade breddgrader.

Tistelfjärilen kan faktiskt flyga från Sydeuropa till Nordeuropa på bara ett par dagar. Mellan sommar- och vintersäsong befinner den sig huvudsakligen länge kusterna.

Amiralfjärilen

Latinskt namn: Vanessa atalanta
Familj: Praktfjärilar
Vingspann: 55-70 millimeter
Flygperiod: Maj till oktober

Amiralfjärilen är en flyttfjäril i praktfjärilfamiljen. Den flyger norrut på våren för att lägga sina ägg på brännässlor. På hösten drar den söderut igen.

Amiralfjärilen känns igen på sina bruna vingar med breda rödorange band på bakvingarna och på mitten av vingarna. Utöver det är amiralfjärilen utsmyckad med vira fläckar och blå ränder på vingarnas spets.

Denna fjäril lever i hela Europa, samt Nordamerika, Turkiet, Iran och östra Ryssland. Den trivs bäst i skogar och öppna landskap.

Vill du veta mer om djuren i den svenska naturen? Då ska du också läsa artiklarna om ormar i Sverige och spindlar i Sverige.

Nässelfjärilen

Latinskt namn: Aglais urticae
Familj: Praktfjäril
Vingspann: 45-61 millimeter
Flygperiod: Mars till oktober.

Nässelfjärilen är en klassisk tandvingad fjäril.

Nässelfjärilen känns igen på sina orangeröda vingar, den blåfläckiga vingkanten och så förstås de tandade bakvingarna.

Nässelfjärilen lever, som namnet antyder, på nässlor och är som flyttfjäril alltid på väg till nya näringsrika områden.

Denna fjäril lever i hela Europa, Asien och på Stilla havskusten och övervintrar gärna i nordliga områden, där den övervintrande kullen av fjärilar syns redan i mars.

Påfågelögat

Latinskt nann: Inachis io
Familj: Praktfjäril
Vingspann: 63-75 millimeter
Flygperiod: April till september.

Påfågelögat har ett lika vackert utseende som namn. Fjärilens namn har inspirerats av dess ögonliknande fläckar på vingspetsarna.

Det är en vacker fjäril med klara, röda färger och tandade vingar.

Påfågelögat lever i hela världen. Fjärilen är nämligen av de flyttfjärilar som lätt kan tillryggalägga 100 kilometer på en höst.

Den njuter av att omge sig med skog och vatten och på hösten frossar den gärna på trädgårdsblommor och övermogen frukt.

Biolog: Så får du en trädgård fylld med fjärilar

Många fjärilarter är i dag hotade. Dagfjärilar är mycket känsliga för miljöförändringar och det krävs därför inte mycket för att en fjärilsart plötsligt ska försvinna, berättar biologen och författaren Michael Stoltze.

“Den främsta orsaken till att fjärilarna är hotade är platsbrist. Många fjärilar är mycket specialiserade och kräver särskilda livsbetingelser. När man odlar, bygger hus och vägar och göder jorden med gifter förlorar fjärilarna sina livsmiljöer och så försvinner de”, förklarar han.

Som tur är finns det vägar att gå, om man vill ha en vacker trädgård med många insekter och fjärilar:

“Om man har en trädgård kan man låta den bli vildare genom att använda arter som åkervädd, käringtand eller kungsmynta, som lever vilt i Sverige och som attraherar många fjärilar”, föreslår Michael Stoltze.

Fjärilarna är nämligen beroende av de vilda växterna, och därför har det en avgörande betydelse för fjärilsbeståndet, om man planterar åkervädd eller rodondendron.

“Rodondendron är exempelvis inte så lämpliga för insekter, eftersom de kommer från andra delar av världen. De insekter de attraherar finns helt enkelt inte i Sverige, så de är närmast sterila”, förklarar Michael Stoltze.

Kålfjärilen

Latinskt namn: Pieris brassicae
Familj: Vitfjärilar
Vingspann: 50-63 millimeter
Flygperiod: Maj till oktober.

Kålfjärilen tillhör familjen vitfjärilar och känns igen på sin vita färg och de svarta mönstren på vingarna. Honan har dessutom två runda fläckar på förvingarna.

Kålfjärilen lever i Europa, Nordafrika och Asien och är mycket vanlig i Sverige.

Fjärilen syns ofta i trädgårdar, på blomsterängar och omkring odlad mark, där det inte används bekämpningsmedel.

Kålfjärilen lägger sina ägg i klungor om 50 på undersidan av kålblad. Äggen är kraftigt gula och därför lätta att få syn på.

Aurorafjärilen

Latinskt namn: Anthocharis cardamines
Familj: Vitfjärilar
Vingspann: 33-47 millimeter
Flygperiod: April till juli.

Aurorafjärilen har ett elegant utseende med sina vita vingar och hanens orange vingspetsar. Aurorafjärilen tillhör vitfjärilarna och honan förväxlas ofta med kålfjärilen i samma familj.

Fjärilens förnämliga namn betyder "guld" på latin, vilket hänvisar till hanens stora orange fläckar på vingspetsarna. Honan är mer dämpat klädd i vita vingar med svarta kanter.

Tillsammans med påfågelögat och citronfjärilen är aurorafjärilen en av de första fjärilarna som dyker upp på våren.

Aurorafjärilen lever i hela Europa och i tempererade delar av Asien.

Fjärilen lägger sina ägg på krasseväxter och andra korsblommiga växter. Den trivs i fuktiga områden, såsom ängar, skogsbryn och diken.

Puktörneblåvingen

Latinskt namn: Polyommatus icarus
Familj: Juvelvingar
Vingspann: 25-36 millimeter
Flygperiod: Maj till september.

Puktörneblåvingen tillhör juvelvingarna och känns igen på sina blå och bruna färger.

Hanen är ljusblå med svarta ränder och vita fransar på vingkanten, medan honans vingar är bruna med orange fläckar och blålila färger nära fjärilskroppen.

Puktörneblåvingen är en vanlig fjäril i hela Europa, Mellanöstern, Nordafrika och Asien.

Den gillar ärt- och klöverväxter och återfinns på sluttningar, i vägrenar, på obrukad jord och ängar.

Slåttergräsfjärilen

Latinskt namn: Maniola jurtina
Familj: Praktfjärilar
Vingspan: 31-47 millimeter
Flygperioda: Maj till september.

Slåttergräsfjärilen ingår i familjen praktfjärilar och är mycket vanlig i Sverige.

Dess vingar är bruna med orange stänk och den känns igen på sina svarta fläckar med en vit fläck i mitten, som liknar ett öga.

Slåttergräsfjärilen lever i Europa, Ryssland, Mellanöstern och Nordafrika.

Den är inte ömtålig och klarar sig i stort sett överallt, där det finns öppna landskap. Du kan alltså få syn på slåttergräsfjärilen kring marker, hedar, ängar, skogar och i trädgårdar.

Mindre guldvinge

Latinskt namn: Lycaena phlaeas
Familj: Juvelvingar
Vingspann: 25-30 millimeter
Flygperiod: April till oktober.

Mindre guldvinge är en av de vanligaste fjärilarna i Sverige.

Den mindre guldvingen tillhör juvelvingarna och känns igen på sina varma färger.

Både honan och hanen är dekorerad med orangeröda förvingar och orangeröda band på bakvingarna. Bakvingarna är bruna och förvingarna är svartfläckiga.

Denna fjäril föredrar torra och sandiga områden som obrukad mark och stränder, och arten sprider sig över hela Europa, Nord- och Östafrika, östra Nordamerika och Asien.

Dagfjärilar är ömtåliga varelser, som inte tål miljöförändringar och därför är många fjärilsarter tyvärr hotade i Sverige.

Här är fem fjärilar som du ska ha tur för att träffa på i Sverige.

Prydlig pärlemorfjäril

Latinskt namn: Boloria euphrosyne
Familj: Praktfjärilar
Vingspann: 34-45 millimeter
Flygperiod: Maj till juni.

Prydlig pärlemorfjäril tillhör praktfjärilarna och känns igen på sina mosaikliknande mönster på vingarna i kraftiga bruna, gula och orange färger.

Den lever i Norden, Centraleuropa och tempererade delar av Asien, men är sällsynt i Sverige. Man kan dock ha turen att få syn på den kring skogsmossar och på öar.

Makaonfjärilen

Latinskt namn: Papilio machaon
Familj: Riddarfjärilar
Vingspann: 50-90 millimeter
Flygperiod: Maj till augusti.

Makaonfjärilen har ett mycket karaktäristiskt utseende med sina vitgula vingar med svarta mönster. Bakvingarna är tandade och är estetiskt tilltalande med sina blå och orange fläckar.

Makaonfjärilen är vanlig på norra halvklotet och kan leva i allt från subtropiska till arktiska klimat.

Den trivs bäst omkring ängar och mossar och har därför svårt att hitta rätt livsmiljöer i Sverige.

Väddnätfjärilen

Latinskt namn: Euphydryas aurinia
Familj: Praktfjärilar
Vingspann: 33-42 millimeter
Flygperiod: Maj till juni

Väddnätfjärilen tillhör praktfjärilarna och känns igen på sina fläckiga vingar, som bildar en mosaik av orange, mörkbruna och vita färger.

Väddnätfjärilar lever omkring hedar, men i många år har beståndet minskat.

Som tur är har fjärilen fridlysts och räddats på mållinjen, vilket innebär att det fortfarande går att träffa på Väddnätfjärilen i Sverige.

Violettkantad guldvinge

Latinskt namn: Lycaena hippothoe
Familj: Äkta juvelvingar
Vingspann: 28-36 millimeter
Flygperiod: Juni till juli.

Violettkantad guldvinge är en av de sällsynta fjärilarna i gruppen juvelvingar.

Hanen har en mycket karaktäristisk röd vingprakt med blålila kanter, medan honan har kopparfärgade förvingar med bruna fläckar och bruna bakvingar med kopparfärgade band.

Violettkantad guldvinge lever kring mossar och ängar.