En liten kropp stor som ett knappnålshuvud i rött och svart dansar med åtta ben över ett varmt, svettigt hudområde. Den stannar upp.
Och så begraver den sin sågtandade sugsnabel med hullingar i huden för att lapa i sig strömmande blod.
Fästingen är Nordens farligaste djur. Man uppskattar att den biter cirka 200 000 människor i Norden om året. Och forskare tror att de blir allt fler i Norden.
Det sker därför att temperaturerna stiger. Fästingar trivs i den fuktiga, varma sommaren. Men det beror också på att fästingarnas värddjur – främst hjortar och möss – också drar sig norrut.
En olycka kommer sällan ensam
Fästingen i sig själv utgör inte något hot. Men den kan infektera människor med i synnerhet två sjukdomar, som kan få vittgående konsekvenser för vår hälsa.
Den ena är borrelios, som kommer från bakterien Borrelia burgdorferi. Den kan orsaka ledsmärta, hjärtmuskel-, hjärn-, hjärnhinne- och nervinflammation. Och i värsta fall kronisk förlamning.
Den andra är viruset fästingburen encefalit (TBE) – även känd som fästingburen hjärninflammation – som kan förorsaka förlamning, hjärnskador och värsta fall leda till döden.
Och TBE-viruset sprids allt snabbare. Flera europeiska länder har på senere år rapporterat en ökning i förekomsten av TBE. Den kulminerade 2018.
Forskning visar att det ofta är vuxna fästingar – och primärt honorna – som är smittbärare.
Det finns omkring 900 fästingarter i världen. Det är emellertid en variant som vi måste vara uppmärksamma på – Ixodes ricinus – och på svenska: vanlig fästing.
Smittorisken för borrelia och TBE är störst i juni till och med september.
Fästingar infekteras av blod från möss
Fästingens livscykel varar från två till fem år och består av fyra stadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Nymferna smittas med borrelia och/eller TBE från smittade möss.
Vår: Fästingen ser dagens ljus
Äggen, som har lagts i skogsmark av en vuxen fästing, kläcks.
Sommar: Det första offret
De små nykläckta fästingarna – de så kallade larverna – biter sina första offer, som vanligtvis är möss. Möss kan ha smittats av borreliabakterier eller -virus, som överförs till larven.
Nästa vår: Från larv till nymf
Följande vår ömsar larverna hud och blir till nymfer, som i motsats till larverna kan bita och suga blod från människor och större djur.
Höst: Nu är den vuxen
Nymfen ömsar nu hud ännu en gång, så att den blir vuxen. Som vuxen kan den också suga blod från människor. Till våren lägger den ägg, varpå livscykeln är fulländad.
Vår och sommar: Den farliga perioden
Det är under sommar- och vårmånaderna du löper störst risk att bli biten av fästingnymfer respektive fullvuxna fästingar.
Det här ska du göra om...
Ska du ut i skog och mark under sommarmånaderna, så ska du välja att gå längs stigar, använda gummistövlar och söka efter fästingbett på din hud (varma, fuktiga områden) när du har kommit hem.
Det finns många husmorsråd. Många är direkt felaktiga. Så om du har blivit biten ska fästingen konsekvent avlägsnas med pincett.
Det är spelar inte nödvändigtvis så stor roll om det sitter lite kvar i huden som du inte kan få bort. Har fästingen suttit i huden i mindre än 24 timmar, så överför den i regel inte borreliabakterien.
Ser du 1–2 veckor senare en cirkelformad rodnad runt bitmärket, så har du troligtvis blivit smittad. Och då ska du söka läkarhjälp.
Du kommer att få en antibiotikakur, som ofta slår ut borreliabakterien. Borrelios utvecklas bara till förlamande eller livshotande tillstånd om den inte upptäcks inom de första två veckorna.
TBE-viruset smittar emellertid omedelbart.
Efter ett bett tar det vanligtvis 10–14 dagar innan feber, trötthet och muskelsmärta infinner sig. För 75 procent av de som smittats av TBE stannar symptomen vi det. Övriga 25 procent utvecklar hjärninflammation.
Det finns inget botemedel mot TBE. Det finns däremot ett vaccin för dem som vistas mycket i TBE-drabbade områden.