Efter 17 tråkiga år: Två veckor av party

I åratal lever amerikanska cikador utan att se dagens ljus. Långsamt växer de på en kost av extremt näringsfattig saft från trädrötter, och så slutligen efter 17 år kastar de sig ut i ett hektiskt liv, då de på några veckor ska hinna hitta en partner, para sig och lägga 600 ägg. 2021 är året då cikador från kull 3 dyker upp, medan kull 2 ­fyllde vägar och trottoarer i USA:s nordöstligaste stater 2013.

I åratal lever amerikanska cikador utan att se dagens ljus. Långsamt växer de på en kost av extremt näringsfattig saft från trädrötter, och så slutligen efter 17 år kastar de sig ut i ett hektiskt liv, då de på några veckor ska hinna hitta en partner, para sig och lägga 600 ägg. 2021 är året då cikador från kull 3 dyker upp, medan kull 2 ­fyllde vägar och trottoarer i USA:s nordöstligaste stater 2013.

Gerry Broome/AP/Polfoto

Det är ett naturfenomen av bibliska mått när miljardtals cikador svärmar upp ur marken i USA.

Invånarna tvingas vada runt med gummistövlar i en klibbig, knähöjd brun matta av cikador som täcker gräsmattor och gator. Varje kull med amerikanska cikador som tillhör släktet Magicicada gör sin entré efter 17 års frånvaro och fyller luften i några veckor med cikadasång.

Hanarna sjunger sina serenader med enda syftet att locka honorna att para sig och säkerställa artens överlevnad.

Efter några veckor är allt över och lugnet lägger sig igen.

2021 kommer den största kullen, Brood X, att dyka upp och på kort tid skapa en av de mest extrema djurinvasionerna på vår jord.

VIDEO: Se cikader invadere Cincinnati i USA:

Fick skotta trottoarerna

En livscykel på 17 år är rekord bland insekter, och de allra flesta av de uppemot tusen cikadaarter som finns i världen har en kortare cykel på mellan ett och sju år. Den lilla gruppen arter i släktet Magicicada skiljer ut sig med sin livscykel på antingen 17 eller 13 år.

Den mångåriga cykeln är en särdeles effektiv försvarsmekanism mot cikadornas naturliga fiender som fåglar, parasiter och rovinsekter. Cikadakullarna kommer bara att dyka upp vart trettonde eller sjuttonde år, medan de under de mellanliggande åren lever dolda nere i jorden som nymfstadier.

17 års kamp i en jordhåla

När äggen har utvecklats till nymfer, försiggår de kommande fem stadierna i cikadans liv under jord, där djuren är väl skyddade mot fiender. Under tiden lever nymferna av saften från trädrötter.

Dag 1

Honan lägger upp till 600 ägg i V-formade, små ränder i barken på de yttersta små grenarna av lövfällande träd. Äggen är fördelade i ­portioner om cirka 20 ägg i varje samling.

© J. H Robinson/Getty Images

Vecka 6-10

Åggen i barkspåren kläcks till första nymfstadiet efter 6–10 veckor.

© J. H Robinson/Getty Images

6-10 veckor

De nykläckta nymferna faller till marken och borrar sig ned till 30 centimeters djup eller mer.

© C.R. Arbogast/AP/Polfoto

0-17 år

Nymferna lever av sav från trädrötter. Saften är näringsfattig och en av orsakerna till att cikadorna utvecklas mycket långsamt, medan de befinner sig under jord.

© C. Capozziello/Scanpix

År 0-17

Nymferna genomgår totalt fem stadier i sina hålor under jorden. De stöter av ett hudlager mellan varje stadium men har samma struktur och antal ben på alla fem stadierna.

© NatureP rod./Nature pl

Parasiter och rovdjur kan bara specialisera sig på att leva av cikadorna, om de själva har en livscykel av precis samma längd och kan få fram sina egna ungar under samma år. I praktiken har det inte lyckats för någon av cikadornas naturliga fiender.

En mördarstekel, som är en av cikadornas viktigaste fiender, har en livscykel på bara ett år och måste därför mellan åren med cikador försöka leva av andra arter. Ett exempel på två arter som har anpassat sin livscykel till varandra är lämlar och fjällrävar.

Under de år då det finns gott om lämlar lever fjällrävarna gott och föder fler ungar. De gör därefter ett stort ingrepp i lämmelbeståndet, vilket leder till mindre mat för fjällrävarna, så att de blir färre.

När det är färre rovdjur, ökar antalet lämlar igen, och efter ett par år har rovdjuren åter gyllene dagar. Cikadorna lurar också fienderna med en annan och enkel strategi.

Amerikanerna fick år 2013 vänja sig vid de miljontals cikadorna i trädgårdar och parker.

© K. Kasmauski/Corbis/Polfoto

12 kullar härjar i USA

Forskarna har registrerat 14 olika kullar av de amerikanska cikadorna, som bryter fram med 17 års mellanrum och härjar i olika delar av USA. En av kullarna har dock inte setts till sedan 1954, så forskarna förmodar att den har dött ut.

När insekterna befinner sig ovan mark, är de ett extremt lätt byte för fiender som fåglar, som gillar att äta de nykläckta, mjuka cikadorna innan de hårdnar. När cikadorna myllrar fram i miljarder, kan deras fiender helt enkelt inte klara av att äta upp alla.

De överlevande cikadorna hinner bli fullt utvecklade djur, som kan kravla i säkerhet i trädtopparna, redo att hitta en partner att fortplanta sig med.

De nästintill ofattbara mängderna cikador – upp till en miljon per hektar – innebar år 2013 att invånarna i området var tvungna att ha skyfflar framme för att röja vägar och trottoarer. I vartenda gathörn stod avfallscontainrar fyllda ill randen med rester av de miljontals cikador som hade dykt upp ur jorden några dagar tidigare.

14 dagar ovan mark

När cikadan dyker upp ur jorden efter 17 år, har den drygt två veckor på sig att ömsa skinn, locka en partner med sång och para sig. Därefter väntar bara döden.

Dag 1

Nymfens signal till att borra sig upp är när temperaturen når 17 °C på 20 centimeters djup. Under de föregående veckorna har nymfen byggt utgångstunnlar.

© D.A. Murawski/NGS

Dag 2

Nymfen kravlar upp i närmaste vegetation för att hitta ett lämpligt ställe att genomgå sista ledet i utvecklingen till en vuxen cikada.

© D. Wechsler/Nature pl

Dag 6-8

Cikadan ömsar skinn och torkar helt ut under loppet av cirka sex dagar, så att dess yttre skelett – exoskelettet –härdas för livet som vuxen cikada.

© C. Hunt/Corbis/Polfoto

Fra dag 8

Hannarna samlas i flockar i trädtopparna. De flyger från träd till träd och skapar med två organ på var sida av bakkroppen en cikadasång, som drar till sig honor att para sig med.

© C. Kaster/AP/Polfoto

Fra ca. dag 10

Parningen sker när honorna ”klickar” som svar på att de är villiga att para sig. Cikadorna måste hitta en partner inom några dagar, innan de dör.

© ALAMY/ALL OVER

Cikador överlevde istidens köld

Cikadornas långa livscykel uppstod förmodligen för cirka 1,5 miljoner år sedan under den geologiska period som kallas pleistocen. Den började 2,6 miljoner år före vår tid och sträckte sig till slutet av senaste istiden för cirka 11500 år sedan.

Perioden kännetecknades av stora klimatsvängningar, och för att cikadorna skulle ha större chans att överleva drog de ut på larvtiden och väntade på bättre väder. Cikadornas förfäder utvecklade en livscykel, i vilken nymfstadiernas tillväxt sker mycket långsamt.

Nymferna går inte helt och fullt i ide utan utvecklas så extremt långsamt, eftersom de lever av mycket näringsfattig saft från trädrötter.

Hälsosnacks: Cikador innehåller mycket protein och lite fett och är bra som nyttiga snacks.

Sjunger som ett tryckluftsborr

Även om cikadorna tillbringar sin mesta tid under jord, är det de få veckorna som vuxna som är avgörande för en framgångsrik fortplantning.

I USA:s sydstater börjar cikadorna komma fram i slutet av april och början av maj, medan de i nordstaterna kravlar fram först i maj eller början av juni.

De vuxna hannarna och honorna rör sig mot trädtopparna, där de vistas under den följande veckan och kanske nästa för att hitta en partner att para sig med, innan de dör efter två–tre veckors hektiskt vuxenliv ovan jord.

Miljarder rödögda amerikanska cikador myllrar fram efter en lång barndom under jorden.

© C. Hunt/Corbis/Polfoto

Barndom under ­jorden säkrar cikadors överlevnad

Cikador försvarar sig mot fiender som fåglar, parasiter och rovinsekter genom att leva i en 17-årig cykel under jorden. På så sätt undviker de att rovdjur kan specialisera sig på att äta dem. En mördarstekel, som är en av cikadornas viktigaste fiender, kommer till exempel till korta inför cikadorna.

Cikadorna måste hitta en partner från samma kull som de själva tillhör, så att synkroniseringen av deras livscykler inte kommer i oordning. Evolutionen har gjort att kullarna aldrig bryter fram ovan jord samtidigt, så att de olika arterna undviker att para sig med varandra.

När de vuxna cikadahannarna framför sina flerstämmiga, öronbedövande konserter i trädtopparna, är ljudet så högt att det kan jämföras med ljudet från en tryckluftshammare eller ett passerande tåg. Nivåer på 100 decibel har uppmätts.

När de vuxna cikadahannarna framför sina flerstämmiga, öronbedövande konserter i trädtopparna, är ljudet så högt att det kan jämföras med ljudet från en tryckluftshammare eller ett passerande tåg.

År 1902 var cikadorna till och med nära att överrösta den amerikanske presidenten Roosevelts tal på en årlig minnesdag för stupade soldater. När vågen av cikador från kull 2 bröt fram på USA:s östkust
våren 2013 från North Carolina i söder till Massachusetts i norr, var oväsendet så massivt att invånarna fick skrika till varandra för att överrösta cikadornas sång.

Tre små, röda prickar i pannan fungerar som extra ögon, som polariserar solljuset och motverkar reflexer från detta.

© Tony Kurdzuk/Corbis/Polfoto

Forskare förutser nästa utbrott

Biologerna har identifierat 14 kullar med en livscykel på 17 år och fyra kullar med en 13-årig cykel. Två av kullarna är dock utdöda. Nu arbetar forskarna på att finputsa kartor över cikadornas utbredning.