Du kan inte leva utan insekter

En fjärdedel av planetens insekter har försvunnit på 30 år. Om de försvinner helt försvinner även vi. De små krypen är avgörande för mänsklighetens överlevnad – och du kan hjälpa forskarna att rädda dem.

En fjärdedel av planetens insekter har försvunnit på 30 år. Om de försvinner helt försvinner även vi. De små krypen är avgörande för mänsklighetens överlevnad – och du kan hjälpa forskarna att rädda dem.

Shutterstock

Solen har ännu inte gått upp, men biologen Bradford Lister och hans medhjälpare i Puerto Ricos regnskog arbetar för fullt med att lägga ut insektsfällor på marken och uppe i träden. Tolv timmar senare, vid solnedgången, är Lister och hans mannar tillbaka på platsen för att samla in sin fångst.

När Lister 36 år tidigare gjorde likadant på exakt samma plats innehöll en fälla på marken i genomsnitt 473 milligram torrvikt av insekter om dagen, medan en fälla i träden innehöll 37 milligram.

Den här gången är det 13 milligram per fälla på marken och fem milligram per fälla i träden, en minskning med 97,3 respektive 86,5 procent sedan förra studien.

Skalbagge

Jämte bland annat bin och fjärilar är skalbaggar några av de värst drabbade insekterna i världen.

© Shutterstock

De puertoricanska insekternas försvinnande är bara ett exempel på en katastrofal global tendens.

Runtom i världen berättar forskare om oroväckande minskningar av antalet insekter.

Senaste nytt kommer från en internationell forskargrupp som har samlat på sig och analyserat 166 omfattande studier från närmare 1 700 platser runtom i världen mellan åren 1925 och 2018.

Slutsatsen är att den globala insektspopulationen minskar med nio procent för varje årtionde. Omkring en fjärdedel av planetens insekter har försvunnit sedan år 1990 och hälften har gått förlorade under de senaste 75 åren.

Insekternas väg mot avgrunden håller på att kväva jorden – och oss människor.

De små krypen utgör grundpelaren i planetens ekosystem och enligt vissa experter skulle vår egen art dö ut inom loppet av några månader ifall insekterna försvann.

Forskarna kämpar nu mot klockan för att påvisa katastrofens orsaker och hitta effektiva sätt att rädda insekterna, och mänskligheten, innan det är för sent.

Insekterna regerar planeten

Insekternas framgångar är svåra att överskatta. Trots mycket stora förluster på senare årtionden är insekterna fortfarande enormt många. Det globala beståndet uppskattas till tio triljoner individer och dess biomassa tros vara 17 gånger större än mänsklighetens.

Dessa sexbenta djur, som utgör en överlägsen majoritet av planetens arter, förekommer i samtliga ekosystem utom djuphavet.

Omkring hälften av planetens drygt två miljoner kända arter av djur och växter är insekter och insekterna utgör cirka 90 procent av alla djurarter.

Forskarna räknar dessutom med att omkring 4,5 miljoner insektsarter ännu inte har beskrivits av vetenskapen.

Många okända arter lever troligen under unika förhållande i områden som ännu inte har utforskats ordentligt, till exempel i en viss typ av jord, under nedfallna löv långt inne i tät regnskog eller högt uppe bland karga berg.

Det faktum att insekterna är så ofantligt många kan i hög grad förklaras med en enastående fruktbarhet. Drottningar av den afrikanska myrarten Dorylus wilverthi kan till exempel lägga tre–fyra miljoner ägg i månaden.

En östafrikansk termitdrottning pumpar ut ett ägg var tredje sekund, det vill säga närmare 30 000 ägg per dygn, vilket blir totalt 164 miljoner ägg under hennes 15 år långa liv.

Insekterna befinner sig i fritt fall

Men insekternas ofattbara framgång är kanske snart ett avslutat kapitel. Deras antal minskar nämligen dramatiskt, framför allt i USA och Europa.

I en studie från år 2017 konstaterade en forskargrupp att över 75 procent av de flygande insekternas biomassa har försvunnit från naturreservat i Tyskland under de senaste 27 åren.

År 2019 kunde andra forskare visa att över 40 procent av planetens insektsarter minskar i antal och att en tredjedel av alla arter är hotade.

Enligt forskarnas beräkning utrotas insekter i åtta gånger snabbare takt än däggdjur, kräldjur och fåglar.

Rekordbok: Skalbaggsarten tjurhorndyvel kan släpa med sig 1 141 gånger sin egen vikt. För en människa skulle det motsvara 85 ton.

Den enda ljuspunkten är att sötvattensinsekterna, till exempel myggor, lever i högönsklig välmåga.

Antalet sötvattensinsekter ökar med elva procent varje årtionde. Anledningen till det är troligen förbättrade levnadsförhållanden i spåren av mänskliga insatser för att rena förorenade sjöar och floder.

Sötvattensinsekterna utgör dock bara omkring tio procent av alla insektsarter och är inte lika viktiga för de ekosystem som vi människor är beroende av.

Människan skulle dö ut

Utan insekterna hade planetens ekosystem kollapsat. Enligt vissa experters bedömning skulle människan inte överleva mer än några månader innan bristen på mat hade utrotat vår art.

Insekterna är särskilt viktiga för jordbruket. Även om jordbrukarnas värsta fiender är insekter som äter upp deras grödor har de allra flesta insekter en gynnsam inverkan på jordbruket.

Pollinatörer som bin och steklar transporterar pollen mellan växter och optimerar på så vis grödornas avkastning.

Insekterna i marken är oumbärliga för att jorden ska kunna användas för odling.

De är oumbärliga för vårt jordbruk och kan även komma att bli ett omistligt livsmedel. Dessutom ser de till att vi inte drunknar i avföring. Insekterna är planetens bortglömda hjältar.

Bin pollinerar blommor
© Shutterstock & Ken Ikeda

Bina är riktiga pengamaskiner

Nittiosex procent av alla blommande växter i världen, däribland 70 av de 100 vanligaste livsmedlen, är beroende av pollinatörer för sin reproduktion. Bin är de överlägset viktigaste pollinatörerna och vilda bin och honungsbin bidrar vardera med cirka 20 000 kronor per hektar till produktionen av grödor.

Skalbaggar gräver ner avföring
© Shutterstock & Ken Ikeda

Skalbaggar tar hand om avföringen

Var och en av planetens cirka en miljard kor producerar uppemot tio ton avföring om året. Om det inte vore för jordens drygt 6 000 arter av dyngbaggar hade vi drunknat i avföring. Dessa skalbaggar samlar in och bryter ner avföring. De gör till exempel att en komocka bryts ner omkring 20 procent snabbare än annars.

Gräshoppor är framtidens mat
© Shutterstock & Ken Ikeda

Gräshoppor är framtidens mat

Utan insekterna skulle vi om bara några årtionden troligen inte kunna livnära planetens befolkning. En av de insekter som har störst potential som livsmedel är gräshoppor. Förutom att de är proteinrika och klimatvänliga kan de också födas upp i stor mängd. I vissa delar av Mexiko är det inte ovanligt att en familj föder upp 50–70 kilo gräshoppor i veckan.

Djurens gångar förbättrar jordens kvalitet genom att se till att syre och vatten lättare tränger ner i marken.

Syresättningen påskyndar nedbrytningsprocesser av dött material från djur och växter, vilket göder jorden. Insekterna bidrar ytterligare till nedbrytningen genom att själva smälta stora mängder växtrester.

Krypens aktivitet gör samtidigt jorden bättre på att hålla kvar vatten, underlättar för växternas rötter att tränga igenom jorden och förhindrar jorderosion.

Slutligen bidrar många rovinsekter och parasitiska insekter till att hålla nere bestånden av de skadedjur som angriper jordbrukarnas åkrar.

Utan insekterna skulle vår livsmedelsproduktion kollapsa.

Kackerlackor räddar liv

Förutom sitt bidrag till jordbruket kan insekterna också bli mat åt oss människor.

Omkring två miljarder människor äter i dag insekter, bland annat gräshoppor, skalbaggar, myror och fjärilslarver.

Insekter äts huvudsakligen i fattiga länder, men i framtiden kommer denna mat troligen också att bli vanlig i övriga världen, eftersom de små djuren är en betydligt mer klimatvänlig proteinkälla än nötkött, fläsk och fågel.

Insekterna ger oss även honung, vax, silke, färgämnen och schellack, en produkt som bland annat används vid ytbehandling av livsmedel samt som ingrediens i kosmetika.

Rekordbok: Insektsarten allmän spottstrit kan hoppa 115 kroppslängder och accelerera 50 gånger snabbare än ett jetflygplan.

De ger oss också kemiska ämnen som har potential att användas för att rädda miljontals människoliv.

Ett av dessa kommer från kackerlackan, vars ohygieniska levnadsvillkor har gjort att den utvecklat ett effektivt försvar mot bakterier.

I ett försök dödade ämnen från kackerlackans hjärna 90 procent av de testade multiresistenta bakterierna, inklusive MRSA-stafylokocker och Escherichia coli. Det är en viktig upptäckt, eftersom läkarna börjar få slut på nya typer av antibiotika som kan bekämpa dessa farliga bakterier.

Gift från bin och steklar innehåller också ämnen som skulle kunna användas som läkemedel. Det dödar eventuellt inte bara multiresistenta bakterier, utan även cancerceller. Dessutom kan giftet lindra smärta och svullnad förknippad med reumatism, inflammationer och skleros.

Insekterna hotas från flera håll

Ett av de största hot som insekterna står inför just nu är inskränkningar av deras naturliga habitat.

Majoriteten av planetens insekter lever i skogar, och varje år avverkar vi omkring 120 000 kvadratkilometer tropisk skog.

De avverkade skogsarealerna blir ofta odlingsmark som besprutas med pesticider och de giftiga bekämpningsmedlen dödar inte bara skadedjur, utan även insekter som vi har nytta av, framför allt pollinatörer.

Pesticider är en av huvudorsakerna till de senaste 30 årens dramatiska minskningar av antalet flygande insekter, i synnerhet i Tyskland.

Pesticiderna har bland annat drabbat bina hårt, men en annan grupp pollinatörer är kanske ännu värre ute.

En kartläggning av fjärilar i Danmark har visat att hela 52 av 69 arter har minskat markant i antal, medan vissa arter inte har observerats alls under år 2020.

Tistelfjärilen, som i genomsnitt observerades 16 458 gånger om året mellan åren 2016 och 2019, observerades exempelvis bara 168 gånger år 2020, en 99-procentig minskning av antalet observationer.

Monark

På 1980-talet uppskattade forskarna antalet monarker i Kalifornien till omkring fem miljoner. Åren 2018 och 2019 var antalet nere i cirka 30 000.

© Shutterstock

Även den amerikanska monarken har upplevt ett fall på över 99 procent i Kalifornien sedan 1980-talet. Vissa forskare befarar att arten kommer att ha försvunnit inom loppet av de närmaste 20 åren.

Pesticider påverkar även insekter som inte är i direkt kontakt med våra grödor. Giftämnena cirkulerar i jorden och vattnet, även i obesprutade områden.

Efter en lång tysk studie fann forskarna att vanliga svarta trädgårdsmyror påverkas negativt av bara små mängder av pesticiden tiametoxam i marken.

Vid första övervintringen visade myrkolonierna inga tecken på försvagningar, men vid andra övervintringen hade de pesticidutsatta kolonierna blivit väsentligt mindre.

I en annan tysk studie betonade forskarna att klimatförändringarna utgör ett allvarligt hot mot insekternas existens.

Parasiter ersätter pesticider

Forskarna kämpar nu för att hitta en lösning på insekternas problem.

Skydd och rekonstruktion av deras habitat är ett viktigt steg.

Vi kan emellertid också göra en effektiv insats på vår egen hemmaplan. Enligt en ny studie har våra städer stor potential att öka antalet insekter. Byggnader och asfalt är en ödemark för småkryp, men genom att plantera blommor och blommande träd kan insekterna frodas.

Framför allt lönn, ek och pil kommer insekterna till godo, men eftersom de bara blommar på våren föreslår forskarna att man bör lägga till växter och träd som blommar på sommaren.

Förbud mot pesticider är ett annat starkt drag i kampen för att rädda insekterna. Problemet är bara att det gör jordbrukarnas åkrar sårbara för skadedjur.

Lyckligtvis har forskarna hittat ett alternativ till giftämnen: skadedjurens naturliga fiender.

Engelska forskare upptäckte till exempel av en slump att parasitstekeln Microctonus brassicae angriper kolonier av rapsjordloppor, som orsakar stor skada på rapsfält.

Steklarna bekämpar rapsjordloppan genom att lägga ägg i dess kropp, så att loppan blir steril för att sedan dö när stekelns larver bryter igenom dess matspjälkningssystem.

Skapa ditt eget insektsparadis

Du kan själv göra mycket för att rädda insekterna. Du kan till exempel pryda din trädgård med blommor åt pollinatörer som är ute efter nektar, låta höstlöven ligga kvar på gräsmattan till skydd för övervintrande insekter och låta gräsmattan växa lite längre.

Du kan också sätta ut insektshotell i trädgården eller på altanen som insekter kan bo i. Insektshotell är träkonstruktioner med små hål som kan användas av fjärilar, bin, steklar, nyckelpigor och skalbaggar.

Rekordbok: Den australiska jordlöparen Cicindela eburneola kan springa 171 kroppslängder i sekunden – sju gånger mer än en gepard.

Hotellen måste vara ordentligt byggda. Om de har för stora hål eller saknar ett tak som skyddar mot regn kan de faktiskt göra mer skada än nytta.

Försök från Holland har visat att dåliga hotell ökar risken för att bin faller offer för parasitsteklar, medan dåligt skydd mot regn kan främja tillväxt av svamp, vilket riskerar att göra insekter sjuka.

Hotellen måste också underhållas. Hålen bör till exempel inspekteras och eventuellt rensas efter det att insekterna lämnat dem.

Om de konstrueras rätt är dock hotellen en stor fördel för insekterna, som just nu saknar naturliga boplatser. I hotellens hål kan insekterna lägga ägg och utveckla larver, gå i ide på vintern och gömma sig för rovdjur.

Så se till att komma i gång. Det gäller inte bara insekternas, utan hela mänsklighetens framtid.