Problem i genetiken
De flesta tidigare studier av bin har fokuserat på miljöfaktorer som parasiter, bekämpningsmedel, sjukdomar och möjligheten att skaffa föda.
Forskarna i Maryland ville däremot undersöka hur länge vin kan överleva i en kontrollerad miljö i ett laboratorium.
De insamlade bipupporna med arbetsbin som var mindre än 24 timmar gamla, för att undersöka hur länge de kunde överleva utan påverkan från världen utanför.
Forskarna placerade bina i specialbyggda montrar, där de utfodrades med olika sorters vatten som kranvatten, avmineraliserat vatten och sockervatten.
Typen av vatten hade dock ingen inverkan på binas livslängd.
Forskarna var konfunderade av att bina inte levde längre eller åtminstone hade en oförändrad livslängd jämfört med tidigare studier från 2000-talet.
Halverad livslängd
Forskargruppen sökte längre tillbaka i tiden och hittade liknande studier som började 1969. Utifrån dessa kunde de konstatera att honungsbinas genomsnittliga livslängd har halverats.
Studierna från 1970-talet visade att den genomsnittliga livslängden för ett bi var 34,4 dagar, medan den i dag bara är 17,7 dagar.
Om varken födan eller omgivningar påverkar binas livslängd, vad kan det då vara?
Eftersom forskarna samlade in bina innan de nådde vuxen ålder kunde de utesluta utifrån kommande faktorer som bekämpningsmedel eller brist på föda. Orsaken till den förkortade livslängden måste alltså ha funnits innan de isolerades.
Med tanke på att den reducerade livslängden sker oberoende av miljöpåverkan, så tror forskarna att orsaken finns i binas genetik.
Även om forskarnas resultat kommer från experiment i en sluten miljö , så stämmer resultaten väl överens med rapporter från biodlare i USA.
Där berättar de om en årlig förlust av bikolonier på mellan 30 och 40 procent under de senaste 14 åren.
Lösningen kan ligga i genetiken
Forskarna tror att den genetiska påverkan kan bero på hur fort biodlare byter till nya bin.
Det är naturligt att biodlare ersätter bin när de åldras och dör, men denna process går fortare i dag, eftersom den genomsnittliga dödligheten har ökat.
Det betyder i så fall att biodlarna har skapat en ond spiral, där binas förändrade genetik och tidiga död beror på biodlarnas snabbare utbyte av kolonier – men biodlarna byter oftare just för att bina dör tidigare.
Vidare forskning ska undersöka och trenden gäller hela världen, och om det går att påvisa att det har något med binas genetik att göra.
"Detta introducerar idén om en genetisk komponent", förklarar Anthony Nearman, som är doktorand i entomologi, i ett pressmeddelande.
"Om denna hypotes stämmer, så pekar den även på en möjlig lösning. Om vi kan isolera några av de genetiska faktorerna, så kan vi kanske odla honungsbin med längre livslängd."