Hur stora kan rovdjur bli på land?

Finns det någon gräns för storleken av köttätande landlevande däggdjur?

Björnar

Alla rovdjur på land står för energimässiga utmaningar, när det gäller hur stora de kan bli. Ju mindre deras energibehov är, desto större kan de bli, såvida det finns lämpliga bytesdjur av lagom storlek i deras miljö.

Kräldjur har således mindre behov av energi än däggdjur, då de tar värme från omgivningen och inte själva lägger energi på värmeproduktion. Till exempel behöver ett kräldjur på ett kilo 13–14 gånger mindre mängd föda än ett lika tungt däggdjur, som måste lägga energi på att upprätthålla en temperatur av cirka 39 grader.

Stora däggdjur nedlägger stora bytesdjur

När däggdjur kommer upp i en vikt av 20–25 kilo, kan de som regel täcka sitt energibehov endast genom att nedlägga bytesdjur som är lika stora som de själva eller större. Fördelen med att nedlägga så stora byten är att rovdjuret får mycket energi och föda på samma gång.

Ofta får det föda för många dagar i ett enstaka byte, och det har lett till ett beteende som innebär att det kan äta mycket stora mängder kött och sedan gömma resterna för andra djur. Skulle stora rovdjur leva av smådjur, skulle de helt enkelt inte ha tid att skaffa den nödvändiga mängden energi.

Biologer vid Institute of Zoology i London har utifrån ämnesomsättning och födointag beräknat hur stort ett köttätande däggdjur kan bli. De kom fram till en övre gräns på 1100 kilo. De är en hel del mer än isbjörnar, vars hannar väger omkring ett halvt ton, men motsvarar nästan vikten av björnen Arctodus simus, som dog ut för 20000 år sedan. Med 800–1000 kilo var den det klart största köttätande landlevande däggdjuret.