En girafftunga är på många sätt ett biologiskt under. Den är omkring 40 centimeter lång, men den kan bli ända upp till 50 centimeter. Eftersom den både är rund och ormaktig verkar den var ännu längre. Hos giraffen är tungan först och främst ett oerhört effektivt gripredskap. Den är ovanligt välförsedd med kraftiga längsgående muskler som gör det möjligt för djuret att sno tungan runt grenar och dra av bladen på dem.
På så sätt kan giraffen njuta av blad och kvistar från de många akaciaträd som växer i ett stort antal på den afrikanska savannen. Det är emellertid inte utan problem att ha blad från akaciaträden som födokälla. Trädet skyddas av sina långa kraftiga taggar som hålla bladätande djur borta. Ett djur som biter av bladen löper en allvarlig risk att få ögonen utstuckna. Giraffens långa tunga gör emellertid att den aldrig behöver komma nära de farliga taggarna.
Själva tungan är täckt av en hård, läderaktig hud som taggarna inte kan sticka igenom och det samma gäller för giraffens munhåla. Å andra sidan måste giraffen tugga bladen och kvistarna noga så att taggarna krossas helt, innan de skickas vidare ned i den långa halsen. Det är orsaken till de långsamma och grundliga tuggrörelser som är så karakteristiska för giraffer.