Bi sitter på finger

Honungsbin kan skilja på jämna och ojämna tal

Fram till nyligen trodde forskare att enbart människor förstod abstrakt matematik, exempelvis att förstå skillnaden mellan jämna och ojämna tal. Men nu har honungsbin anslutit sig till gruppen.

Fram till nyligen trodde forskare att enbart människor förstod abstrakt matematik, exempelvis att förstå skillnaden mellan jämna och ojämna tal. Men nu har honungsbin anslutit sig till gruppen.

Shutterstock

Att skilja mellan jämna och ojämna tal är en abstrakt hjärnmanöver som forskarna trodde enbart människan var kapabel till.

Men nu har en grupp australiska forskare visat att även honungsbin kan skilja på jämn och ojämna tal.

Forskarna hoppas att binas enkla beräkningsmetod i framtiden ska kunna kopieras till datorer och miniräknare och på så sätt leda till att det krävs mindre mängd energi för maskinernas beräkningar.

Bin gillar ojämna tal

De flesta kan identifiera jämna och ojämna tal. Vissa använder grundregeln att tal som slutar på 1, 3, 5, 7 eller 9 är ojämna och att talen som slutar på 0, 2, 4, 6 eller 8 är jämna. Vi kan också dividera ett tal med 2 om resultatet är ett heltal är talet jämnt.

Under flera år har forskare varit på jakt efter andra arter som också kan skilja på de båda typerna av tal.

För att testa om honungsbin (apis mellifera) gjorde det placerade forskarna kort med olika antal former framför födoautomater. Därefter delades en uppsättning bin in i två grupper.

Två händer visar tal med fingrar

Hittills har forskare hittills ansett att förmågan att skilja mellan jämna och udda tal handlar om abstrakt matematik. Men kanske är det inte alls så avancerat i och med att bins enkla hjärnor kan skilja på de två typerna av tal.

© Shutterstock

En grupp tränades i att koppla ihop kort med 2, 4, 6 och 8 olika former tillsammans med sockervatten och 1, 3, 5 och 7 med en bittert smakande vätska som bin inte gillar. Den andra gruppen lärde sig att associera ojämna tal med sockervatten och jämna tal med det bittra ämnet kinin. Varje bi tränades mellan två till fyra timmar.

Efter att bina tränats och själva testet startat fick varje bi möjlighet att flyga till och från kupan till födoautomaterna i tjugo omgångar. Efter den första omgången rengjordes foderplattorna och sockervattnet och kininet ersattes med vanligt vatten. Bina fortsatte att söka sid dit där det tidigare funnits sockervatten genom att se om plattorna hade ett jämnt eller udda nummer. Experimentet slutade med att bina valde rätt med 80 procents noggrannhet.

Det gick upp för forskarna att de två grupperna lärde sig i olika takt. Bina som tränades i att koppla samman sockervatten med ojämna tal lärde sig snabbare än de bin som tränades i att koppla sockervatten med jämna tal.

Efter första försöket testade forskarna varje bi med nya kort som inte hade visats under träningen. Där kunde bina träffa rätt sju av tio gånger genom att navigera efter jämna eller ojämna tal igen.

Enkla hjärnor kan förstå jämna och ojämna tal

Den mänskliga hjärnan består av 86 miljarder neuroner medan bins hjärnor består av drygt 960 000 neuroner.

Begreppen jämnt och ojämn är kanske mindre komplexa än vad experter tidigare trott eftersom bins relativt enkla hjärnor kan förstå dem.

För att hitta svaret konstruerade forskarna ett enkelt neuralt nätverk med endast fem neuroner och testade om det kunde skilja mellan jämna och ojämna tal. Detta neurala nätverk kodades in i ett datorprogram som körde experimenten.

De skickade mellan 0 och 40 nätverkssignaler i form av pulsslag genom nätverket, som därefter klassificerade signalerna som antingen jämna eller ojämna.

Det artificiella neurala nätverket utförde uppgiften med hundra procents exakthet. Paritetskategorisering – som det också kallas att skilja mellan lika och olika – kräver således inte en stor och komplex hjärna såsom människans.

Men anledningen till att bins hjärnor kan skilja på jämna och ojämna tal vet forskarna ännu inte.

Antingen parar bin ihop talen i grupper och letar efter en rest, eller så räknar de varje element och använder regeln för att separera jämna och ojämna tal. Alternativt klarar de att dividera talet med två, tror forskarna.

Forskarna vet inte heller om det finns någon evolutionär fördel med färdigheten. Enligt forskarna kan honungsbin även räkna ut – i en väldigt enkel version – hur mycket mat ett träds krona rymmer och förmedla informationen till andra bin i kupan.

Forskarna hoppas att studien kan leda till nya och effektiva sätt att utföra beräkningar som kräver ytterst lite datorkraft.