Tanden har länge varit ett evolutionärt mysterium, och det har funnits många teorier om dess funktion. Den senaste forskningen visar dock att tanden är ett superkänsligt sinnesorgan, som kan samla in värdefull information om förhållandena i vattnet.
Läs också: Kan valar sluka människor?
Forskare vid Harvard School of Dental Medicine i USA har undersökt tänderna i elektronmikroskop och upptäckt att de är fulla med omkring tio miljoner nervtrådar, som går från tandens inre och ut till ytan. Tack vare dessa nerver kan narvalen registrera även otroligt små skillnader i vattnets temperatur, tryck – och viktigast av allt – koncentrationen av partiklar på olika djup.
Narvalens tand kan bli två till tre meter lång.
Just förmågan att registrera partiklar gör att narvalen kan känna av saltinnehållet i vattnet, vilket antagligen hjälper den att överleva i den iskalla arktiska miljön. Dessutom kan den lokalisera partiklar, som är karakteristiska för de fiskar som utgör dess huvudsakliga föda.
Upptäckten är kanske också nyckeln till ett annat mysterium. Forskarna har länge vetat att narvalarna gnider eller slår de långa tänderna mot varandra. Man har hittills ansett att de fäktas för att avgöra tvister, men nu föreslår Harvardforskarna att det eftersom tanden är så känslig kanske rör sig om en okänd form av kommunikation.
Var lever narvalen?
Om du vill se narvalens speciella horn i verkligheten, så bör du packa ned en vinterjacka, eftersom narvalen hör hemma i Norra ishavet, där vattentemperaturen närmar sig fryspunkten.
Till skillnad från många andra valarter simmar narvalen inte till varmare hav under vintermånaderna. Den behornade valarten tillbringar hela sitt liv i Norra ishavet utanför de norska, kanadensiska, grönländska och ryska kusterna.
Blått: Här förekommer narvalar ofta
Ränder: Här förekommer narvalar sällan
Narvalens liv i det iskalla havet gör det svårt att studera den. Forskarnas största utmaning är att narvalen under vintern tillbringar flera månader under is, och bara kommer upp till ytan för att hämta luft några få gånger efter djupa dykningar.
Narvalar rör sig ofta i flockar med mellan tre och åtta valar. Oftast är flockarna uppdelade efter kön, vilket innebär att valhanar och valhonor sällan simmar tillsammans. Narvalarna samlas dock i stora grupper på omkring 20 djur, när det är dags att migrera med isen under vintern.
Läs också: Kan valar få för sig att angripa människor?
På bilden ser du en flock narvalar, bestående av både hanar och honor. Det syns därför att det oftast är hanar som utvecklar den extra tanden.
Vad äter narvalen?
Narvalen är inte kräsen. Den äter bland annat:
- Hälleflundra
- Arktisk torsk
- Bläckfisk
- Räkor
I en studie från 2006 upptäckte ett antal forskare att narvalen, till skillnad från många andra valarter, äter mest på vintern. Narvalens annorlunda matvanor beror sannolikt på att valen vill undvika konkurrensen med andra stora valar. De flesta valar rustar sig nämligen för vintern genom att äta mest på sommaren.
Är narvalen en hotad djurart?
Narvalen har flera naturliga fiender, bland annat isbjörnar, späckhuggare och valrossar, men människan är otvivelaktigt dess största fiende. Enligt Världsnaturfonden WWF räknas inte narvalen som en hotad djurart, och organisationen uppskattar att det finns mer än 80 000 mogna narvalar i världshaven.
Även om narvalen inte är en hotad djurart, är människans oljeborrningar i Norra ishavet en av de vanligaste orsakerna till att narvalar får sätta livet till.
Men narvalens överlevnad är inte garanterad. Liksom många andra djurarter i Norra ishavet, hotas även narvalen av världens klimatförändringar. En studie visar att till följd av den ökade mänskliga inblandningen kring Arktis, uppskattas narvalen tillhöra de djur som är mest utsatta för att bli påkörda av fartyg samt att störas av buller från bland annat borrplattformar.