En amerikansk hummerdykare påstår sig i somras ha slukats av en knölval och ha spottats ut igen.
Den spektakulära historien fick enorm medial uppmärksamhet, men är det realistiskt att en val slukar en människa?
Valar kan fånga människor i munnen
Valar finns i de stora världshaven i två underordningar:
- Bardvalar
- Tandvalar
År 1891 påstås den engelske sjömannen James Bartley ha hittats levande i buken på en kaskelot, som är en tandval, medan knölvalen, som spottade ut den amerikanske dykaren igen, är en bardval.
Bara kaskelotten har en matstrupe som är stor nog att kunna svälja en människa. Väl där kommer valens uppdelade magar inom kort att krossa, kväva och fräta personen till döds.
Bardvalarna äter främst plankton eller krill – små, räkliknande kräftdjur – genom att fylla gapet med stora mängder vatten och filtrera det genom fransiga hornskivor, barderna.
Valens matstrupe kan utvidgas till en diameter på mellan 30 och 38 centimeter – långt ifrån stort nog för att svälja en vuxen människa.
Det måste därför vara – om historien är sann – under filtreringen av en stor munfull vatten som knölvalen utanför USA:s kust fick sig en överraskning och spottade ut dykaren igen.
Så här äter knölvalar
Valen slukar vatten
Valens nedre käke öppnas i en vinkel på upp till 90 grader och tar in vatten med plankton och krill. Knölvalen slukar cirka 20 000 liter åt gången.
Munnen stängs
Valen sänker ned överkäken, så att barderna bildar en sluten kammare, där plankton och krill simmar runt.
Valen filtrerar ut vattnet
Muskler i valens mage och tunga aktiveras och pressar ut vattnet genom barderna, så att endast födan blir kvar i dess mun.
Tandvalar har däremot en större matstrupe, eftersom de äter större bytesdjur. Den största av tandvalarna, kaskelotten, slukar helst jättebläckfiskar på flera meter och skulle utan problem kunna sluka en människa också.
Men sedan håller inte skrönan om engelsmannen James Bartley. Tandvalar har liksom kor flera magar med olika funktioner.
Den första magen består av massiva muskelväggar, som krossar maten eftersom valen inte kan tugga. Den andra magen bryter ned och smälter maten med hjälp av syra och enzymer.
I den miljön har en människa inte en chans att överleva.