whale krill SE
Djur - Valar

Hur kan blåvalar leva av krill?

Jag undrar över hur ett så stort djur som blåvalen kan leva av pyttesmå krill. Hur går det till?

Krill är ett räkliknande kräftdjur, och de största arterna blir inte mer än omkring sju centimeter långa. Att blåvalen, som är alla tiders i särklass största djur, ändå kan leva av små krill beror på att krillen lever i kilometerlånga stim, och att blåvalarna har utvecklat en mycket effektiv metod att fånga dem.

Supereffektiv blåval

Forskarna beräknar att en del arter av krill uppträder med en täthet av upp till 770 000 individer per kubikmeter havsvatten. Med sin fångstmetod kan blåvalen inta över två ton krill och skörda mer än 1000 gånger mer energi än den använder på fångsten.

Krill ca. 7 cm

Blåvalarnas stora effektivitet är en av orsakerna till att de har utvecklats till att bli över 30 meter långa och ha en kroppsvikt på över 150 ton.

Många forskare anser att blåvalar spårar upp de stora krillformationerna med hjälp av ekolokalisering. När krillen har hittats, simmar valen med hög hastighet in i stimmet, där den blixtsnabbt öppnar munnen, så att ett undertryck uppstår och krillen sugs in i munnen.

Blåvalen skapar undertryck i vattnet

När blåvalen jagar, simmar den snabbt in i ett krillstim. Där skapar den med sina käkar ett undertryck, så att vatten och krill forsar in i gapet.

  1. Valen simmar med hög fart in i ett krillstim.

  2. Munnen, som har upp till fem meter långa käkar, öppnas blixtsnabbt och skapar ett undertryck i vattnet.

  3. Omkring 80 m3 krillbemängt vatten forsar in i gapet, som kan utvidgas som en elastisk säck.

  4. När munnen är fylld, slår underkäken snabbt igen.

  5. Valen filtrerar vattnet på krill med barderna och tungan.

Läs också:

Hajar

Kräkmedel jagar bort hajar

1 minut
Hvidhajhej
Hajar

Forskare avslöjar vithajens gömställe

0 minuter
Dolphins playing with men in boat
Valar

Varför hoppar delfiner framför båtar?

0 minuter
Mest populära

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!