Blåvalen dyker

Blåvalen - Blåvalen är världens största djur

För cirka 50 miljoner år sedan lämnade blåvalens förfäder land och erövrade haven. Men det var bara för några miljoner år sedan som blåvalen växte och blev världens största djur.

För cirka 50 miljoner år sedan lämnade blåvalens förfäder land och erövrade haven. Men det var bara för några miljoner år sedan som blåvalen växte och blev världens största djur.

Shutterstock

Blåvalen är ett imponerande djur som återfinns i nästan samtliga världshav och har gjort så i drygt 34 miljoner år.

Tyvärr hotas världens största djur av buller i havet från fartygstrafik och kollisioner med båtar eller fiskenät. Det innebär att det i dag bara finns mellan 10 000 och 25 000 blåvalar kvar.

Få mer information om blåvalar här i artikeln.

Fakta om blåvalen

Vad väger en blåval?

Blåvalen är inte bara världens största däggdjur, utan också världens största djur. Den kan bli 33 meter lång och väger cirka 200 ton.

Även om blåvalen är världens största djur består dess diet endast av små lysande kräftdjur, så kallade krill, som simmar i stim på upp emot 30 000 individer.

Blåvalen hämtar upp krillen på 100 meters djup under dagen och stannar nära havsytan nattetid. Dyken tar i genomsnitt cirka mellan tio och 20 minuter.

Stim av krill

Blåvalen äter små krill som simmar i stim på 30 000 individer.

© Shutterstock

När blåvalen ska äta öppnar den sin mun och tar in upp emot 110 ton vatten på en och samma gång. Ur vattnet silar blåvalen i sig så många kräftor som möjligt, vilket vanligtvis motsvarar cirka 58 kilo per munfull av vatten.

Denna effektiva metod att konsumera mat är endast möjlig tack vare blåvalens barder (kreatinplattor). I munnen har blåvalen mellan 260 och 400 par barder som hjälper blåvalen att sålla krillen från vattnet.

De lysande kräftdjuren har dessutom en intressant effekt på blåvalens avföring som ibland nästan ser regnbågsfärgad ut.

Blåvalen är dräktig i 10-11 månader

Innan menyn består av krill äter en blåvalskalv de första åtta månaderna av sitt liv uteslutande fet mjölk från sin mamma.

En blåval är dräktig i 10-11 månader och efter den långa vistelsen i moderns mage har blåvalkalven redan blivit sex meter lång när den föds.

Blåvalen och dess kalv

Blåvalen tar väl hand om sin kalv och simmar ofta intill den.

© Shutterstock

Därefter växer de snabbt. En blåvalsunge dricker hela 190 liter mjölk om dagen och går upp 3,6 kilo i timmen, motsvarande nästan 90 kilo om dagen.

När kalven är cirka åtta månader gammal avvänjas den. Då är den lilla blåvalen 15 meter lång och väger cirka 23 ton.

Hur gammal kan en blåval bli?

Blåvalen blir vanligtvis 80 år. Den äldsta blåvalen som forskare känner till var dock 110 år gammal. Detta gör blåvalen till ett av de längsta levande däggdjuren på jorden, endast överträffad av sillvalen, som kan bli upp till 130 år gammal.

Blåvalar är väldigt skygga djur och därför är det också svårt att avgöra deras ålder när de lever.

Forskarnas information om blåvalens ålder kommer därför främst från studier av döda blåvalar. Genom att analysera till exempel skikten av öronvax kan man fastställa blåvalens ålder ganska exakt.

Så lever blåvalen

Blåvalen under havsytan

Blåvalens sång färdas flera kilometer

Blåvalen kommunicerar genom sång, som bara delvis kan höras av människor. Ljuden är mellan 155 och 188 decibel, och forskare tror att blåvalar kan höra varandra på 1 000 kilometers avstånd.

1

Blåvalens hjärta slår långsamt

Blåvalens hjärta väger 600 kilo och mätningar visar att blåvalen kan sänka pulsen till bara två hjärtslag per minut. Detta medför att blåvalen kan göra långa dyk till djup på över 300 meter.

2

Blåvalen kan sluka en swimmingpool

Blåvalen kan svälja cirka 110 ton vatten i en munfull. När blåvalen tar in vatten i munnen silas det ut förbi särskilda keratinplattor i munnen, så kallade barder. Kvar återstår cirka 58 kilo krill som valen sväljer ned.

3
© Shutterstock/Lotte Fredslund

Blåvalens habitat

Var lever blåvalar?

Blåvalen återfinns nästan överallt i havet, dock inte i Medelhavet, Östersjön, Röda havet och Persiska viken.

Det finns tre huvudpopulationer av blåvalar som lever i Nordatlanten, norra Stilla havet samt på det södra halvklotet.

Blåvalen och dess habitat

Blåvalen återfinns nästan överallt i havet, dock inte i Medelhavet, Östersjön, Röda havet och Persiska viken. Det finns tre huvudpopulationer av blåvalar som lever i Nordatlanten, norra Stilla havet samt på det södra halvklotet.

© CC BY-SA 3.0

Hur många blåvalar finns det i världen?

I dag uppskattar forskare att det finns mellan 10 000 och 25 000 blåvalar i världen.

Beståndet har minskat under flera år, men på valfångarnas gamla jaktmarker nära South Georgia har trenden börjat vända.

South Georgia var tidigare en viktig födsel- och tillväxtplats för blåvalar, men mellan 1900 och 1966 minskade populationen där med nästan 97 procent. Nu verkar den växa stadigt igen.

Under 2018 registrerade forskare från British Antarctic Survey endast en blåval utanför South Georgia – under sin expedition i februari 2020 registrerade de hela 55 blåvalar utanför ön.

"För en så pass sällsynt art som blåvalen är detta ett aldrig tidigare skådat antal iakttagelser, och det tyder på att vattnen runt South Georgia återigen blir en viktig matplats under sommartid", säger forskningsledaren Trevor Branch till BBC.

Blåvalens värsta fiende är människan

Blåvalen har på grund av sin storlek få naturliga fiender.

Späckhuggare kan dock vid sällsynta tillfällen attackera blåvalen, främst i hopp om att få tag i de mindre blåvalkalvarna.

En blåval kan simma snabbt när den är hotad – upp emot 55 kilometer i timmen. Normalt simmar blåvalen i cirka 20 kilometer i timmen.

VIDEO: Blåvalar försvarar sig mot späckhuggare

Men inte ens en blåval i toppfart kan undkomma sin värsta fiende: Människan.

I början av 1900-talet slaktade valfångare tusentals blåvalar, främst i närheten ön South Georgia utanför Antarktis.

Före den industriella revolutionen levde omkring 240 000 blåvalar i världshaven. När det totala fångstförbudet på blåvalen trädde i kraft 1966 fanns det bara ett hundratal exemplar kvar.

En veckas kamp: Blåvalar kämpar för att undvika fartyg

Den blå pricken visar en blåvals veckolånga kamp för att hitta mat samtidigt som den undviker tung fartygstrafik.

Animeringen har skapats av en grupp forskare som har kartlagt gps-data från en blåval utanför Chiles kust, och därefter jämfört den med data för sjöfarten under samma period.
Kustlinjen är ett viktigt område för blåvalen eftersom det innehåller stora mängder föda. Men i jakten på mat måste blåvalen vara uppmärksam när tunga fartyg passerar i alla riktningar.

Om en blåval träffas av ett fartyg kan det innebära döden för det hotade djuret.

Blåvalens historia

Blåvalens förfäder bodde på land

Den går inte att se med blotta ögat, men blåvalen härstammar – precis som alla andra valar – från samma däggdjursordning som kameler, antiloper och älgar.

Valarnas förfäder, de så kallade urvalarna, härskade i det förhistoriska Tethyshavet, där Indien och Pakistan ligger i dag.

Urvalarna var från början ett slags hovdjur – det vill säga däggdjur som har utvecklat hovar och klövar snarare än klor.

För cirka 50 miljoner år sedan började urvalen dock skilja sig från övriga hovdjur då den utvecklades till ett djur som levde både på land och i vatten.

2019 grävde paleontologer fram ett sällsynt exemplar av ett helt nytt släkte och art av urvalen Peregocetus ur 42,6 miljoner år gamla sediment i Peru.

Blåvalens förfäder

De primitiva urvalarna, blåvalens förfäder, hade fyra ben och flera utterliknande drag innan de blev vattenlevande djur. Teckningarna här är gjorda av de fossil som forskarna hittade i sediment (jordlager) i Peru. Det är det första tydliga fyndet av ett skelett från en fyrbent val som grävts ut i Stilla havet och möjligen det äldsta exemplet på en urval i Amerika.

© Cell

Fyndet avslöjar att knölvalarna vid det här laget hade börjat ta form som ett slags jätteuttrar, eftersom de behövde ben att gå på land med samtidigt som de långsamt utvecklade en starkare svans att simma med.

De primitiva urvalarna hade fyra ben och många utterliknande drag innan de blev vattenlevande djur. Ritningarna ovan är gjorda av de fossiler som forskarna hittade i sediment (jordlager) i Peru.

Det är det första tydliga fyndet av ett skelett från en fyrbent val som grävts ut i Stilla havet och möjligen det äldsta exemplet på en forntida val i Amerika.

Urvalen hade huggtänder

Bardvalar, som förutom blåvalen bland annat omfattar även knölvalar och rätvalar, tros härstamma från en speciell art av urvalar vid namn Janjucetus.

Till skillnad från dagens blåvalar, kända som havets fridfulla jättar, var Janjucetus en betydligt mer skräckinjagande varelse.

Ett 25 miljoner år gammalt fossil av blåvalens släkting avslöjar att förfäderna hade flera centimeter långa huggtänder och levde av stora fiskar.

Janjucetus hittade förmodligen sina byten med hjälp av en skarp syn och en utmärkt hörsel.

Blåvalen – kranium från urval

1997 dök ett 25 miljoner år gammalt fossil av en släkting till dagens blåval upp i Australien. Fyndet visar att bardvalar, som blåvalen tillhör, utvecklats från detta forntida djur.

© CC0 1.0

1997 dök ett 25 miljoner år gammalt fossil av en släkting till dagens blåval upp i Australien. Fyndet visar att bardvalar, som blåvalen tillhör, utvecklats från detta forntida djur.

Blåvalens förfader var bara 3,5 meter lång, inte mycket större än dagens delfiner. Forskare uppskattar att blåvalen utvecklades från Janjucetus för cirka 34 miljoner år sedan.

Under miljontals år växte blåvalarna i storlek. Det var dock inte förrän för cirka två till tre miljoner år sedan som blåvalen utvecklades till att bli över tio meter lång.

Istiden gav blåvalen växtvärk

Blåvalen är det största djur som någonsin har levt på jorden, och det beror på en kedjereaktion som började med ett skifte i klimatet.

Enligt en amerikansk studie som publicerades i tidskriften Proceedings of the Royal Society B i 2017 blev valarna riktigt stora först när klimatförändringarna utlöste en explosion av nya födokällor i världshaven.

De amerikanska forskarna vid University of Chicago undersökte utvecklingen av valarnas storlek genom att titta på längden för 63 utdöda valraser och jämföra den med längden för 13 nu levande valarter.

Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att valar inte riktigt blev längre än tio meter förrän för cirka två-tre miljoner år sedan.

Under den perioden skapade istiden ett mer instabilt klimat med större temperaturfluktuationer, vilket spred valarnas föda till olika delar av världshaven beroende på årstid.

Det gjorde att valarna under året fick migrera tusentals kilometer i jakten på föda och det krävdes en större kropp med enorma fettdepåer för att färdas över så stora avstånd.