Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Blåvalen dyker.

Blåvalen – världens största djur någonsin

För cirka 50 miljoner år sedan lämnade blåvalens förfäder land och intog världshaven. Men först för ett par miljoner år sedan växte blåvalen till det största djur som någonsin funnits på denna planet.

Shutterstock

Blåvalen är besläktad med älgen

Det går inte att se med blotta ögat, men liksom alla övriga valar härstammar blåvalen från samma klass som kameler, antiloper och älgar, det vill säga däggdjuren.

Valarnas förfäder, de så kallade urvalarna, regerade över det förhistoriska Tethyshavet, där Indien och Pakistan ligger i dag. Till en början var urvalarna ett slags hovdjur, alltså ett däggdjur som har utvecklat hovar och klövar i stället för klor.

För cirka 50 miljoner år sedan började emellertid urvalen skilja sig från de övriga hovdjuren i och med att den utvecklades till ett djur som levde både på land och i vatten, ett så kallat amfibiskt djur.

År 2019 grävde en grupp paleontologer ut ett sällsynt exemplar av ett tidigare okänt släkte av urvalen, Peregocetus, ur 42,6 miljoner år gamla sediment i Peru.

Fyndet visar att urvalarna då hade börjat ta form som en sorts jätteuttrar. De behövde fortfarande ben att använda på land, men utvecklade långsamt en allt starkare stjärt att simma med.

Blåvalens förfader

Innan de primitiva urvalarna, blåvalens förfäder, blev vattenlevande djur hade de fyra ben och många utterliknande drag. Illustrationerna här är gjorda utifrån de fossil som forskarna har hittat i sediment (jordlager) i Peru. Detta är det första fyndet av ett skelett av en fyrfotad val som grävts ut i stillahavsområdet, eventuellt även det äldsta exemplet på en urval i Amerika.

© Cell

Blåvalens förfäder hade huggtänder

Bardvalar, till vilka blåvalen, men även bland annat knölvalar och rätvalar, räknas anses härstamma från en särskild art av urvalar vid namn Janjucetus.

Till skillnad från vår tids blåvalar, som är kända som havets fredliga jättar, var Janjucetus ett mer aggressivt djur.

Ett 25 miljoner år gammalt fossil av blåvalens släkting visar att förfadern hade flera centimeter långa huggtänder och åt stora fiskar. Janjucetus hittade troligen sitt byte med hjälp av en skarp syn och en utomordentlig hörsel.

Blåvalen – kranium från urval

År 1997 dök ett 25 miljoner år gammalt fossil av en släkting till vår tids blåval upp i Australien. Fyndet visar att underordningen bardvalar, som blåvalen tillhör, utvecklades från detta forntidsdjur.

© CC0 1.0

Blåvalens förfader var bara 3,5 meter lång, vilket inte är mycket större än vår tids delfiner. Forskarna tror att blåvalen utvecklades från Janjucetus för cirka 34 miljoner år sedan.

Under de därpå följande årmiljonerna växte blåvalen i storlek. Det var dock först för omkring två till tre miljoner år sedan som blåvalen utvecklades till att bli över tio meter lång.

Blåvalen kan bli över 100 år gammal

Blåvalen blir normalt 80 år. Den äldsta blåvalen forskarna känner till blev dock 110 år gammal. Det gör blåvalen till ett av de längst levande däggdjuren på jorden, endast överträffad av sillvalen, som kan bli hela 130 år.

Blåvalarna är mycket skygga djur, så det är svårt att åldersbestämma dem när de lever. Vår information om blåvalens ålder kommer huvudsakligen från studier av döda blåvalar. Genom att exempelvis analysera lager av öronvax kan forskare med ganska god precision bestämma blåvalens ålder.

Blåvalen bajsar regnbågar

En modern blåval kan bli 33 meter lång och väga upp till 200 ton. Blåvalens föda består av lysräkor, små lysande kräftdjur som simmar i stim med upp till 30 000 individer.

Blåvalen i havet

Blåvalen har en gråaktig färg som under vatten ger ett blått intryck, därav namnet.

© Shutterstock

På dagarna fångar blåvalen lysräkor på 100 meters djup, men på nätterna sker fångsten nära ytan. Dyken tar i genomsnitt omkring 20 minuter.

De lysande kräftdjuren gör att blåvalens avföring emellanåt har färger som en regnbåge.

Under de första åtta månaderna av blåvalens liv står det emellertid enbart fet mjölk från mamman på menyn. En blåvalsunge är minst sex meter lång när den föds efter tio till elva månader i mammans livmoder.

Blåvalen och dess unge

Blåvalar tar väl hand om sina ungar. Därför simmar de ofta mycket nära varandra.

© Shutterstock

En blåvalsunge dricker omkring 190 liter mjölk om dagen och lägger på sig 3,6 kilo i timmen – över 86 kilo om dagen.

När blåvalsungen är cirka åtta månader gammal avvänjs den. Vid det laget är den lilla blåvalen 15 meter lång och väger omkring 23 ton.

Så lever blåvalen

1 / 3
123
Blåvalen under havet

Blåvalen kan sjunga så att det hörs på extremt långt håll. Däggdjurets hjärta väger lika mycket som sju fullvuxna män. Och blåvalens jättelika gap kan svälja enorma mängder vatten i en munfull.

© Shutterstock/Lotte Fredslund

Jaktförbud räddade blåvalen

Eftersom blåvalen är så stor har den få naturliga fiender. Späckhuggare kan i sällsynta fall angripa en blåval, då främst i hopp om att få tag på en liten blåvalsunge.

När en blåval känner sig hotad kan den simma snabbt, i upp till 55 kilometer i timmen. Normalt simmar blåvalen i cirka 20 kilometer i timmen.

VIDEO: Blåval försvarar sig mot späckhuggare

Inte ens i topphastighet kan emellertid en blåval slippa undan sin värsta fiende: människan.

I början av 1900-talet slaktade valfångare tusentals blåvalar, i synnerhet utanför ön Sydgeorgien i Sydatlanten.

Före industriella revolutionen tumlade omkring 240 000 blåvalar omkring i världshaven. När ett totalt fångstförbud mot blåval trädde i kraft år 1966 fanns det bara några hundra individer kvar.

Blåvalen och dess habitat

Blåvalen förekommer i de flesta av världens hav. Den lever emellertid inte i vare sig Medelhavet, Östersjön, Röda havet eller Persiska viken. Det finns tre huvudbestånd av blåval, i Nordatlanten, norra Stilla havet och på södra halvklotet.

© Blåvalen och dess habitat

I dag uppskattar forskarna att det finns någonstans mellan 10 000 och 25 000 blåvalar i världen. Även vid valfångarnas gamla jaktplats Sydgeorgien har utvecklingen börjat vända.

Sydgeorgien var tidigare en viktig plats för blåvalar, som både hittade föda och födde sina ungar där, men mellan åren 1900 och 1966 minskade beståndet med nästan 97 procent. Nu ser det ut att öka stadigt igen.

År 2018 registrerade forskare från institutet British Antarctic Survey endast en blåval vid Sydgeorgien, medan de registrerade hela 55 blåvalar vid ön under sin expedition i februari 2020.

”För en så sällsynt art som blåvalen är detta det överlägset största antalet observationer, vilket tyder på att vattnen utanför Sydgeorgien återigen håller på att bli en viktig plats för detta ovanliga djur”, säger forskningsledaren, doktor Trevor Branch, till BBC.

En veckas kamp: Blåvalar kämpar för att undvika fartyg

En veckas kamp: Blåvalar kämpar för att undvika fartyg

Den blå pricken visar en blåvals veckolånga kamp för att hitta mat samtidigt som den försöker undvika tung fartygstrafik.

Animationen har skapats av en grupp forskare som har kartlagt gps-data från en blåval utanför Chiles kust och sedan jämfört den med data för fartygstrafiken i området under samma period.

Kuststräckningen är ett viktigt område för blåvalen eftersom det finns gott om föda där. Men i jakten på mat måste blåvalen se upp eftersom stora fartyg passerar i alla riktningar. Om en blåval kolliderar med ett fartyg kan det innebära livsfara för det hotade djuret.

Istid gav blåvalen växtvärk

Blåvalen är det största djur som någonsin levt på jorden. Det beror på en kedjereaktion som började med en klimatförändring.

Enligt en amerikansk studie publicerad i tidskriften Proceedings of the Royal Society B år 2017 växte sig valarna riktigt stora först när klimatförändringar utlöste en explosion av nya födokällor i världshaven.

De amerikanska forskarna vid University of Chicago undersökte utvecklingen av valarnas storlek genom att se på längden av 63 utdöda valarter och jämföra den med längden på 13 nu levande valarter.

Med hjälp av datorsimuleringar kunde forskarna se att valarna började växa sig längre än tio meter först för cirka två–tre miljoner år sedan.

Under den perioden skapade istiden ett mer instabilt klimat med större temperaturvariationer, vilket spred ut valarnas föda på olika delar av världshaven under olika årstider.

Det innebar att valarna under ett år tvingades migrera tusentals kilometer för att hitta föda. För att kunna simma så långt krävs en enorm kropp med stora fettdepåer.

Med sitt väldiga gap kunde valen dessutom fånga ett stort antal bytesdjur samtidigt, vilket sparade mycket energi.

Läs också:

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj