Sjöhäst

Ny kunskap om sjöhästar kan hjälpa till att bevara dem

Ny studie hjälper till att förklara sjöhästens särpräglade fysionomi och kan vara ett redskap för att bevara de mycket speciella djuren.

Ny studie hjälper till att förklara sjöhästens särpräglade fysionomi och kan vara ett redskap för att bevara de mycket speciella djuren.

Sjöhästar, som tillhör kantnålsfiskarna, är några av havens märkligaste skapelser. De finns både med och utan hudutväxter. I båda fallen används de långa näsorna till att suga upp mikroskopiska födoämnen. Hanarna bär honornas ägg i en bukficka, kallad marsupium. Kroppen är helt inkapslad i benplattor.

Nu har forskare vid universitetet i Oregon upptäckt att sjöhästar saknar viktiga tillväxtgener, som har betydelse för bland annat utvecklingen av tänder. Genomet – arvsmassan – är däremot fyllt med upprepade delar av koden, kallade transposoner. Transposoner kan klippa och placera sig själva på olika platser i den genetiska koden, vilket förhindrar att andra gener påverkar en organisms utveckling av karakteristika.

Kraftiga färger skyddar

"Den nya forskningen och kunskapen om sjöhästar kan vara ett viktigt redskap för att bevara de anmärkningsvärda djuren", kan man läsa i studien, som har presenterats i Proceedings of The National Academy of Sciences.

I naturen lever sjöhästarna ofta på grunt vatten i varmt tempererade till tropiska vatten. Och ett flertal arter lever på korallrev. Där hjälper sjöhästarnas kraftiga färger till att kamouflera dem och skydda dem mot fiender.

Man kan också ha turen att hitta sjöhästar i svenska vatten och de har bland annat funnits i farvattnet utanför Simrishamn.

De är svåra att hålla i fångenskap och ännu svårare att få att fortplanta sig. När ungarna har fötts är de mycket små och sårbara. Bara omkring fem av 1 000 ungar i en kull överlever.

Många arter av sjöhästar hotas på grund av rovfiske samt att deras livsmiljöer ödeläggs.