Shutterstock

Muterad alg kan rädda korallreven

Havets regnskogar är hotade av den globala uppvärmningen. Nu är hjälpen på väg i form av en nyutvecklad alg, som tål högre temperaturer.

Temperaturerna i haven stiger och ett av de första offren är korallreven. Detta oroar biologerna, eftersom reven är hem för den största mångfalden av djurarter i haven, bland annat mer än 4000 fiskar.

Nu ska forskare göra korallerna mer tåliga med hjälp av en organism de har tagit fram i laboratoriet.

Koraller lever tillsammans med alger i en symbios som är sårbar för de minsta temperaturstigningar. Algerna är skyddade i korallpolypernas hudceller och förser i sin tur polyperna med energi via fotosyntes.

Spottar ut varma alger

Men när temperaturen stiger blir algerna överhettade, vilket får polyperna att spotta ut dem ur sina celler.

Det resulterar i så kallad korallblekning, som innebär att korallerna blir helt vita och riskerar att dö av hunger.

Blekta korallrev är tecken på att korallpolyperna är nära att dö. När vattnet blir för varmt förlorar polyperna de alger som levererar livsviktig energi via fotosyntes.

© Getty Images

Därför har forskargruppen från Melbourneuniversitetet i Australien avlat fram muterade alger, som tål högre temperaturer.

Från en enda alg har de under fyra års tid avlat 100 generationer och tillvant dem vid en vattentemperatur på 31 grader Celsius. Det motsvarar havstemperaturen under en värmebölja vid världens största korallrev, Australiens Stora barriärrev.

Kunde klara 31 grader

Algerna testades därefter i akvarier, där de introducerades för korallarver. De bästa varianterna av algerna visade lovande resultat. Larverna tog upp algerna och behöll dem i kroppen, trots att forskarna ökade temperaturen till 31 grader Celsius.

25 procent av Stora barriärrevet drabbades av blekning under våren 2020. Det motsvarar ett område på 33 250 kvadratkilometer.

© Shutterstock

Forskarna förklarar själva framgången med att de värmetoleranta algerna har utvecklat en förmåga att reducera fotosyntesen. Därmed frisätter de färre giftiga avfallsprodukter, vilket gör att polyperna kan leva med dem.

Innan algerna kan sättas ut i havet, ska forskarna undersöka de genetiska förändringarna närmare och samtidigt ta reda på om algerna kan klara sig i konkurrens med andra alger i naturen.