I världshaven kan havsdäggdjur följa rutter på flera tusen kilometer för att nå fram till lekplatser eller söka sig till områden där det finns gott om föda.
De extremt långa färderna på öppet hav ställer höga krav på djurens förmåga att navigera och orientera sig.
Biologerna vet inte exakt hur djuren bär sig åt, men de har några teorier.
Så navigerar havsdäggdjuren under och över vattenytan:
Tryck på de röda prickarna och läs om havsdäggdjurens vägvisare; allt från vattnets smak till havsströmmarna och stjärnhimlen.
Navigerar efter jordens magnetfält
Havsdäggdjur kan ha ett magnetiskt sinne i hjärnan som registrerar jordens magnetfält. Biologer har noterat att knölvalar simmar från Hawaii till Alaska på en rutt som bara avviker en grad från det magnetiska norr.
Smakar på vatten
Havsdäggdjur kan troligen känna skillnader i vattnets salthalt. Forskare tror att djuren kan registrera det sötvatten som strömmar ut från stora floder och använda det som riktmärken att navigera efter.
Följer med havsströmmarna
De globala havsströmmarna kan vara ett spår för några havsdäggdjur, eftersom de kan ha lärt sig att följa en viss ström i en viss riktning under en tid.
Använder berg som riktmärken
Sälar och valar har ofta ögonen ovanför vattenytan. Därför kan de utnyttja visuella tecken på fastlandet, exempelvis bergstoppar, på de delar av rutten som går längs kusterna.
Håller koll på solen
Havsdäggdjuren använder himlakroppar för att hitta rätt. De kan till exempel navigera genom att ha soluppgångar på sin vänstra sida när de färdas till lekplatsen och på sin högra sida när de ska tillbaka till det näringsrika området.
Använder stjärnor som vägvisare
Flera studier har visat att sälar använder stjärnorna för att navigera. Biologerna tror att valar har samma förmåga.
För att komma fram till rätt ställe måste en säl eller en val veta var den befinner sig (orientering) och i vilken riktning den ska röra sig (navigering).
För båda sakerna behöver de intelligenta och pigga djuren yttre tecken eller vägmärken.
Biologerna tror exempelvis att valar och sälar kan smaka om vattnet är mer eller mindre salt i flodmynningar, använda berg eller andra landmärken för att pejla in sig eller kanske orientera sig efter jordens magnetfält, precis som flyttfåglarna gör.